hur känner ni för era hundar...

[gladmymlan75]

hej hej. har kommit på att min hund inte riktigt längre är en "hund". har tre barn (alltså riktiga:-) sen innan, och skaffade oss en hund. han o jag är väldigt tajta, han är ju med på jobbet hela dagarna, sne är han med överallt hela tiden, och nu ahr det övergått i att vi helt enkelt har lite av ett "fjärde" barn.
han är "lika"mkt barn som någon annan i familjen...vi satt o disskuterade det på väg hem från vår semester (vilken förövrigt var förvånandsvärt smidig, jagtrodde hundar var förbjudna överallt men han käkade o drack på uteserveringarna som bara den...
men hur som helst. vi pratade om vår "bebis" som inte fattat själv att han är hund, utan nästan blir förnärmad om någon kallar han för hund. HUR kan man ex tänka, jag ska in o handla, jag låter lillen vara i bilen så länge? när det är varmt, eller ens knyta fast han i ett rep utan för affären, jag menar, ingen annan familjemedlem gör man ju det med?
jag har JÄTTE svårt för annonser där det står "säljer min älskling pga annat arbete" el dyl.
jag skulle ge bort/sälja min hund om någons liv stod på spel typ men annars skulle många sköna hundratusentalskronor segla förbi hellre än att jag säljer min egen familj.
vissa tycker att "djur är djur" och i viss mån tyckte jag det med, inann jag skaffade ett såklart:-)
NUär saker o ting annorlunda och han är en så naturlig del med sin enorma personlighet och fantastiska mentalitet till gränsen på övernaturlig när det gäller att läsa mina tankar om vad som händer(om någon ska komma/ vi ska ut åo åka etc.
har ni hund, eller bebis?

 

[Red_Chili]

Sv: hur känner ni för era hundar...

Jag har en bebishund (Hon är trots allt valp)

Men för mig är en hund en hund, helt klart. Det är därför jag älskar henne (jag har svårt att umgås med människor i verkliga livet någon längre stund...).

Hon är en hund. Hon äter enbart hundmat, jag ser till att hon är uppfostrad och finner sig i allt jag gör med henne.
Sålänge temperaturen är okay så ser jag inte varför man inte skulle lämna hunden i bilen (eller binda upp den utanför om man vågar) när man handlar.
Min hund är inte med mig överallt. Det skulle inte vara lämpligt.

MEN bara för att hon inte är min "bebis" så betyder det inte att jag inte älskar henne. Jag är beredd att göra vad som än krävs för att hon ska ha ett så bra liv som möjligt och jag blir helt fylld av lycka när jag slås av tanken på att jag får vara med henne i mååånga år framöver.

Det enda som känns bekant för mig i det du skriver är: "nästan blir förnärmad om någon kallar han för hund".
Men, det är bara när människor ifrågasätter det man gör (eller att man älskar den) med "Men det är ju bara en hund". Det är inte "bara" en hund för mig. Det är min livskamrat.

 

[Glimfeather]

Sv: hur känner ni för era hundar...

Jag har en bebis Han tror att han heter "mammas älskling". När jag pratar om mormor eller morfar blir han helt till sig. Men det utesluter ju inte att han vet att det är jag som bestämmer även om han inte har så många regler Vilket visserligen inte behövs eftersom han uppför sig som jag vill ändå.

Men det är klart han är en hund, världens bästa hund Det är bra att han inte är min bebis, för min bebis skulle inte vilja följa med till jobbet och ligga på gräsmattan eller bli daltad med av alla mina pensionärer hela dagarna

 

[eldione]

Sv: hur känner ni för era hundar...

Hon är min hund och min bästa vän som betyder otroligt mycket för mig