Sv: Hur ser eran flock ut? Tikar, hanar, kastrat osv. Hur tänker ni?
Fungerar han inte ens med den hannen han bor med alltså?
Vad jobbigt det låter, är de alltid separerade då?
KL.
Jag har en bc-tik på 3 år och min sambo (eller ja, min svärmor som jag tagit hem) har en prazsky-tik på 16 månader.
Det var lite grinigt i början (den lilla har bott här i drygt två veckor) då den minin var osäker och sur, bc;n tyckte hon var läskig mest.
Nu fungerar dem jättefint ihop, ligger tätt, gosar och leker; prövande och försiktigt, men ändå. Den lilla har fått lära sig att inte sno mat ur den storas matskål och samtidigt så har den lilla insett att den stora är helt ofarlig och vaktar varken mig, soffa eller säng längre. Det är hur harmoniskt som helst.
Jag har tidigare bara haft hanhundar; bla 3 i ungefär samma ålder samtidigt, eller eller två i olika ålder etc. Förut var jag övertygad om att jag var en hanhundsmänniska; men när jag skaffade min nuvarande bc sket jag i könet och tog valpen som uppfödaren rekommenderade. Efter det tror jag faktiskt att jag är lite tik-frälst.
Skulle jag skaffa ny hund idag skulle det ju såklart vara bekvämare med en brud till, för att slippa meck vid löp (har dock tre daghundar som är hannar utan problem) men rätt valp, rätt kombination etc är ändå bra mycket viktigare än kön. Jag hade absolut inte backat för ett handjur.
Den kastrerade - som har samma ägare som den andre hanen - går inte ihop med de andra så han får sitta bakom kompostgaller och när vi är på promenad får han ha munkorg.
Fungerar han inte ens med den hannen han bor med alltså?
Vad jobbigt det låter, är de alltid separerade då?
KL.
Jag har en bc-tik på 3 år och min sambo (eller ja, min svärmor som jag tagit hem) har en prazsky-tik på 16 månader.
Det var lite grinigt i början (den lilla har bott här i drygt två veckor) då den minin var osäker och sur, bc;n tyckte hon var läskig mest.
Nu fungerar dem jättefint ihop, ligger tätt, gosar och leker; prövande och försiktigt, men ändå. Den lilla har fått lära sig att inte sno mat ur den storas matskål och samtidigt så har den lilla insett att den stora är helt ofarlig och vaktar varken mig, soffa eller säng längre. Det är hur harmoniskt som helst.
Jag har tidigare bara haft hanhundar; bla 3 i ungefär samma ålder samtidigt, eller eller två i olika ålder etc. Förut var jag övertygad om att jag var en hanhundsmänniska; men när jag skaffade min nuvarande bc sket jag i könet och tog valpen som uppfödaren rekommenderade. Efter det tror jag faktiskt att jag är lite tik-frälst.
Skulle jag skaffa ny hund idag skulle det ju såklart vara bekvämare med en brud till, för att slippa meck vid löp (har dock tre daghundar som är hannar utan problem) men rätt valp, rätt kombination etc är ändå bra mycket viktigare än kön. Jag hade absolut inte backat för ett handjur.