Hur länge "äger" föräldrarna sitt barn?

Tills man är 18 år och har laglig rätt att bestämma över sig själv :idea:

Innan dess har föräldern rätt att bestämma vad den tycker är bra för sitt barn och se till att detta följs, sen att tonåringar hittar på eget bus är ju en sak men då kan föräldrarna skapa konsekvenser för att bryta beteendet.
Då har vi alltså en plötsligt myndig person som aldrig i sitt liv har fått lita till sitt eget omdöme, utan varit helt utlämnad till föräldrarnas. Låter toppen!
 
Beror på vad det gäller och hur viktigt det är för föräldern tänker jag. Hade inte tyckt att det var okej att mormor bjuder en 16åring på alkohol om vi inte gör det hemma tex.
Just det där, "det beror på hur viktigt det är för föräldern", riskerar ju i högsta grad att leda till att barnet inte får ha sina egna relationer med andra människor. Snarare verkar sådana situationer väl vara ett utmärkt tillfälle för föräldern att fundera på varför det där är så viktigt för hen.
 
Jag funderade lite med tanke på diskussionerna i "socker och svärmödrar". Hur tänker ni kring barn och deras relationer till andra vuxna än en förälder? Hur länge (om alls) har föräldern rätt (skyldighet?) att bestämma vilka regler som gäller när någon annan tar hand om/umgås med barnet utan att föräldern är med? Då tänker jag givetvis inte på om barnet behandlas illa, det får ju inte föräldrar heller göra, utan normala variationer när det gäller tex mat, sänggående, filmtittande eller annat.

Sockerdiskussionen kan vi väl lämna därhän.
Vi har inga regler egentligen om hur far- och morföräldrar (eller andra vuxna heller för den delen) ska ta hand om vår son (2,5 år) men ger dem gärna lite riktlinjer om hur vi brukar göra och vad som brukar funka för oss. Sen om de följer dem eller inte är upp till den som har ansvaret och om de inte följer dem gör det absolut ingenting. Det är mer tänkt som stöd om de själva behöver det.

Vi litar på att de fattar vettiga beslut, och de får gärna skämma bort honom med saker som vi vanligtvis inte gör hemma :).
 
Jag litar på att de vuxna jag lämnar mitt barn till har gott omdöme och kan ta hand om henne. Än så länge är det bara farmor och hennes man som har henne ensam (hon är 20 månader).
Jag litar på deras omdöme annars hade jag inte lämnat henne där.
 
Tycker många säger det bra men jag litar inte bara på deras omdöme, jag ber om tips och råd och tar hjälp av dem. I mitt fall min syster som har tre kids och mamma som är förskolelärare. De kan mycket mer pedagogik och har praktiserat det mer än mig och kan både utveckla mitt barn och mig som förälder.
 
När barnen är lämnade med en annan vuxen är det den personen som bestämmer vad som gäller. Det är vi tydliga med mot både barnen och den som får ansvaret. Skulle vi inte lita på omdömet till den vi lämnar barnen med skulle vi inte lämna barnen med hen.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Det kommer ett barn till mig och rider rätt ofta och har gjort så i drygt ett år. Barnet är 12 år och har det rätt jobbigt med en...
Svar
14
· Visningar
1 766
Senast: Ninnurur
·
Övr. Barn Lite osäker på om tråden hamnar rätt nu, då frågeställningen gäller ett mera helhetsomfattande perspektiv än själva barndomen. Mod får...
5 6 7
Svar
127
· Visningar
7 123
Senast: Hajfisk
·
Övr. Barn Halloj, En del har nog sett att jag börjat smyga runt här i trådarna. Jo, vi har pratat om barn rätt länge hemma nu och jag har...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 385
Senast: Derivata
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 690
Senast: Anonymisten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp