Hur hanterar man en "jättesnäll" människa

Fast jag ber om råd om hur JAG ska hantera en person som jag har svårt för och du, precis som andra, som inte förstår problemet envisas ändå med att svara varpå svaren mer eller mindre går ut på hur hemsk jag är blandat med lite hån för att jag inte kan hantera detta. Vad i hela friden tillför det tråden? Vad är syftet med det, om syftet nu inte är att trycka ner och förringa?
Visst trådar kan spåra iväg men någonstans får det väl finnas en gräns för när det är rimligt att spåra iväg. Att göra det i en tråd där en person uppriktigt ber om hjälp känns för mig bara sjukt elakt.
Du har ju fått massa råd.
Är det så konstigt att du får reaktioner från andra som kanske är just den där ”snälla” personen?

Om du inte känner igen dig i min tolkning så kanske du kan göra ett nytt försök att formulera dig på. Om det är viktigt att du uppfattas på rätt sätt alltså.

Annars så är väl mitt råd att helt enkelt prata med personen om du ändå kommer behöva ha en relation till den. Kommunicera. Berätta att du helt ärligt har svårt för hur du uppfattar hen. Men inte på ett anklagande sätt såklart utan mer ”jag känner att jag har svårt att lära känna dig/förstå dig, men skulle gärna vilja det”.

Om det är något du inte vill så hade jag helt enkelt skitit i personen.
 
Du har ju fått massa råd.
Är det så konstigt att du får reaktioner från andra som kanske är just den där ”snälla” personen?

Om du inte känner igen dig i min tolkning så kanske du kan göra ett nytt försök att formulera dig på. Om det är viktigt att du uppfattas på rätt sätt alltså.

Annars så är väl mitt råd att helt enkelt prata med personen om du ändå kommer behöva ha en relation till den. Kommunicera. Berätta att du helt ärligt har svårt för hur du uppfattar hen. Men inte på ett anklagande sätt såklart utan mer ”jag känner att jag har svårt att lära känna dig/förstå dig, men skulle gärna vilja det”.

Om det är något du inte vill så hade jag helt enkelt skitit i personen.

Åh... det där med att öppna en kommunikation med en sådan person en nog vara försiktig med. Jag gjorde det vid ett tillfälle och jädrar vilket drama det blev (inkl en rejäl offerkofta och allra värsta fultolkning av vad jag sa). Drama är drygt så jag hoppar gärna över det.
 
Åh... det där med att öppna en kommunikation med en sådan person en nog vara försiktig med. Jag gjorde det vid ett tillfälle och jädrar vilket drama det blev (inkl en rejäl offerkofta och allra värsta fultolkning av vad jag sa). Drama är drygt så jag hoppar gärna över det.
Och jag gifte mig med den där snälla personen, för han visade sig vara helt underbar bara lite blyg. :love:
 
Åh... det där med att öppna en kommunikation med en sådan person en nog vara försiktig med. Jag gjorde det vid ett tillfälle och jädrar vilket drama det blev (inkl en rejäl offerkofta och allra värsta fultolkning av vad jag sa). Drama är drygt så jag hoppar gärna över det.

Vem har sagt att det ska behöva bli drama för att man är öppen med att vilja lära känna och förstå hur någon tänker?

Men kanske ska ta ha ditt tips i bakhuvudet att ge till alla som pratar/tvingas umgås med mig ;)
 
Personen kanske inte tycker om din personlihet och därför beter sig som den gör?
Dvs är otillgänglig för dig?

Jag är en snäll person själv avskyr konflikter och diskussioner särskilt det sistnämnda det leder ju i princip aldrig till annat än dålig stämning därför undviker jag allt sånt jag är helt enkelt inte intresserad och är jag med personer som ständigt vill diskutera och har åsikter om allt och alla så ligger jag hellre lågt och stänger av så personer som du kan säkert uppfatta mig som helt lost :)

Undrar också varför du är så intresserad av den här personen?
 
Jag tillhör skaran som har svårt för personer som inte kan ge raka svar på frågor. Om du och jag ska kunna ha någon form av relation så måste du också bjuda till. Det är INTE att bjuda till när man inte har någon som helst åsikt on någonting, eller när man inte säger något om sig själv. De här människorna får såklart tycka att de är supersnälla som inte bråkar, men jag tycker mest att det känns oärligt. Jag hade också blivit enormt provocerad av Tack som kommer på fel ställen. "Tack för att du rastar din hund", t ex. WTF? Förutsätter du att jag inte hade tänkt göra det eller vad? Det är ju skittaskigt tänkt om mig.

Som svar på frågan så blir jag supertydlig och lite fyrkantig. "Nu vill jag att du säger vad du tycker", "det funkar inte för mig om jag inte får höra vad du vill" osv. När jag orkar vill säga, det blir mycket pauser och undvikande. Fast ibland går det bara inte. Jag har en kollega som brukar backa och ducka när jag kommer nära, och har väl någon gång luktat mig i armhålan och frågat "tycker du att jag luktar illa? Eller varför flyttar du på dig när jag kommer?" Det hjälpte såklart inget alls men just då kändes det bra att förklara att det inte är "snällt" att vara så skygg.
 
Åh... det där med att öppna en kommunikation med en sådan person en nog vara försiktig med. Jag gjorde det vid ett tillfälle och jädrar vilket drama det blev (inkl en rejäl offerkofta och allra värsta fultolkning av vad jag sa). Drama är drygt så jag hoppar gärna över det.
Är den personen ts skriver om drama eller bara snäll?
 
Jag tillhör skaran som har svårt för personer som inte kan ge raka svar på frågor. Om du och jag ska kunna ha någon form av relation så måste du också bjuda till. Det är INTE att bjuda till när man inte har någon som helst åsikt on någonting, eller när man inte säger något om sig själv. De här människorna får såklart tycka att de är supersnälla som inte bråkar, men jag tycker mest att det känns oärligt. Jag hade också blivit enormt provocerad av Tack som kommer på fel ställen. "Tack för att du rastar din hund", t ex. WTF? Förutsätter du att jag inte hade tänkt göra det eller vad? Det är ju skittaskigt tänkt om mig.

Som svar på frågan så blir jag supertydlig och lite fyrkantig. "Nu vill jag att du säger vad du tycker", "det funkar inte för mig om jag inte får höra vad du vill" osv. När jag orkar vill säga, det blir mycket pauser och undvikande. Fast ibland går det bara inte. Jag har en kollega som brukar backa och ducka när jag kommer nära, och har väl någon gång luktat mig i armhålan och frågat "tycker du att jag luktar illa? Eller varför flyttar du på dig när jag kommer?" Det hjälpte såklart inget alls men just då kändes det bra att förklara att det inte är "snällt" att vara så skygg.
Men vill personen ha en relationen är ju första frågan man kan ställa sig?
Det finns introverta eller folk med diagnoser eller tusen andra anledningar till att folk helt enkelt inte är intresserade eller orkar med umgänge med fler?
 
Jag tror egentligen ingen av dem är intresserade av att ha något med den andre att göra så enklast är väl att försöka hantera situationen genom att se till att ni två inte behöver umgås på tu man hand, så gott det låter sig göras.

Vad det gäller snäll, så är jag av uppfattningen att det är TS som beskriver den andra som snäll, inte att hon pratar om sig själv som snäll. Ett mähä är snällt men ger inte så stort utbyte. :idea:
 
Men vill personen ha en relationen är ju första frågan man kan ställa sig?
Det finns introverta eller folk med diagnoser eller tusen andra anledningar till att folk helt enkelt inte är intresserade eller orkar med umgänge med fler?
Nej, men ibland måste man ju. T ex i det här fallet verkar det ju vara ett krav att de kan umgås utan att gå varandra på nerverna. I fallet med kollega så måste det ju också fungera, det räcker liksom inte att bara finnas i de sammanhangen utan man måste bjuda till lite också.
 
Är den personen ts skriver om drama eller bara snäll?
+ @Saeta

Ingen aning, jag kommenterade bara att en kanske ska vara lite försiktig när det gäller att fråga rakt på i en sådan här situation. Det kan som sagt bli ett rejält bakslag.

Jag är helt ärligt enormt bra på att ta folk men det är inte alltid jag orkar etablera och underhålla en relation till någon (jag gör det dagligen i mitt jobb och bryr mig faktiskt om folk i grund och botten). Dock finns det personlighetstyper som jag bara inte funkar med. Då är det bättre att vara artig men hålla avståndet, för allas väl. Att i den situationen försöka öppna för en närmare relation är i mina ögon rätt dödfött.

Och nej, jag har inga problem med de som är blyga eller har någon NPF.

Edit: Och jag är som sagt öppen och ärlig med att jag inte är perfekt på något sätt. Däremot vet jag vad som triggar mig, dvs jag vet hur jag ska hantera det utan att bli otrevlig.
 
Jag har också svårt för människor som är för snälla.

Om personen aldrig säger vad den vill, så lägger den ansvar på andra, t ex mig, att besluta. Det är inte snällt.

Om personen alltid vill se det positiva i allt, så blir det ju en förvrängd världsbild. En falsk tolkning av situationer och människor, inklusive personen själv. Ingen är ju bara snäll.

Följande har jag upplevt flera gånger: när 'snälla' personer får eller tvingas till 'makt' blir det kaos. Kanske för att de är ovana vid att bestämma eller uttrycka åsikter? Det är som om de inte har koll på gränser och vad som är rimligt.
 
Personen kanske inte tycker om din personlihet och därför beter sig som den gör?
Dvs är otillgänglig för dig?

Jag är en snäll person själv avskyr konflikter och diskussioner särskilt det sistnämnda det leder ju i princip aldrig till annat än dålig stämning därför undviker jag allt sånt jag är helt enkelt inte intresserad och är jag med personer som ständigt vill diskutera och har åsikter om allt och alla så ligger jag hellre lågt och stänger av så personer som du kan säkert uppfatta mig som helt lost :)

Undrar också varför du är så intresserad av den här personen?

Om personen TS frågade om tycker så illa om TS kanske hen skulle låtit bli att kommentera gällande TS bror?
 
Oj, jag svarade bara på hur jag uppfattade din beskrivning. Om du inte menade det så som jag uppfattade det så är det ju ett tråkigt missförstånd. Men det är svårt att uttrycka sig och att tolka så att andra förstår. Både i text och verbalt.

Jag kan inte tolka det på något annat sätt när jag läser det. Det har inget mot dig som person att göra. Jag känner liksom inte dig och har ingen aning om hur eller vem du är bakom skärmen.

Feltolkning är ju inte ovanligt.

Men i ovanstående tar du faktiskt inte ansvar för att du faktiskt sårade @Shaggy och ber om ursäkt. Det är faktiskt inte så himla snällt. Att vara rakryggad och ha en bra kommunikation innebär att en ibland får säga "Du, det där blev fel från min sida och jag ber om ursäkt". Inte att gömma sig bakom att en feltolkat.
 
Åh... det där med att öppna en kommunikation med en sådan person en nog vara försiktig med. Jag gjorde det vid ett tillfälle och jädrar vilket drama det blev (inkl en rejäl offerkofta och allra värsta fultolkning av vad jag sa). Drama är drygt så jag hoppar gärna över det.
Min erfarenhet är att just de personerna inte har rent mjöl i påsen.
De som är genuint vänliga reagerar inte så.
 
Men vill personen ha en relationen är ju första frågan man kan ställa sig?
Det finns introverta eller folk med diagnoser eller tusen andra anledningar till att folk helt enkelt inte är intresserade eller orkar med umgänge med fler?
Problemet uppkommer ju när de "Snälla" människorna blir efterhängsna.
Så länge som de håller sig utanför det som känns för privat så brukar det gå bra.

Oombedda tjänster är värst.
Man ville inte ha dem och det blev inte som man ville ha det.
 
Du har ju fått massa råd.
Är det så konstigt att du får reaktioner från andra som kanske är just den där ”snälla” personen?

Om du inte känner igen dig i min tolkning så kanske du kan göra ett nytt försök att formulera dig på. Om det är viktigt att du uppfattas på rätt sätt alltså.

Annars så är väl mitt råd att helt enkelt prata med personen om du ändå kommer behöva ha en relation till den. Kommunicera. Berätta att du helt ärligt har svårt för hur du uppfattar hen. Men inte på ett anklagande sätt såklart utan mer ”jag känner att jag har svårt att lära känna dig/förstå dig, men skulle gärna vilja det”.

Om det är något du inte vill så hade jag helt enkelt skitit i personen.
Jag tycker det är svårt att förklara för någon varför jag kan ha svårt för en "snäll" person. Personen är ju "snäll" och hur i all sin dar kan det vara fel? Hur får man någon att förstå det som inte är där i situationen och upplever det jag upplever? Det är ens magkänsla, det är det personen säger som krockar med kroppsspråket, det är överdrivet snällhet, samtidigt som det förekommer något som jag kallar "tjuvnyp"-små små elakheter som knappt är märkbara, kan skämtas bort osv, men som man ser och förstår är elakheter pga kroppsspråket, blicken osv. Även andra överdrivna saker som personen säger och gör, som förstås kan tolkas som snällhet, men som är "över gränsen". Jag tolkade TS beskrivning om kommentaren om hennes bror precis som en sådan. Något överdrivet som kröp över gränsen och plattade till TS.

Hur förklarar man för någon att personen är elak genom att vara överdrivet snäll? Hur förklarar man för någon att en snäll person behandlar en illa när det är svårt att komma med konkreta saker att ge exempel på, för det är sådana personer otroligt försiktiga med. Artighet och snällhet är de experter på för där kan de gömma att faktiskt vara elaka. Hur förklarar man att de klappar en på huvudet Lilla Gumman typ, men ändå är snäll utåt sätt?

Jag har en sådan person i närheten, och det är dränerande på ett sätt som nog är svårt att förstå. Att bara vara i närheten, att stå ut med, att inte ens vara något annat än artig och trevlig osv.
 
Jag tycker det är svårt att förklara för någon varför jag kan ha svårt för en "snäll" person. Personen är ju "snäll" och hur i all sin dar kan det vara fel? Hur får man någon att förstå det som inte är där i situationen och upplever det jag upplever? Det är ens magkänsla, det är det personen säger som krockar med kroppsspråket, det är överdrivet snällhet, samtidigt som det förekommer något som jag kallar "tjuvnyp"-små små elakheter som knappt är märkbara, kan skämtas bort osv, men som man ser och förstår är elakheter pga kroppsspråket, blicken osv. Även andra överdrivna saker som personen säger och gör, som förstås kan tolkas som snällhet, men som är "över gränsen". Jag tolkade TS beskrivning om kommentaren om hennes bror precis som en sådan. Något överdrivet som kröp över gränsen och plattade till TS.

Hur förklarar man för någon att personen är elak genom att vara överdrivet snäll? Hur förklarar man för någon att en snäll person behandlar en illa när det är svårt att komma med konkreta saker att ge exempel på, för det är sådana personer otroligt försiktiga med. Artighet och snällhet är de experter på för där kan de gömma att faktiskt vara elaka. Hur förklarar man att de klappar en på huvudet Lilla Gumman typ, men ändå är snäll utåt sätt?

Jag har en sådan person i närheten, och det är dränerande på ett sätt som nog är svårt att förstå. Att bara vara i närheten, att stå ut med, att inte ens vara något annat än artig och trevlig osv.

Det är verkligen "snäll" som gäller för de här är verkligen inte snälla. De är snarast passiv-aggressiva och det är en typ som triggar mig (hej uppväxten... med en mormor som var mästare på det och en mor som var rätt bra på det också).

Jag exploderar hellre och sedan är det bra :D
 

Liknande trådar

Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 706
Senast: Imna
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Nej, att vara ny på ett jobb är verkligen inte min grej. Speciellt inte med den attityd mot en nyanställd som verksamheter har nu för...
Svar
13
· Visningar
3 508
Senast: Urigurien
·
Relationer Sedan många år tillbaka har jag en komplicerad och svår relation till en av mina föräldrar. Som barn och framförallt tonåring upplevde...
2
Svar
39
· Visningar
3 805
Senast: Lampan
·
Relationer Jag är en smygläsare på forumet och jag postar här för att jag vet att det finns många som är bra på att ge nya perspektiv när det...
4 5 6
Svar
108
· Visningar
17 099
Senast: tott
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp