Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

*kl*

Jag minns första kursen när Julio Borba var i Sverige och han fick frågan vad han betecknar det han gör. Det här var ju när det i stort sett bara fanns AR eller Craig Stevens att välja på (rätt generaliserat men ändå). Han såg först helt oförstående ut, sedan nästan irriterad när man försökte förklara vad man menade med frågan. Sen ryckte han på axlarna och sa menande "Dressyr!". Vid ytterligare samtal berättade han om varifrån hans influenser kommer men det är faktiskt sekundärt i den här diskussionen.

Det konceptet känner jag ligger mig allt varmare om hjärtat. Ju mer jag rider, läser och tittar igenom debatter i ämnet, ju mer känner jag att jag inte vill kalla det något alls. Ska jag försöka förklara det jag gör för en tävlingsryttare säger jag klassisk ridkonst/dressyr men jag undviker att göra en grej av det.

Hälsar
/Jegra - som ska göra bort sig på tävlingsbanan med liten spansk hingst i helgen.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Detta är mitt svar på hur jag ser på akademisk ridkonst.

Akademisk Ridkonst á la IngelaH

Att jag skriver just ”Akademisk Ridkonst á la IngelaH”, beror på att det finns tusen och åter tusen olika synpunkter och idéer om vad Akademisk Ridkonst är. Och det här är min personliga syn på Akademisk Ridkonst.

Jag kräver inte att du ska tycka detsamma, men jag har under mina universitetsår, fått lära mig att det egentligen inte finns några rätt och fel i kunskap och inlärning. Utan man måste få använda sig av de kunskaper och inlärningsmetoder eller verktyg, som man har fått och sen reflektera över vad som är bra och mindre bra.

Av det jag har läst och lärt mig hittills på kurser, hemsidor och annan litteratur är i alla fall svaren på hur och varför Akademisk Ridkonst ska utföras överlag densamma. Även om ”en del lärde tvista därom”.

Vad är Akademisk Ridkonst?

Kärt barn har många namn, heter det som bekant. Och även vår ridkonst har flera namn. Namnen som egentligen "syftar till" samma pedagogik, men har olika mentorer, är; Akademisk Ridkonst, Klassisk Ridning och Barockridning. Namn som nämns som ”fäder” i Den Akademiska Ridkonstens pedagogik, är:
  • Xenophon, 430-355 f kr, Xenophon var en grek som skrev den första ”ridhandboken” redan 400 f kr.
  • Guérniére, 1678-1751, Francois Robichon de la Guérnière var solkungen Ludvig XIV:s hovstallmästare.
  • François Baucher, 1796-1873, I början av 1800-talet kom Baucher som en "räddare" av den Akademiska Ridkonstens historia, då Versailesakademin stängdes.

Den Akademiska Ridkonstens ”fader” som jag i första hand har kommit i kontakt med, dock inte personligen, är Bent Branderup. Det är han som har döpt "sin ridning" till Akademisk Ridkonst. Branderups ridkonst har influenser från de gamla ryttarakademierna på 15-1700-talet.

Den Akademiska Ridkonsten med sina skolor ovan mark var främst till för att användas ute på slagfältet. Där var hästen en god arbetskamrat, som kunde göra mycket för att hjälpa och skydda sin ryttare, samt ta dem oskadda ur striden.

Som namnet Barockridning skvallrar om, härstammar ridkonsten också från barocktiden i Frankrike, med bland annat de la Guérinière i spetsen. På barocktiden sågs ridningen bland det ”fina folket” som en konstart och många rika människor började rida för sitt egna höga nöjes skull.

Branderups Akademiska Ridkonst har också en tydlig historik från Bruksridningen. Branderup tar gärna på kurser och clinics, upp liknelser från ridning på Island, Mongoliet med flera ställen där man tar/tog sig fram långa sträckor med hästarna som packdjur. Eller från den ridning som Sydamerikas gauchos bedriver i samband med boskapsskötsel

Varför ska man ägna sig åt Akademisk Ridkonst?

Idag finns det minst lika många hobbyryttare, som rider både för ”att det är kul” och för att utvecklas, som det finns tävlingsryttare, som också rider både för ”att det är kul” och att utvecklas. I och med att hästsporten idag är en stor sport, har den också lett till ett kvantitativt antal ridhästar, som i många fall är spända både fysiskt och psykiskt i stället för ett kvalitativt antal ridhästar, som mår bra och trivs med livet, samt tävlas eller rids på bana och i skog och mark, långt upp i åldrarna.

Målet med Akademisk Ridkonst, är att få en känslig och lyhörd häst som

  • känner av och lyssnar till ryttarens minsta kroppsförändring. Det innebär alltså en god kroppskontroll på ryttaren…
  • har förmågan att trampa in respektive bakbenen väl inunder sig. Ryttaren ska kunna bestämma vilket bakben som ska flytta sig när och hur.
  • bär ryttaren på en rörlig rygg där kontakten med bakbenen bibehålls. Inom akademiska kretsar brukar man tala om ”svingande rygg”, något som en av mina Kyra-inspirerade ridinstruktörer även talat om på handikappridlägren på somrarna.

Målet måste inte, till skillnad från vad många tror, vara att komma till skolorna ovan mark, för att ha en komplett bruks- och/eller stridshäst.

Målet kan som det är för mig, vara att få ha en frisk och glad kompis i många år till, som håller min ganska skröpliga kropp i gång. Varje litet framsteg som jag och min häst gör på de fantastiskt roliga och inspirerande kurser vi deltar i är en jättebonus för oss.

Hur utförs Akademisk Ridkonst?

Den Akademiska Ridkonsten strävar till en mjuk ridning, ska ge en glad, arbetsvillig häst som håller sig psykiskt och fysiskt fräsch även på ålderns höst. När nu ålderns höst infaller… Den Akademiska Ridkonstens strävan är också att hästen ska lyssna till så små hjälper som möjligt och att ryttaren i huvudsak ska leda hästen med den egna kroppen. Så att säga, ”gå dit du vill och ta hästen med dig”.

Grundidén är en häst, som är både psykiskt och fysiskt lösgjord i sitt arbete. Det viktiga är hästens bärkraft och samling, för att det i framtiden kan finnas förhoppning om skolor ovan mark. Påskjutet, dvs. ökningarna kommer efter samlingen inom den Akademiska ridkonsten.

Akademiker, anses ofta rida överdrivet sakta och förböja sina hästar. Det kan se ut så under ekipagens skolningsarbete för att både häst och ryttare ska hinna med att ”känna in sig”, på vad som begärs av dem.

Det är mkt lösgörande övningar, voltarbete, vändningar och skolor. Det är sällan akademiker använder sig av skänkelvikning. Detta beror på att akademikerna vill stärka benparen var för sig och få in bakdelen ”mitt under” hästen och bära fram hästen. Därför är skolorna det arbete som är bättre att använda sig av, för att få hästen att lösgöra sig framåt-nedåt.

Vilken utrustning behövs för att utföra Akademisk Ridkonst?

Sen det här med utrustningen. Bara för att du ska börja med AR, behöver du inte köpa dig en svart slokhatt med plym, höga stövlar och kråsskjorta. Utan det duger utmärkt med vanliga ridkläder och helt vanlig ridhjälp på skallen. Du måste inte heller skaffa ett stångbett med krusiduller och en barocksadel. Utan använd den utrustning, du och din häst trivs med. Det kan vara repgrimma och ridgjord, allroundsadel och träns med vanligt tränsbett, eller varför inte westernsadel och sidepull. Eller kanske din häst går allra bäst med hackamore och dressyrsadel.

Att stångbett ofta används inom AR, beror på att AR som sagt eg. är en bruksridning. Historiskt sett var det ju en ridning som gjorde att man behövde ha en hand ledig till annat, till exempel slåss med sabel, eller kurtisera med damerna, som viftade med sina solfjädrar, eller skyddade sin vita vackra hy mot solen, med ett parasoll i handen.. För att då med minimala hjälper kunna manövrera sin häst var man alltså tvungen att rida enhändigt. Då var och är ett stångbett att föredra.. Stångbett används ju även i westernridning och working equitation. För att inte tala om i tävlingsdressyren, där man stoppar in BÅDE ett bridongbett och stångbett i munnen.

Tack för att ni orkat läsa och för att jag har fått delta i tråden. :bow:
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Men ju fler som rider desto större är chansen att hitta något bra bland alla. Det säger sig ju självt för mig iaf.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Men ju fler som rider desto större är chansen att hitta något bra bland alla. Det säger sig ju självt för mig iaf.

Exakt :bow:

Men det gäller ju vare sig man rider hoppning, fälttävlan, western, voltige, galopp, buskridning, tävlingsdressyr, AR, Klassisk dressyr eller om man för den delen håller på med trav.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Fast det är ju skillnad om det finns gott om bra tränare.

Hur många tränar för en dok. utbildad AR-tränare flera ggr/ v?
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Hur många tränar för en dok. utbildad dressyr-tränare flera ggr/ v?

Men jo, jag håller med du. =)

Det är bara det att jag har lite tur, eftersom min tränare både är Strömsholmsutbildad ridinstruktör, fd tävlingsdressyrryttare och elev/flitig besökare hos BB. Det duger gott åt mig och min tant utan att förveckla det FÖR mkt. Jag är inte så duktig på "utrikiska termer" utan vi rider på svenska. =)
 
Senast ändrad:
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Hur många dok. utbildade AR-tränare finns det?

De flesta "riktiga" tränare har en ridlärarutbildning i grunden. Och om jag förstått det rätt så körs det en utbildning till AR-tränare hos Christina Drangel men man måste redan vara ridinstruktör för att gå. Så visst finns det sätt att sålla om det är en bra tränare eller inte, men just inom AR tror jag det lättaste är att titta på en kurs och se hur det går för eleverna, hur bra hjälp man får snarare än att gå efter vad som står på ett papper. Så tycker jag iofs om alla tränare.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Och ändå finns det inga bra tävlings- /klassiska dressyrryttare tycker en hel del av AR - folket.

Och ändå finns det inga bra AR-ryttare tycker en hel del av tävlings- /klassiska dressyrfolket.


Hur man än vänder sig, har man ändan därbak.
 
Senast ändrad:
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Men hur ska de mindre erfarna ryttare (t.ex. nybörjare) kunna sålla bland tränarna? Ska de utlämnas till folk som kallar sig AR-tränare men ändå saknar tillräckliga kunskaper? Vem ska ta ansvar för att dessa ryttare får lära sig rida rätt från början?
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Och ändå finns det inga bra AR-ryttare tycker en hel del av tävlings- /klassiska dressyrfolket.


Hur man än vänder sig, har man ändan därbak.

Nä men nu var dom ju inte så många fick jag ju förklarat för mig så det är ju inte lika konstigt , eller hur ...
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Att bli AR-tränare verkar plättlätt. Finns det ens nån vettig koll på vilka som kallar sig tränare? Och hur utbildas dessa tränare? Känns som att kraven är ruggigt låga.. och då ser väl "AR"ridningen runt om i landet ut därefter..

Nirak
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Att bli AR-tränare verkar plättlätt. Finns det ens nån vettig koll på vilka som kallar sig tränare? Och hur utbildas dessa tränare? Känns som att kraven är ruggigt låga.. och då ser väl "AR"ridningen runt om i landet ut därefter..

Nirak


Totola
Galaxhoppare

Reg.dat: Jul 2001
Inlägg: 4 148

Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?
Citat:
Ursprungligen postat av Solis Visa inlägg
Hur många dok. utbildade AR-tränare finns det?
De flesta "riktiga" tränare har en ridlärarutbildning i grunden. Och om jag förstått det rätt så körs det en utbildning till AR-tränare hos Christina Drangel men man måste redan vara ridinstruktör för att gå. Så visst finns det sätt att sålla om det är en bra tränare eller inte, men just inom AR tror jag det lättaste är att titta på en kurs och se hur det går för eleverna, hur bra hjälp man får snarare än att gå efter vad som står på ett papper. Så tycker jag iofs om alla tränare.

Låga krav?

Vad är det för fel på ridlinstruktörutbildningen?
 
Senast ändrad:
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Det finns ingen utbildning för att bli just AR tränare och m.a.o. inga krav för att bli det.
Riddarskapet utvecklas mer och mer mot att bli en sammanslagning av tränare, men är inte dess egentliga syfte. Det blir förhoppningsvis krav och utbildning på det längre fram, men för tillfället finns det inget sådant.

Sedan kan man ha en ridlärarutbildning i bakgrunden. Den enda jag vet som har det just nu är Drangel, men det kan finnas fler jag inte vet om.

Det enda som det kan bli rabalder om är om "tränaren" inte vett ett skvatt om AR, eller om denne undervisar på ett helt annat sätt och kallar det AR, men då måste också en viss person få reda på det för att det ska bli rabalder om det. Och det som kan hända är helt enkelt att det blir hårda ord om till den personen som förhoppningsvis slutar med det den gör, men det finns ingen copyright på ordet Akademisk Ridkonst så det går inte att kontrollera det på det sättet heller.

Just det som BB "startade" är fortfarande så ungt (9 eller 10år i Sverige nu) så det har inte hunnit utvecklas på det hållet ännu.

Annars är det upp till eleverna att välja vilken tränare de ska rida för och är man nybörjare är det ingen lätt uppgift.
Jag själv anser att det finns några få i landet jag kan rekommendera som tränare, men inte mer än det. Sedan beror det på utbildningspunkten på ekipaget. Vissa tränare jag hade rekommenderat en nybörjare hade jag inte rekommenderat en som kommit längre. De som undervisar nybörjare kan vara väldigt bra på det dom gör, men kommer ekipaget längre måste de lämna över det till någon annan som själv kommit längre.

AR är "nytt" och det är litet då blir det på det sättet. Det är bara att vänta på att det utvecklas mer och mer så börjar såna här saker också komma in i bilden.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

eller någon som gått en kurs som fotfolk :angel:

Jag läser rubriken som AR altså Bent.

Detta koncept har presenterats som bättre än TävlingsDressyren som helhet. Som mer hälsosamt för hästen.

Det väcker förväntningar.

som inte infrias.

Istället så ser jag mycket kommersialism, och ryttare som köpt en sanning, istället för att "bilda sig"


Det som presenteras som bättre än/ räcker inte ens för en godkänd Lätt C. Det är ett stort hål i kunskaperna.
och därför söker en del vidare....

Men detta sagt om AR, de stilar som klumpats ihop här på buke under klassisk Dressyr - har mycket lite gemensamt.

(återkommer i den frågan)


mer hälsosamt för hästen kanske det är OM det utförs korrekt:smirk:

fast din hänvisning till "knappt godkänd Lätt C" måste jag säga att den inte säger mig ett smack. godkänd efter vilka normer? godkänd av vem? där kan man ju gå in i en diskussion om den låga kvalitén av många domare, där grunderna uppenbarligen saknas.
 
Sv: Hur ser ni på akademisk ridkonst?

Eller så kan man skylla sina egna bristande ridkunskaper på domaren.:cool:

God ridning är för övrigt bra för hästen vare sig det kallas AR eller "vanlig" dressyr.:smirk:
 

Liknande trådar

Gnägg Jag har haft min häst i två år nu. Han är världens snällaste och verkligen min bästa vän. Vi brukade hoppa förut och det gick väldigt...
Svar
4
· Visningar
1 967
Senast: Mia_R
·
Ridning Det här blir ett långt inlägg men skulle vara jättetacksam om nån pallade läsa och ville hjälpa mig att fundera på vad som kan göras...
2
Svar
21
· Visningar
4 260
Hästmänniskan Jag har en ponny och en medryttare som jag haft i ett halvår nu, och i början funkade allt bra och det var frid och fröjd. Nu under...
Svar
10
· Visningar
2 422
Senast: Melrose
·
P
Ridning Jag har alltid varit en hästtjej, men utan direkt kontakt till hästar. Jag gick, som så många andra, igenom den där perioden då man...
Svar
1
· Visningar
1 081
Senast: Elizette
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Storlek på rastgårdar?
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp