Hur skall Sveriges invånare beskattas?

[ptr]

Den socialistiska idén med var och en efter behov samt var och en efter förmåga - har prövats men fungerar väl inte riktigt bra. Där är de som roffar åt sig ändå, men antalet som går att pungslå blir fler. Idén är nog gullig men i verkliheten är det nog svårt.

För min del tycker jag att skatt på ägandet i sig inte är eftersträvnadsvärt. Skatt på gåva och arv blir med en skatt på ägandet. Att sen försöka marknadsstyra med skatt blir något annat.

Markhunger är ett problem, där de små markägarna får allt mindre att säga till om medans de större gapar om äganderätten etc. Det finns många tankar om vad markägande är, att det är plogdjupet osv. Men krast är det väl brukanderätten som avses, därav att det kan vara bygglov, förvärvslov, marklov osv. Ser man det så, att marken är en nationell resurs men att brukningstäten ägs, till skillnad från hyrs vid arrenden. Då blir ekvationen lite annorlunda.

I det resonemanget hamnar då täktskatt och div avgifter för miljö osv. i mer rimlig dager. Ägaren vill ha pröjs helt eneklt! Här skulle skatt på förväntad produktion på arealen vara en tanke att jämna ut förutsättningarna mellan mark med olika förutsättningar.

 

[sjoberga]

Det lattaste sattet att losa fragan om arvsskatt ar val att satta en miniminiva pa fran nar den appliceras?
d.v.s du far arva de forsta 1,2,3 miljonerna (vet inte var rimlig siffra ar, har i UK ar det strax over 4 miljoner) skattefritt, men tillgangar darover beskattas. Jag tror det mest egentligen loser en kansla av rattvisehet - tror inte jag koper problemet om att "jag kommer jobba mindre hart om jag inte kan fa ge allt skattefritt till mina barn".

Men, daremot tror jag att det storsta samhallsproblemet ligger kring ekonomisk trygghet och ekonomiska mojligheter som nedarvs, och det problemet blir storre ju storre arvet ar.

Tycker det ar en konstig tanke att en inkomst man inte arbetat for ska vara skattefri, bara for att den kom fran en familjemedlem - i ett progressivt samhalle dar man vill att arbete ska lona sig borde val mentaliteten vara tvartom - varfor ska medeleklassen och de rika fa en massa gratis gavor?

Det skulle faktiskt kunna vara en intressant tanke, att arv och gåvor beskattas direkt som inkomst det år man får det.

 

[sjoberga]

Den socialistiska idén med var och en efter behov samt var och en efter förmåga - har prövats men fungerar väl inte riktigt bra. Där är de som roffar åt sig ändå, men antalet som går att pungslå blir fler. Idén är nog gullig men i verkliheten är det nog svårt.

För min del tycker jag att skatt på ägandet i sig inte är eftersträvnadsvärt. Skatt på gåva och arv blir med en skatt på ägandet. Att sen försöka marknadsstyra med skatt blir något annat.

Markhunger är ett problem, där de små markägarna får allt mindre att säga till om medans de större gapar om äganderätten etc. Det finns många tankar om vad markägande är, att det är plogdjupet osv. Men krast är det väl brukanderätten som avses, därav att det kan vara bygglov, förvärvslov, marklov osv. Ser man det så, att marken är en nationell resurs men att brukningstäten ägs, till skillnad från hyrs vid arrenden. Då blir ekvationen lite annorlunda.

I det resonemanget hamnar då täktskatt och div avgifter för miljö osv. i mer rimlig dager. Ägaren vill ha pröjs helt eneklt! Här skulle skatt på förväntad produktion på arealen vara en tanke att jämna ut förutsättningarna mellan mark med olika förutsättningar.

Jag tycker det är ungefär det bästa som finns och som vårt land delvis är byggt på. Mycket bättre än andra alternativ runtom på klotet.

Det är inte att straffa ägande att inte låta privat ägande skapat i ett samhälle ograverat tillhöra samma DNA-personkrets i all evighet. Jag tycker helt klart det är eftersträvansvärt att skatt betalas efter förmåga.

 

[SiZo]

Det skulle faktiskt kunna vara en intressant tanke, att arv och gåvor beskattas direkt som inkomst det år man får det.

Kan ju bli knepigt om man är fattig och ärver ett hus som tex inte går att sälja. Det är en framtid vi kan komma att stå inför så småningom om födelsetalen fortsätter på den nivån de är, eller minskar.

 

[sjoberga]

Kan ju bli knepigt om man är fattig och ärver ett hus som tex inte går att sälja. Det är en framtid vi kan komma att stå inför så småningom om födelsetalen fortsätter på den nivån de är, eller minskar.

Om det inte ens går att sälja så har det inte ett värde överstigande noll kronor.

Men jag har inte alls tänkt klart kring det, utan noterade det som en intressant tanke, att kunna införa en reglerkoefficient på kapitalkoncentration utan att direkt införa skatt på tillgångar.

 

[nullo-modo]

Det skulle faktiskt kunna vara en intressant tanke, att arv och gåvor beskattas direkt som inkomst det år man får det.

Jordbruksfastigheter eller där dom lever genom egetföretag brukar inte vara poppis hos banker om det behövs lån, typ all annan form än tillsvidareanställning brukar göra det krångligt. Förhoppningsvis har man själv kommit upp i ålder när arvet kommer och även ålder är en nackdel vid lån.

Positivt är ju att det blir bra pension om man löneväxlar en del det året.

 

[SiZo]

Om det inte ens går att sälja så har det inte ett värde överstigande noll kronor.

Men jag har inte alls tänkt klart kring det, utan noterade det som en intressant tanke, att kunna införa en reglerkoefficient på kapitalkoncentration utan att direkt införa skatt på tillgångar.

Det kanske bara inte går att sälja tillräckligt dyrt för att täcka lånen? Att det ändå har ett värde, men som understiger lånen.

 

[sjoberga]

Det kanske bara inte går att sälja tillräckligt dyrt för att täcka lånen? Att det ändå har ett värde, men som understiger lånen.

Då har arvet inget värde som kan eller ska beskattas heller.

 

[Amha]

Om det inte ens går att sälja så har det inte ett värde överstigande noll kronor.

Under förutsättning att det är marknadsvärdet som räknas då, gissar jag. Men det är spännande att grotta vidare i. I ett område har husen ett värde runt 5-7 miljoner ungefär. När de värderas alltså. Nu går det ju inte att sälja för den prislappen och ska människor släppa sina hus till det priset folk vågar köpa för är det ofta med brakförlust. Vill du bli av med det nu-nu är risken att du får ta lånet med dig därifrån. Ger vi det ett år eller så och lite stabilitet på marknaden kanske det faktiskt går att sälja och åtminstone få tillbaka det man lagt på husen.

Säg då att det ska beskattas som gåvor första året. Vad avgör fastighetens värde i ett fall likt det ovan? Säg en värdering på 5 miljoner men en stillastående marknad med höga bolåneräntor? Ska det vara en skillnad på skatten om jag vill behålla fastigheten med värdering på 5 vs om jag försöker sälja och behöver dumpa priset till 3 miljoner för att bli av med den?

 

[Ullmerkott]

Jag gillar rent principiellt tanken på att skatt betalas efter förmåga - men jag tycker samtidigt att det är svårt att mäta den där förmågan på ett rättvist sätt. Två personer kan ju egentligen ha lika mycket pengar över efter att det basala är betalt, men den ena lägger överskottet på plastikkirurgi och utlandsresor medan den andra lägger sin tid och pengar på att ta hand om familjegården. Då tycker jag inte alls det är rimligt att den som skapar bestående värden ska beskattas hårdare än den som lyxkonsumerar.

Sen behöver man ha i åtanke att gårdar, ffa lantbruk, kan vara värda mycket pengar utan att den som äger det egentligen har särskilt mycket att röra sig med. Tvärtom brukar de flesta lantbrukare jag känner till jobba hur mycket som helst bara för att få det hela att gå runt ekonomiskt, och återväxten bland dem består till stor del av att något av barnen tar över och fortsätter driva verksamheten. Att lägga till extra avgifter för att driva och ta över småföretag tror jag är direkt kontraproduktivt om man vill minska koncentrationen av makt och pengar.

Visst kan det tyckas orättvist att alla inte har någon familjegård att ärva, men jag tänker att fullkomlig rättvisa är något av en utopi och hur som helst inget som kan mätas i enbart pengar. Säg att vi har person A och B. Person A har ärvt ett stort socialt och kulturellt kapital, en god hälsa, och ett förstahandskontrakt på en trevlig hyresrätt. Hen jobbar 40 h /vecka och tjänar 60 000 kr i månaden. Person B har ärvt en bondgård värd 10 miljoner. Hen jobbar 10 h/dag 365 dagar per år och får ut 20 000 kr/mån. För mig är det då uppenbart att person A har störst möjlighet att betala hög skatt. Person B har egentligen inte några pengar att tala om förrän hen säljer gården.

 

[Palermo]

Så slitigt är det ofta att vara jordbrukare, i alla fall i perioder, men de kanske bara ska skita i att producera mat och göra något annat i stället? Ska vi lägga ned jordbruken tycker du? Importera all mat, och sen när just-in time-logistiken strular till sig bli utan?

Visst att jordbrukarna är få, och blir färre, men jag tycker det är väldigt viktigt att vi ska ha hög en självförsörjningsgrad av livsmedel i landet där jag bor. För jordbruken finns det ingen annan rimlig lösning än arv just nu, om inte vi tillslut ska ha ett fåtal megajordbruk kvar. Och det blir också sårbart.

Då behöver livsmedelssystemet omorganiseras. Det går inte att försvara det som beskrivs i tråden.

 

[ptr]

Under förutsättning att det är marknadsvärdet som räknas då, gissar jag. Men det är spännande att grotta vidare i. I ett område har husen ett värde runt 5-7 miljoner ungefär. När de värderas alltså. Nu går det ju inte att sälja för den prislappen och ska människor släppa sina hus till det priset folk vågar köpa för är det ofta med brakförlust. Vill du bli av med det nu-nu är risken att du får ta lånet med dig därifrån. Ger vi det ett år eller så och lite stabilitet på marknaden kanske det faktiskt går att sälja och åtminstone få tillbaka det man lagt på husen.

Säg då att det ska beskattas som gåvor första året. Vad avgör fastighetens värde i ett fall likt det ovan? Säg en värdering på 5 miljoner men en stillastående marknad med höga bolåneräntor? Ska det vara en skillnad på skatten om jag vill behålla fastigheten med värdering på 5 vs om jag försöker sälja och behöver dumpa priset till 3 miljoner för att bli av med den?

Sen har vi detta med om arv beskattas på fastighetens värde - men värdet understiger vad det är belånat. Blir det då som momsen att det blir en negativ beskattning när värdet är negativt?

 

[Inte_Ung]

Bosättningsplikt finns väl inte? Det som finns är en lag som säger att jordbruksfastigheter i glesbygd kräver förvärvstillstånd men under de senaste decennierna har praxis varit att köp aldrig nekas privatpersoner, inte förrän Akelius dammsög landet efter skogsmark.

Sen pågår det också lobbyarbete för att ta bort lagen.

Jo.

"7 § Tillstånd till förvärv av egendom i glesbygd får vägras, om egendomen behövs för att främja sysselsättningen eller bosättningen på orten. Detta gäller dock inte om förvärvaren gör sannolikt att han inom tolv månader från förvärvet varaktigt kommer att bosätta sig på fastigheten eller att förvärvet varaktigt kommer att främja sysselsättningen på orten"

https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...samling/jordforvarvslag-1979230_sfs-1979-230/

 

[pannkaka]

trött efter snart 12 timmar på jobbet. Läste hur Sveriges befolkning besiktigas.

 

[vilde]

Jo.

"7 § Tillstånd till förvärv av egendom i glesbygd får vägras, om egendomen behövs för att främja sysselsättningen eller bosättningen på orten. Detta gäller dock inte om förvärvaren gör sannolikt att han inom tolv månader från förvärvet varaktigt kommer att bosätta sig på fastigheten eller att förvärvet varaktigt kommer att främja sysselsättningen på orten"

https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...samling/jordforvarvslag-1979230_sfs-1979-230/

Nej.

Den paragrafen säger att om köparen planerar bosätta sig på fastigheten får inte förvärvet vägras. Den säger inte att köparen måste bosättas sig där för att få köpa. Praxis hos länsstyrelsen som beslutar har varit att inte kräva det, dvs. fram till Akelius började köpa upp alla skogsfastigheter som kom ut på marknaden.

Att köparen planerar bosätta sig på fastigheten är heller inte det enda fallet där länsstyrelsen inte kan vägra ett köp, det finns några till.

Och slutligen, förvärvstillstånd krävs bara i delar av vissa kommuner som räknas som glesbygdsområde, på alla andra platser är det fritt fram för vem som helst att köpa hur mycket som helst. t.ex. skulle någon rik kunna bestämma sig för att succesivt köpa upp all jordbruks- och skogsmark i Skåne som blir till salu.

 

[Inte_Ung]

Det kanske bara inte går att sälja tillräckligt dyrt för att täcka lånen? Att det ändå har ett värde, men som understiger lånen.

Men lånen dras av från värdet innan man beskattar den förmögenhet som kvarstår.
Så fungerade det i alla fall förut när vi hade arvsskatt.

 

[Inte_Ung]

Då behöver livsmedelssystemet omorganiseras. Det går inte att försvara det som beskrivs i tråden.

Grejen är att det har aldrig hittills fungerat i praktiken.
Både Sovjetunionen och Nordkorea har/hade problem med sin försörjning av mat.
Det var bl.a. det som ledde till Sovjetunionens fall.

 

[Inte_Ung]

Nej.

Den paragrafen säger att om köparen planerar bosätta sig på fastigheten får inte förvärvet vägras. Den säger inte att köparen måste bosättas sig där för att få köpa. Praxis hos länsstyrelsen som beslutar har varit att inte kräva det, dvs. fram till Akelius började köpa upp alla skogsfastigheter som kom ut på marknaden.

Att köparen planerar bosätta sig på fastigheten är heller inte det enda fallet där länsstyrelsen inte kan vägra ett köp, det finns några till.

Och slutligen, förvärvstillstånd krävs bara i delar av vissa kommuner som räknas som glesbygdsområde, på alla andra platser är det fritt fram för vem som helst att köpa hur mycket som helst. t.ex. skulle någon rik kunna bestämma sig för att succesivt köpa upp all jordbruks- och skogsmark i Skåne som blir till salu.

Det finns lagstiftning redan nu som tillåter krav på bosättning.
Hur man sedan gör är ju en annan sak.

Nu så blev det ett problem och då så fanns det lagar för att lösa det problemet.
Så vad är det som du vill förändra?

 

[Palermo]

Grejen är att det har aldrig hittills fungerat i praktiken.
Både Sovjetunionen och Nordkorea har/hade problem med sin försörjning av mat.
Det var bl.a. det som ledde till Sovjetunionens fall.

Du menar att jag ser Nordkorea som någon sorts förebild. Inte ens på den tid som alla trodde att alla som frivilligt ger bort någonting (se Tage Danielsson) var kommunister, drog någon någonsin till med Nordkorea!

Bevisligen fungerar inte heller vårt livsmedelssystem i praktiken. Men det har inte mycket med militära samhällssystem att göra.

 

[Inte_Ung]

Du menar att jag ser Nordkorea som någon sorts förebild. Inte ens på den tid som alla trodde att alla som frivilligt ger bort någonting (se Tage Danielsson) var kommunister, drog någon någonsin till med Nordkorea!

Bevisligen fungerar inte heller vårt livsmedelssystem i praktiken. Men det har inte mycket med militära samhällssystem att göra.

Vi har i varje fall mat just nu.
Och helst så skulle vi klara av den försörjningen även vid en isolering.

Hur ser du på Sovjetunionen då?
Det var många som hade det som en förebild.