Hur ska man tänka (vuxet barn med orimliga mål)

[Sedna]

Hur ställer du dig till barn och ungdomar som har någon form av funktionsnedsättning och inte släpps in på arbetsmarknaden?

Är inte detta en helt annan fråga?
Vuxna som av någon anledning inte kan försörja sig själva får söka försörjning genom försäkringskassan eller socialtjänsten. Föräldrars försörjningsplikt upphör när barnet blir myndigt, eller senast vid 21-årsdagen.

 

[tara]

Calle Flygare kostar 25000 per termin. Inga pengar vi har och inga pengar hen har heller. Scenskolan i Stockholm, Göteborg och Malmö tar in ca tio sökande per år vardera och antalet sökande är en bra bit över tusen. Har man då inte engagerat sig i sin utveckling som skådespelare genom att vara med i olika teatergrupper så är det ett orimligt mål i nuläget, ja! Det finns ett antal folkhögskolor osv. också förstås, men det är inte lätt att komma in på de heller om man inte utvecklar sig och kontinuerligt övar.

Åhååå... Nej du den visan går inte. Det finns åtskilliga personer som tjänar 25000 kr per termin på extraarbete. Vill ungdomen göra detta ser jag överhuvudtaget ingen anledning att 25 000 kr per termin ska stoppa ungdomen. Speciellt som hen inte behöver betala varken hyra eller mat hemma. Hyra och mat är ju åtminstone 4000 kr i månaden, då är det billigt.

Varför curlar du ? Är det egentligen du som har problem? Varför säger du att det inte går ekonomiskt? Det är väl inte ditt problem hur ungdomen löser det ekonomiska? Ni har ju inga ekonomiska krav på ungdomen som bor hos er så någon bättre finansiering finns ju inte.

Däremot att inte komma in på skolor är pga proffessionella bedömare är en sak. Men det finns ju så mycket skolor , typ folkhögskolor och kvällskurser.

Däremot om ungdomen har problem med depression och mår dåligt. Då är det en annan sak. Driv inte ut en unge som en del här beskriver att de skulle hamnat i ett svart hål och mått superdåligt.

Minenda lösning är att du skaffar proffessionell hjälp för att det verkar som om det är flera osäkerheter om hur ungdomen mår.

 

[stjarnhimmel]

Calle Flygare kostar 25000 per termin. Inga pengar vi har och inga pengar hen har heller. Scenskolan i Stockholm, Göteborg och Malmö tar in ca tio sökande per år vardera och antalet sökande är en bra bit över tusen. Har man då inte engagerat sig i sin utveckling som skådespelare genom att vara med i olika teatergrupper så är det ett orimligt mål i nuläget, ja! Det finns ett antal folkhögskolor osv. också förstås, men det är inte lätt att komma in på de heller om man inte utvecklar sig och kontinuerligt övar.

Ja det är väldigt svårt att komma in. Men- jag tror det är jätteviktigt att du inte säger att det inte går.
Istället får man säga till hen att det kommer vara väldigt svårt och du får kämpa- men det kan gå om du verkligen jobbar hårt för det.
Och sen kan du fråga vad hen tänker göra för att komma dit. tex gå kvällskurser.
Jag hade en vän som gick Calle Flygare. Han hade bara hållit på lite med teater i skolan, en kortare kurs på ett halvår och kom in. Har ingen aning om han var extremt begåvad eller inte samt hur svårt det är idag men vissa lyckas ju uppenbarligen.

Finansieringen går absolut att lösa, Men- det är inte du som direkt ska slänga upp 25´!

och sen håller jag fast vid att jag tror det är bra att hen så fort som möjligt flyttar hemifrån. Tycker det låter som den behöver det.
Under förutsättning att det inte är en person i depression eller liknande- men den behöver i såna fall annan hjälp.

 

[stjarnhimmel]

Nu skriver jag detta i välmening...

Nu gissar jag lite utifrån det du berättat TS men;
Jag tror att jag kan ha varit lite som ditt vuxna barn när jag var i den åldern. Hade också föräldrar som hade starka åsikter. Och jag uttryckte nästan aldrig mina åsikter till min mamma. Helt enkelt för att så fort jag sa något fick jag höra att det skulle inte gå, det skulle vara så svårt, så dyrt etc.
Och då blev det tråkigt. Det är inte roligt att ens åsikter möts av såna saker.

Lösningen för mig var att jobba utomlands. Då lärde jag mig att stå på mig och ta ansvar för mig själv.
När jag sen kom hem fick vi en annan relation även om föräldrarna fortfarande hade åsikter och ville att jag skulle göra som de ville.

 

[a1agnlju]

Åhååå... Nej du den visan går inte. Det finns åtskilliga personer som tjänar 25000 kr per termin på extraarbete. Vill ungdomen göra detta ser jag överhuvudtaget ingen anledning att 25 000 kr per termin ska stoppa ungdomen. Speciellt som hen inte behöver betala varken hyra eller mat hemma. Hyra och mat är ju åtminstone 4000 kr i månaden, då är det billigt.

Varför curlar du ? Är det egentligen du som har problem? Varför säger du att det inte går ekonomiskt? Det är väl inte ditt problem hur ungdomen löser det ekonomiska? Ni har ju inga ekonomiska krav på ungdomen som bor hos er så någon bättre finansiering finns ju inte.

Däremot att inte komma in på skolor är pga proffessionella bedömare är en sak. Men det finns ju så mycket skolor , typ folkhögskolor och kvällskurser.

Däremot om ungdomen har problem med depression och mår dåligt. Då är det en annan sak. Driv inte ut en unge som en del här beskriver att de skulle hamnat i ett svart hål och mått superdåligt.

Minenda lösning är att du skaffar proffessionell hjälp för att det verkar som om det är flera osäkerheter om hur ungdomen mår.

Nu blir jag faktiskt rätt förbannad! Det är naturligtvis upp till hen att fixa de pengarna, något som hen inte heller har tagit initiativ till. Det är uppenbart att du har missat den delen av den här diskussionen. Jobbar hen inte så kan hen inte betala någon hyra till oss. Jobbar hen inte kan hen inte heller spara till någon utbildning på Calle flygare. Utöver kostnaden är det även intagningsprov på Calle Flygare så det är inte heller en utbildning man kan köpa sig in på. Utöver det är det inte utbildningen hen vill söka eller spara till. Det är Scenskolan som gäller enligt hen.

Hen har inte skaffat något extrajobb under gymnasietiden (jo en omgång på kommunens sommarjobb har hen lyckats få sommarjobb) trots att vi påpekat att hen bör göra det för att få ihop lite pengar själv. Hen har inte tagit eget initiativ att söka jobb utan det har vi talat om att hen måste om hen vill ha pengar över sommaren. De pengar hen har haft har varit studiemedel och studiebidrag dvs 2000 resp. 1050 kr i månaden. Dessa pengar har gått till hens mobilabonnemang, behov av kläder och i samband med universitetsstudierna även läroböcker. Kan du då tala om för mig hur hen ska kunna spara eller betala hyra till oss?

Om curla betyder att låta ungen få mat på bordet och en säng att sova i tills hen kan försörja sig på ett eller annat sätt, ja, då tänker jag fortsätta curla.

 

[tara]

Nu blir jag faktiskt rätt förbannad! Det är naturligtvis upp till hen att fixa de pengarna, något som hen inte heller har tagit initiativ till. Det är uppenbart att du har missat den delen av den här diskussionen. Jobbar hen inte så kan hen inte betala någon hyra till oss. Jobbar hen inte kan hen inte heller spara till någon utbildning på Calle flygare. Utöver kostnaden är det även intagningsprov på Calle Flygare så det är inte heller en utbildning man kan köpa sig in på. Utöver det är det inte utbildningen hen vill söka eller spara till. Det är Scenskolan som gäller enligt hen.

Hen har inte skaffat något extrajobb under gymnasietiden (jo en omgång på kommunens sommarjobb har hen lyckats få sommarjobb) trots att vi påpekat att hen bör göra det för att få ihop lite pengar själv. Hen har inte tagit eget initiativ att söka jobb utan det har vi talat om att hen måste om hen vill ha pengar över sommaren. De pengar hen har haft har varit studiemedel och studiebidrag dvs 2000 resp. 1050 kr i månaden. Dessa pengar har gått till hens mobilabonnemang, behov av kläder och i samband med universitetsstudierna även läroböcker. Kan du då tala om för mig hur hen ska kunna spara eller betala hyra till oss?

Om curla betyder att låta ungen få mat på bordet och en säng att sova i tills hen kan försörja sig på ett eller annat sätt, ja, då tänker jag fortsätta curla.

Fast då vill inte hen. Det går att fixa pengar. Så är det bara. Vad du ska göra. Kolla upp att hen inte har depression. Så skulle jag göra utifrån bristfällig information.

 

[a1agnlju]

Ja det är väldigt svårt att komma in. Men- jag tror det är jätteviktigt att du inte säger att det inte går.
Istället får man säga till hen att det kommer vara väldigt svårt och du får kämpa- men det kan gå om du verkligen jobbar hårt för det.
Och sen kan du fråga vad hen tänker göra för att komma dit. tex gå kvällskurser.
Jag hade en vän som gick Calle Flygare. Han hade bara hållit på lite med teater i skolan, en kortare kurs på ett halvår och kom in. Har ingen aning om han var extremt begåvad eller inte samt hur svårt det är idag men vissa lyckas ju uppenbarligen.

Finansieringen går absolut att lösa, Men- det är inte du som direkt ska slänga upp 25´!

och sen håller jag fast vid att jag tror det är bra att hen så fort som möjligt flyttar hemifrån. Tycker det låter som den behöver det.
Under förutsättning att det inte är en person i depression eller liknande- men den behöver i såna fall annan hjälp.

Jag har aldrig sagt att det inte går heller. Det är väl det som flera har missuppfattat här. Hade hen sagt att hen inte vill något annat än att bli skådespelare hade vi stöttat hen i hens beslut men när man varken hör bu eller bä om någonting försöker man ju gärna ge förslag på alternativ som hen kanske skulle gilla för att sedan genom andra vägar gå in på en karriär som skådespelare.

Jag har sett det så att hen, liksom många andra ungdomar, trott att man inte behöver kämpa för att bli det man vill. Tar man t ex. läkare som var hens dröm under större delen av uppväxten(inte heller en utbildning som vi pushat för). Det krävdes höga poäng på högskoleprovet för att nå dit. Något som absolut var möjligt för hen att nå om hen lade manken till och pluggade högskoleprov. Hen fick en bok med gamla högskoleprov och övningar. Trots att hen var mycket intresserad av att bli läkare öppnade hen inte boken och gjorde heller inga andra gamla högskoleprov. Hen gjorde flera högskoleprov med bra, men inte tillräckligt resultat. Det enda vi sade var att man måste plugga för att förbättra resultaten. Hen var fortfarande helt säker på sin dröm men pluggade gjorde hen inte. Det där med att man måste engagera sig för att komma framåt fanns liksom inte.

Att ha terminsavgiften som mål för ett sparande och jobbande kan absolut öka motivationen en del kan jag tro. Och nej, här finns inga 25000 att slänga upp per termin så det får hen lösa i så fall.

 

[a1agnlju]

Fast då vill inte hen. Det går att fixa pengar. Så är det bara. Vad du ska göra. Kolla upp att hen inte har depression. Så skulle jag göra utifrån bristfällig information.

Nej, uppenbarligen vill hen inte tillräckligt eller så ser inte hen att det alternativet finns.

 

[Lampan]

TS jag måste fråga dig vad du själv ser för lösning på er situation?

 

[stjarnhimmel]

Jag har aldrig sagt att det inte går heller. Det är väl det som flera har missuppfattat här. Hade hen sagt att hen inte vill något annat än att bli skådespelare hade vi stöttat hen i hens beslut men när man varken hör bu eller bä om någonting försöker man ju gärna ge förslag på alternativ som hen kanske skulle gilla för att sedan genom andra vägar gå in på en karriär som skådespelare.

Jag har sett det så att hen, liksom många andra ungdomar, trott att man inte behöver kämpa för att bli det man vill. Tar man t ex. läkare som var hens dröm under större delen av uppväxten(inte heller en utbildning som vi pushat för). Det krävdes höga poäng på högskoleprovet för att nå dit. Något som absolut var möjligt för hen att nå om hen lade manken till och pluggade högskoleprov. Hen fick en bok med gamla högskoleprov och övningar. Trots att hen var mycket intresserad av att bli läkare öppnade hen inte boken och gjorde heller inga andra gamla högskoleprov. Hen gjorde flera högskoleprov med bra, men inte tillräckligt resultat. Det enda vi sade var att man måste plugga för att förbättra resultaten. Hen var fortfarande helt säker på sin dröm men pluggade gjorde hen inte. Det där med att man måste engagera sig för att komma framåt fanns liksom inte.

Att ha terminsavgiften som mål för ett sparande och jobbande kan absolut öka motivationen en del kan jag tro. Och nej, här finns inga 25000 att slänga upp per termin så det får hen lösa i så fall.

Finns det något som hem brinner för? Något som gör hen glad? vad är hens starka sidor?
För det låter som du beskriver en person som är oengagerad i största allmänhet.

 

[a1agnlju]

Finns det något som hem brinner för? Något som gör hen glad? vad är hens starka sidor?
För det låter som du beskriver en person som är oengagerad i största allmänhet.

Ja precis. Det är ju det som är så konstigt. Hen säger att skådespeleri är det roligaste som finns, men när det väl kommer till kritan så verkar liksom inte viljan finnas där... Jag är inte så driven av mig själv, men jag förstår ju i alla fall att om jag inte jobbar för ett mål så når jag det ju inte heller. Barnet vet naturligtvis det också. Det kan ju vara så att vi tror att hen vill mer än hen egentligen kanske gör. Det kan ju hända att hen är nöjd med att ha skådespeleri som en dröm och det är helt okej det med, men då får man ju lov att engagera sig i något annat så att man kan försörja sig i alla fall och det är ju lite knepigare att bli motiverad om man inte har ett mål liksom...

Men det vi kan se är i alla fall är att hen är som lyckligast när hen står på scen i någon form. Det kan vara att hålla tal eller föredrag eller spela teater. Det verkar inte spela så stor roll i vilket sammanhang egentligen. Hen söker rampljuset

 

[Blueberry]

Har hen något smalt specialintresse, är nördig på något vis eller finns det något som gör hen glad och entusiastisk?

Alla är inte gjorda för att utbilda sig på högskolan och/eller jobba med vanliga jobb. Det finns alternativ utanför den lådan!

Du kanske har ett källartroll som skulle vara grym på att vara med och utveckla gamification i skola eller på arbetsplatser, som är en potentiell youtubestjärna eller skulle kunna bli en grym daytrader? Det finns personer som försörjer sig på nätpoker. Det finns Joe Labero. Det finns proffspysslare. Det finns Blondinbella. Det finns politiker.

 

[Alexis]

ADD?

Fast då kanske det borde ha märkts under skolgången?

 

[a1agnlju]

TS jag måste fråga dig vad du själv ser för lösning på er situation?

Jag har fått enormt många bra och kloka råd här som följs delvis. Att säga upp studieplatsen var en grej som jag inte tänkte var bra från början, men blev klokare tack vare er ( till barnets stora lycka ;-) ) Att jobba för att få ihop till terminsavgifter är en annan bit som jag kommer föreslå för att motivera hen. Utomlandsjobb har jag frågat om förut, men det har hen inte velat hittills. Men det kanske kommer.

Jag måste också meddela att hen faktiskt självmant har ställt väckarklockan och gått upp i hygglig tid den här veckan. Hoppet finns alltså :-)

Jag vill verkligen tacka för hjälp och input från er. Det har verkligen varit till stor hjälp :-D

 

[Squie]

Är inte detta en helt annan fråga?
Vuxna som av någon anledning inte kan försörja sig själva får söka försörjning genom försäkringskassan eller socialtjänsten. Föräldrars försörjningsplikt upphör när barnet blir myndigt, eller senast vid 21-årsdagen.

Nix, det tycker inte jag alls. Skriver man på det sätt det var skrivet så gäller det ALLA oavsett problematik. Och ALLA får inte hjälp. Tror någon det har denne någon missat en hel del av debatten som råder och det regelverk som finns.

 

[Thaliaste]

Nix, det tycker inte jag alls. Skriver man på det sätt det var skrivet så gäller det ALLA oavsett problematik. Och ALLA får inte hjälp. Tror någon det har denne någon missat en hel del av debatten som råder och det regelverk som finns.

+ @Sedna

Dessutom behöver funktionsnedsättningen vara diagnosticerad för att personen överhuvudtaget ska få någon hjälp från samhället.

För den typen av funktionsnedsättningar som skulle kunna vara aktuellt i detta fall (men det går ju inte att bedöma över ett nätforum) så är min uppfattning att vi alla ligger på en skala, det är inget binärt. Diagnosen får man (kan man få) när man har problem med att klara sitt liv. Har man inte så stora problem att en diagnos sätts eller önskas att sättas kan man ändå vara hjälp av att lära känna sin egen funktionalitet och de icke-medicinska verktyg som finns.

 

[tara]

Nej, uppenbarligen vill hen inte tillräckligt eller så ser inte hen att det alternativet finns.

Va bra att du svarade. :-)

Jag tänkte om vi pratade förbi varandra ekonomiskt.

Det kostar för ungdomen att bo hemma minst 4000 kr. Kolla något avsnitt från lyxfällan, typ. De pengarna sponsrar du din ungdom med varje månad. På 4 månader blir det 4*4 = 16000 kr som du sponsrar, curlar, barnet med. Kräv de pengarna av ungdomen så ger du tillbaka de pengarna i form av hjälp med terminsavgift till någon förberedande teaterskola som ni kan hjälpas åt att hitta. Hur ungdomen löser sina kostnader hemma är ju faktiskt inte ditt problem. ( hehe i värsta fall får du väl lösa ut barnet från finkan, hehe, det tycker jag du ska göra , verkligen. Skojar ) . Betalar barnet 12 månader om året hyra på 4000 kr så har du 50000kr på ett år. Sparar du dessa pengar så kan barnet gå Kalle flygare om ett år. Du behöver inte ta barnets pengar, bara hjälpa till att fördela liksom.

Dessutom är det så att i Sverige, liksom många andra länder, finns det en möjlighet att ta studielån. Studielån är till för livnära sig under studietiden. Alla tar studielån, det är bara så. Det är möjligt att i vissa hem och miljöer så är det inte vanligt att ta studielån men det är bara att göra och sedan se återbetalningarna som en studieskatt. Bara ungdomen är medveten om vad hen gör men det verkar ungdomen vara eftersom hen inte vill ta studielån till den utbildningen som hen var inskriven på.

 

[Lovisaleonora]

Nej, uppenbarligen vill hen inte tillräckligt eller så ser inte hen att det alternativet finns.

Jag tror det kan vara bra att på det tuffa sättet ta reda på alternativen. D v s ta jobb där det går att konstatera "detta vill jag verkligen inte göra". Det blir på ett väldigt konstruktivt sätt klart att om jag inte kämpar för annat, är detta var jag hamnar.

Har man ett tråkigt och dåligt betalt jobb tror jag man blir mer motiverad att titta på alternativen än om man ligger hemma i sängen och inte ens tar första steget på den långa resan.

Om din avkomma inte är deprimerad eller på annat sätt lider av någon sjukdom tycker jag du ska sitta ner och förklara vad ni har för några grundläggande krav hemma. Jobba hemma (lista på uppgifter) eller jobba utanför hemmet (och tjäna pengar) för att betala för uppehälle.

 

[Flixon]

Dessutom är det så att i Sverige, liksom många andra länder, finns det en möjlighet att ta studielån. Studielån är till för livnära sig under studietiden. Alla tar studielån, det är bara så. Det är möjligt att i vissa hem och miljöer så är det inte vanligt att ta studielån men det är bara att göra och sedan se återbetalningarna som en studieskatt. Bara ungdomen är medveten om vad hen gör men det verkar ungdomen vara eftersom hen inte vill ta studielån till den utbildningen som hen var inskriven på.

Det är dock inte alla utbildningar som är studiemedelsberättigade. Hur det är med Calle Flygare har jag ingen aning om.

 

[a1agnlju]

Jag tror det kan vara bra att på det tuffa sättet ta reda på alternativen. D v s ta jobb där deät går att konstatera "detta vill jag verkligen inte göra". Det blir på ett väldigt konstruktivt sätt klart att om jag inte kämpar för annat, är detta var jag hamnar.

Har man ett tråkigt och dåligt betalt jobb tror jag man blir mer motiverad att titta på alternativen än om man ligger hemma i sängen och inte ens tar första steget på den långa resan.

Om din avkomma inte är deprimerad eller på annat sätt lider av någon sjukdom tycker jag du ska sitta ner och förklara vad ni har för några grundläggande krav hemma. Jobba hemma (lista på uppgifter) eller jobba utanför hemmet (och tjäna pengar) för att betala för uppehälle.

jag håller med hela resonemanget och redan nu känns det som om pressen som hen har känt (men inte uttryckt) har släppt en del. Jag tror att sparande till eventuella terminsavgifter på teaterutbildningar kan vara motivation för att hen ska söka jobb mer aktivt.