Hur många dagar lämna 5,5 åring...

[Korekatten]

Min dotters farmor och hennes särbo (farfar) vill ta med min dotter utomlands ca en vecka (5-6 dagar). Dottern är 5,5 år.

Hon har tidigare bara varit borta från oss ett dygn. Hon har dålig koll på tid och rum. Är en ganska orolig själ stundvis. Starkt trygghetsbehov.

Jag tycker det är för många dagar. Min man tycker jag är negativ.

Hur skulle ni ha resonerat?

 

[svea]

Jag skulle säga nej. Det är för många dagar med ett ganska litet barn som inte är vant att vara hemifrån.

 

[alazzi]

Nej det är för lång tid för en sån liten.

 

[supersonic]

Jag hade sagt nej om det var mitt barn.

 

[Tora]

För min som fyller 6 år i juni hade det inte varit några problem. Tror man måste avgöra från barn till barn. Och hur trygga dom är med den personen dom skall vara borta med. Är det någon dom träffar flera gånger i veckan eller en gång om året?

Men prova två dagar och se vad som händer. Funkar det så utöka en dag till nästa gång osv.

 

[cirkus]

Eftersom dottern är orolig av sig är det kanske en dålig idé att göra det utan lite mer träning. Prova att hon är borta längre än ett dygn

Men mina egna barn släppte jag iväg på sånt i den åldern, både med mor och farföräldrar och även med till någon kompis landställe.

 

[Problematisk]

Det måste väl bero på hur bra kontakt hon har med farmor och farfar?
Om hon träffar dem ofta och har bra kontakt med dem, så varför inte prova t.ex. en helg först och se hur det går? Om alla är nöjda efteråt kanske de kan åka en vecka.
Eller vill de åka jättesnart så ni inte hinner prova och se hur det går?

 

[Amha]

Mina är 2 och 4 och sover sällan borta. De var hos min mamma nästan en vecka för ett tag sedan. Dealen var att de får åka hem om de får hemlängtan. Om inte hämtar vi inför nästa veckas vardag så att säga. Jag hade gjort några sådana innan jag släppt iväg dem utomlands. Sett hur länge det känns bra för barnet.

 

[DarkInNight]

Mina barn på 5,5 resp 3 år hade kunnat följa med sina morföräldrar på en sån resa utan problem, det hade nog mest varit jag som saknat dem
Förra vintern var de borta 4 dgr, i somras likaså. Men då har de ju varandra och sen träffar de morföräldrarna minst en gång i veckan, och sovit hos dem flertalet gånger.

Men som i ditt fall, med ett barn som inte brukar vara borta. Då hade jag velat testa kortare period först, och på ett ställe som ligger närmare hemma - ifall att hemlängtan blir för stor så ska man kunna hämta hem henne

 

[astronaut]

Om dottern är så pass orolig och inte varit borta så pass länge så skulle jag sagt nej jag med. Och möjligen börja vänja dem nu inför framtida längre besök.

När mina systrar var små skickades de med på utomlandsresor med farmor och farfar liksom mormor och morfar. När jag var 4 spenderade jag mer eller mindre hela sommaren i Ungern medan mamma o pappa var hemma i Sverige. Men då hade vi blivit vana vid att vara borta från våra föräldrar på så sätt.

 

[Lingon]

Min dotters farmor och hennes särbo (farfar) vill ta med min dotter utomlands ca en vecka (5-6 dagar). Dottern är 5,5 år.

Hon har tidigare bara varit borta från oss ett dygn. Hon har dålig koll på tid och rum. Är en ganska orolig själ stundvis. Starkt trygghetsbehov.

Jag tycker det är för många dagar. Min man tycker jag är negativ.

Hur skulle ni ha resonerat?

Det beror på hur van hon är vid att vara med sin farmor och farfar och hur bra hon trivs med dem och hur trygg hon känner sig med dem.

 

[turbofling]

Jag skulle inte gjort det. Mina tva äldsta är 7 och snart 9, dom hade säkert klarat det bra men inte jag. Skulle inte vilja att dom akte iväg en vecka med deras pappa heller, inte för att jag inte litar pa honom utan för att jag skulle saknat dom alldeles för mkt.

Men i eras fall skulle jag testa mer pa hemmaplan innan jag skulle lata barnet aka utomlands.

 

[Korekatten]

Det måste väl bero på hur bra kontakt hon har med farmor och farfar?
Om hon träffar dem ofta och har bra kontakt med dem, så varför inte prova t.ex. en helg först och se hur det går? Om alla är nöjda efteråt kanske de kan åka en vecka.
Eller vill de åka jättesnart så ni inte hinner prova och se hur det går?

De hade tänkt och åka i vår, men behöver väl boka biljetter snart.
Jag tycker också att de borde vara tillsammans en helg/tre dagar före de ger sig ut på längre äventyr. Om de hinner med det, och funkar bra så känns det tryggare att åka iväg utomlands (för alla).
De har en helt ok relation. Ses inte varje vecka, men oftare än 1 gång i månaden.
Tror både min man och svärmor tyckte det var rätt oproblematiskt idé från början Ioch med att min man blev skickade fram och tillbaka från ställen och länder när han var liten.
Men det verkat som mitt ifrågasättande fått de och fundera lite iaf.

 

[Korekatten]

Jag skulle inte gjort det. Mina tva äldsta är 7 och snart 9, dom hade säkert klarat det bra men inte jag. Skulle inte vilja att dom akte iväg en vecka med deras pappa heller, inte för att jag inte litar pa honom utan för att jag skulle saknat dom alldeles för mkt.

Men i eras fall skulle jag testa mer pa hemmaplan innan jag skulle lata barnet aka utomlands.

Hihi, tror också jag skulle sakna henne för mycket, speciellt om jag inte var 100 % trygg med beslutet.
Samtidigt vill jag ju inte applicera min separationsångest på henne. Men det gör jag väl omedvetet iaf.

 

[tanten]

Beror nog helt på barn?

Min avkomma tillbringade mycket tid hos sina farföräldrar som riktigt liten. Kunde be om att stanna när vi var på besök, så hämtade vi hen nästa dag eller efter helgen. Sommartid var hen hos farmor och farfar i hela veckor ibland. Det startade när hen var var hon runt 4-5.

Barnets bästa kompis hade inte lika lätt. Och en gång hade vi ett par lågstadiekamrater hemma hos oss för att sova över. En av dem fick akut hemlängtan och föräldrarna fick komma på natten och hämta.

Att sända iväg ett barn närmare en vecka utan att ha tränat först känns riskabelt. Plus att det måste vara nåot som barnet verkligen vill.

 

[FengurLaugar]

Beror helt på så det är svårt att säga bara av att kolla på åldern.

Min 5,5 åring hade utan problem fått följa med sina farföräldrar på en sån resa. Men då är hon ofta hos dom och är van att sova borta.

 

[Hyacinth]

Jag hade glatt sagt okej om barnet vill.

 

[Wingates]

Från typ den åldern flög jag ensam Malmö-Umeå till Mormor varenda höst o vinterlov - så om barnet vill ser jag inte problemet?

Att inte vilja släppa iväg sina barn för att man själv skulle sakna dem är en knepig inställning i min värld. Förstår inte varför barnet ska begränsas av föräldrarnas separationsångest?
(Om barnet vill vara borta alltså. Man behöver ju inte nödvändigtvis skicka iväg dem bara för att heller )

 

[Lobelia]

Min dotters farmor och hennes särbo (farfar) vill ta med min dotter utomlands ca en vecka (5-6 dagar). Dottern är 5,5 år.

Hon har tidigare bara varit borta från oss ett dygn. Hon har dålig koll på tid och rum. Är en ganska orolig själ stundvis. Starkt trygghetsbehov.

Jag tycker det är för många dagar. Min man tycker jag är negativ.

Hur skulle ni ha resonerat?

Ni har ju tid att träna, det beror på om barnet vill eller inte.

 

[Sedna]

Från typ den åldern flög jag ensam Malmö-Umeå till Mormor varenda höst o vinterlov - så om barnet vill ser jag inte problemet?

Att inte vilja släppa iväg sina barn för att man själv skulle sakna dem är en knepig inställning i min värld. Förstår inte varför barnet ska begränsas av föräldrarnas separationsångest?
(Om barnet vill vara borta alltså. Man behöver ju inte nödvändigtvis skicka iväg dem bara för att heller )

Vad är det som säger att det är föräldrarnas separationsångest som skulle begränsa? Vad som är förefaller roligt i teorin behöver inte vara lika roligt i praktiken. Jag tycker inte att man kan förvänta sig att ett så litet barn på förhand ska kunna föreställa sig vad det kan innebära känslomässigt att vara utomlands en vecka utan föräldrarna.

Om föräldern tvekar och barnet vill tänker jag att det kan vara lämpligt att testa färre dagar till att börja med, inte gå all in bara för att barnet vill i stunden.