Hur litet är okej att bo med två barn?

[Monkie]

Eventuellt kommer jag bli singel. Tittar på lösningar för att inte bara få det att gå runt, utan få en bra budget där ett sparande ingår till min och barnens framtid.

Jag har hittat en bostadsrätt på 25 kvadratmeter. Det är tre rum (små som ni förstår), men man kan ha våningssäng och skrivbord i de små rummen som i så fall kommer bli barnens rum och lösningen för min del kommer bli att jag bygger ett loft i sovrummet alt. loftsäng. Läget är också väldigt fördelaktigt för barnens del att komma till och från skola.

Detta kommer göra att jag kommer kunna lägga 5000 kronor i månaden, MINST på ett sparkonto , ändå leva (väldigt!) gott, ha kvar häst och bil. Bor jag kvar kommer det gå runt. Precis. Jag kommer få hålla hårt i slantarna och göra av med hästen. Inte kunna spara.

Vad tror ni, är det dömt att misslyckas att bo tre personer på så liten yta? Om det inte funkar har jag ju alla möjligheter att hyra bostad igen + ett antal tusen på banken.

 

[Vallmo]

Inga problem säger jag. Åtminstone om barnen inte är tonåringar.
Både med ditt och barnens perspektiv tror jag det viktigaste är att vardagen funkar.
Närhet till skola och kompisar är viktigare än vad man tror.
För din del så tror jag att det kan bidra till ökad livskvalitet. Du får ha din häst kvar och behöver inte vända på slantarna.
Jag hade absolut testat om jag var du.

 

[Miao]

Eventuellt kommer jag bli singel. Tittar på lösningar för att inte bara få det att gå runt, utan få en bra budget där ett sparande ingår till min och barnens framtid.

Jag har hittat en bostadsrätt på 25 kvadratmeter. Det är tre rum (små som ni förstår), men man kan ha våningssäng och skrivbord i de små rummen som i så fall kommer bli barnens rum och lösningen för min del kommer bli att jag bygger ett loft i sovrummet alt. loftsäng. Läget är också väldigt fördelaktigt för barnens del att komma till och från skola.

Detta kommer göra att jag kommer kunna lägga 5000 kronor i månaden, MINST på ett sparkonto , ändå leva (väldigt!) gott, ha kvar häst och bil. Bor jag kvar kommer det gå runt. Precis. Jag kommer få hålla hårt i slantarna och göra av med hästen. Inte kunna spara.

Vad tror ni, är det dömt att misslyckas att bo tre personer på så liten yta? Om det inte funkar har jag ju alla möjligheter att hyra bostad igen + ett antal tusen på banken.

Kör bara kör! Låter som en bra planlösning och att du har en bra plan för utrymmet !

 

[Monkie]

Inga problem säger jag. Åtminstone om barnen inte är tonåringar.
Både med ditt och barnens perspektiv tror jag det viktigaste är att vardagen funkar.
Närhet till skola och kompisar är viktigare än vad man tror.
För din del så tror jag att det kan bidra till ökad livskvalitet. Du får ha din häst kvar och behöver inte vända på slantarna.
Jag hade absolut testat om jag var du.

Barnen ÄR faktiskt tonåringar, eller en i tonåren och en i tonåren om ett par år. . I min hjärna har jag vänt det till att det inte gör så mycket med små rum och litet utrymme, de leker sällan på samma sätt som småbarn = springer rundor, utan sitter mest lugnt på sina rum och pratar i mobilen eller ser på TV.
Det ligger inte i tätbebyggt område, utan lite utanför, men ändå nära!! Jag har lite svårt för alltför nära grannar, så det hade nog passat oss alla perfekt med läget. Ett ställe väldigt nära samhället, men ändå ett ställe att dra sig undan på! Jag känner också att jag vill ha ökad livskvalitet. Inte behöva vara orolig för att jag blir sjuk, eller att hästen behöver nya skor. Och inte träffa någon och försöka bli familj för att man ska få hjälp ekonomiskt.

 

[Luff]

Tonåringar sover, är på internet eller ute på byn. Dom behöver absolut inget stort rum. Go for it.

 

[Rosett]

Hur små rum är det egentligen? Min lgh är på ett rum med kokvrå och 26 kvm. Jag kan inte föreställa mig en trea på 25 kvm.

 

[Hyacinth]

Eventuellt kommer jag bli singel. Tittar på lösningar för att inte bara få det att gå runt, utan få en bra budget där ett sparande ingår till min och barnens framtid.

Jag har hittat en bostadsrätt på 25 kvadratmeter. Det är tre rum (små som ni förstår), men man kan ha våningssäng och skrivbord i de små rummen som i så fall kommer bli barnens rum och lösningen för min del kommer bli att jag bygger ett loft i sovrummet alt. loftsäng. Läget är också väldigt fördelaktigt för barnens del att komma till och från skola.

Detta kommer göra att jag kommer kunna lägga 5000 kronor i månaden, MINST på ett sparkonto , ändå leva (väldigt!) gott, ha kvar häst och bil. Bor jag kvar kommer det gå runt. Precis. Jag kommer få hålla hårt i slantarna och göra av med hästen. Inte kunna spara.

Vad tror ni, är det dömt att misslyckas att bo tre personer på så liten yta? Om det inte funkar har jag ju alla möjligheter att hyra bostad igen + ett antal tusen på banken.

Testa. Antingen så trivs ni eller inte.

 

[Monkie]

Hur små rum är det egentligen? Min lgh är på ett rum med kokvrå och 26 kvm. Jag kan inte föreställa mig en trea på 25 kvm.

Jag vet inte . Såhär ser det ut, båda sovrum ser likadana ut. http://i263.photobucket.com/albums/...jpg?1473250371852&1473250373129&1473250375606

 

[Monkie]

Testa. Antingen så trivs ni eller inte.

Funderar på det, men det är inte "bara att", först måste förhållandet redas ut, sen prata med barnen om att flytta, låna pengar på banken och så vidare. Men om allt går igenom så hade jag nog flyttat och testat! De jag pratat med är dock VÄLDIGT förskräckta över storleken, eller den obefintliga storleken och jag börjar tveka om min tanke med litet är mysigt kommer hålla

 

[Hyacinth]

Funderar på det, men det är inte "bara att", först måste förhållandet redas ut, sen prata med barnen om att flytta, låna pengar på banken och så vidare. Men om allt går igenom så hade jag nog flyttat och testat! De jag pratat med är dock VÄLDIGT förskräckta över storleken, eller den obefintliga storleken och jag börjar tveka om min tanke med litet är mysigt kommer hålla

Ska barnen bo heltid eller varannan vecka?
Hur många år tror du de bor hemma?
Att ha ett eget krypin tror jag är viktigt, oavsett storlek.

 

[purity_666]

Är också nyfiken på hur den ser ut. Det är ju superlitet för en 3:a. Jag antar det beror mycket på hur de gemensamma utrymmena ser ut. Kan man kolla på tv allihop? Eller få plats i köket?

 

[Bee]

Jag bodde som student i en lite lägenhet på 22 kvm och säger därför aldrig i livet!
Men barnen är väl tillräckligt stora för att ska kunna fråga vad det tycker.

 

[moster]

Barnen ÄR faktiskt tonåringar, eller en i tonåren och en i tonåren om ett par år. . I min hjärna har jag vänt det till att det inte gör så mycket med små rum och litet utrymme, de leker sällan på samma sätt som småbarn = springer rundor, utan sitter mest lugnt på sina rum och pratar i mobilen eller ser på TV.
Det ligger inte i tätbebyggt område, utan lite utanför, men ändå nära!! Jag har lite svårt för alltför nära grannar, så det hade nog passat oss alla perfekt med läget. Ett ställe väldigt nära samhället, men ändå ett ställe att dra sig undan på! Jag känner också att jag vill ha ökad livskvalitet. Inte behöva vara orolig för att jag blir sjuk, eller att hästen behöver nya skor. Och inte träffa någon och försöka bli familj för att man ska få hjälp ekonomiskt.

Min tanke är, nu när du säger att det är tonåringar är att faktiskt fråga hur dom känner och tänker samt hur dom är som individer och går ihop. Jag och min syster skulle aldrig ha kunnat dela rum... Dels för att vi är som dag och natt och vi fungerade bra ihop, när vi fick välja att umgås med varandra, men att bli ihop tvingade var ingen hit.. Ändå skiljer det 1,5år mellan oss...
Jag hade absolut inte kunnat dela rum då jag behöver mycket egen tid och vill kunna dra mig undan och vara helt själv...
Tänker även på åldersskillnaden? Hur stort är det mellan barnen? I tonåren händer det en hel del och jag har svårt att se att en 15-åring kommer vilja dela med småsyskon på 12/13...

Min bonus delar rum med sin lillebror hos sin mamma. Syskonen tycker mycket om varandra, MEN bonusen behöver mycket egen tid och vill leka/pyssla själv utan att bli störd. Hon upplever att hon aldrig får vara ifred och alltid måste ta hänsyn till vad lillebror vill göra. Det är mycket tjaffs och tårar där mellan varven....

Annars tycker jag att det är en enormt bra idé! Man får prioritera, vad tycker jag/vi är viktigt? Mätta mun efter matsäck helt enkelt.
Har barnen mycket aktiviteter, trivs ihop ect så lär det ju gå, men som sagt, barnen är ju tillräckligt stora för att kunna bestämma själva (Y)

Kan även gå tillbaka till mig själv i tonåren när det var en del fester och liknande. Jag hade väldigt sällan kompisar hemma, (egentligen av flera anledningar,) men jag kände ofta att jag stod i "skuld" till mina kompisar, för att jag aldrig kunde bjuda över dom men jag vart bjuden till dom och deras familjer. Jag tänker att bor ni väldigt trångt så kanske barn med kompisar inte riktigt får plats hos er?

 

[Bubbla]

Eventuellt kommer jag bli singel. Tittar på lösningar för att inte bara få det att gå runt, utan få en bra budget där ett sparande ingår till min och barnens framtid.

Jag har hittat en bostadsrätt på 25 kvadratmeter. Det är tre rum (små som ni förstår), men man kan ha våningssäng och skrivbord i de små rummen som i så fall kommer bli barnens rum och lösningen för min del kommer bli att jag bygger ett loft i sovrummet alt. loftsäng. Läget är också väldigt fördelaktigt för barnens del att komma till och från skola.

Detta kommer göra att jag kommer kunna lägga 5000 kronor i månaden, MINST på ett sparkonto , ändå leva (väldigt!) gott, ha kvar häst och bil. Bor jag kvar kommer det gå runt. Precis. Jag kommer få hålla hårt i slantarna och göra av med hästen. Inte kunna spara.

Vad tror ni, är det dömt att misslyckas att bo tre personer på så liten yta? Om det inte funkar har jag ju alla möjligheter att hyra bostad igen + ett antal tusen på banken.

Mina tonåringar hade inte gillat det. För sig själva funkar kanske platsen. Men mina barn tar gärna hem kompisar och det blir ju svårare. Även för din egen del att bjuda hem någon känns rätt svårt?
Min dotter har i mitt tycke världens minsta lägenhet, en etta på 20 kvm. Där bor hon själv. Det går ju bort några kvm på kök, badrum, hall? Personligen skulle jag få klaustrofobiska känslor av att inte ha något utrymme i lägenheten som var större än några kvm. Men det skulle vara väldigt intressant att se bilder/planslösning.

 

[Tora]

Funderar på det, men det är inte "bara att", först måste förhållandet redas ut, sen prata med barnen om att flytta, låna pengar på banken och så vidare. Men om allt går igenom så hade jag nog flyttat och testat! De jag pratat med är dock VÄLDIGT förskräckta över storleken, eller den obefintliga storleken och jag börjar tveka om min tanke med litet är mysigt kommer hålla

Alltså 25kvm är väldigt litet. Har du varit och tittat på lägenheten?

Men klart att det går. Jag hade dock bara gjort det om det var absolut sista alternativet.

 

[JeayL]

hur lyckas dom göra en 3:a av så litet

bor själv i en 1:a som jag ändå tycker är rätt smart byggd på 35 eller 36 kvadrat

 

[Korven]

Min son bodde på 20 kvm , rum kök hall badrum. Allt pyttelitet med sin dotter 5 år varannan vecka, Det skulle aldrig ha gått att skärma av nånting. 5 kvm till hade då räckt till en våningssäng men gud så trångt med stora barn.
Spontant säger jag troligen inte så lätt

 

[ameo]

Med smart planlösning och smart möblering får man plats med mer än man tror. Men, jag tror att om det ska funka hade jag nog föredragit att ge barnen varsitt rum med loftsäng, så de kan ha ett skrivbord och sina prylar under.
Och en loftsäng åt dig i det tredje rummet - som jag antar är nån form av vardagsrum.
Och vara tydlig inför barnen med att det är en lösning för att kunna ha en god ekonomisk tillvaro i övrigt.
Åsså får du helt enkelt vänta med att träffa en älskare

 

[mandalaki]

Det var typ det galnaste jag har hört. En vuxen och två stora barn på 25 kvm - för att kunna spara 5000 i månaden? Använd dina pengar för att leva istället.

Min första egna lägenhet var 24 kvm. Som att bo i en skokartong.

Om inte annat vore det oschyst mot barnen att trycka ihop er på så liten yta. Man måste kunna vara isär, ta hem kompisar osv.

 

[Görel]

Jag bodde på 25 kvm i över tio år och skulle aldrig stå ut med att bo tre pers på den ytan.
Som tonåring hade jag fått ett sammanbrott om jag inte hade möjlighet till en egen vrå och en dörr att stänga omkring mig. Inga sparpengar eller semestrar i världen hade kompenserat bristen på utrymme.

En kompis hade en två på 36 kvm. Den var bra planerad med kök, badrum, sovrum och vardagsrum. Något åt det hållet känns mer uthärdligt.