Hur gör ni när andra uppenbart "gör fel"?

[Kosmostanten]

Jag kan säga till om det är barn, speciellt om det är uppenbart att de gissar sig fram i en situation som skulle kunna bli farlig. Då alltid på ett sätt så de inte behöver känna att de "förlorar ansiktet", typ (glatt) 'Vet du, du kunde testa på det här sättet istället, det där kan nämligen bli farligt om hästen ......'
Samma med vuxna nybörjare i liknande lägen, typ ridskolepappa/mamma.

Är det vuxna som verkar någorlunda hästvana säger jag inte till, men kan erbjuda hjälp typ 'Hojta till om ni behöver ett par armar till, jag finns inne i stallet!'

Jag är själv uppfostrad i en hästmiljö där äldre lärde yngre och ser verkligen inget konstigt med det...herregud, om ungar skulle bli stötta hela tiden för att äldre delar med sig av kunskap så skulle de ju aldrig lära sig nåt?
Är djupt tacksam för de gånger någon kunnigare stoppat mig då jag gjort fel...vilket ALLA nybörjare nån gång gör.
Generellt kan jag väl tycka att folk är lite väl lättstötta ibland...

 

[Kosmostanten]

Jag hoppar nog sällan på andra med mina egna tankar men just "säg till om ni vill ha hjälp med något" - är något om jag ofta, ofta säger. Och jag försöker att tänka att de goda råd och idéer jag erbjuds är i all välmening, att människor vill väl och jag kan välja helt själv att lyssna eller inte.

Samma här!

 

[axel]

När jag stod i inackorderingsstall var en av de stora vinsterna med det att man hade människor med olika erfarenheter att diskutera med. Om någon gjort samma tabbe som jag, men kommit på en lösning, så är det ju en genväg för mig att få veta hur man kan få till det. Idag, med eget stall utan inackorderingar, kan jag sakna den tryggheten som även andras kunskap innebär. Hur gärna man än vill tro det, så blir man aldrig fullärd...

Jag har tänkt på detta fenomen medan jag mockade....

jag har blivit nonchalerad, bemött med arrogans när man säger till om potentiella faror
Folk vill lära sig den hårda vägen..
Jag tror också att det kan ha att göra med O 8 stilen. "Du ska inte tro att du är ngt för jag vet redan allt." Stockholm eller numera annan storstadsstil

Folk förutsätter att man bara är BW o kan inte skilja på välmening. Om inte annat för hästarnas skull.
Låt hästarna drabbas av samma sak som tusentals andra redan gjort.
Stakningsskador i avverkad skog är en.

 

[Mitrolle]

Jag brukar erbjuda tips eller hjälp om folk verkar behöva det, eller ser ut som de har bekymmer. Jag försöker att inte verka dryg för det är ju bara av vänlighet som jag erbjuder hjälpen. Jag tycker att man ska våga be om hjälp, vårt samhälle är tillräckligt individualistiskt ändå.
Sist jag var på tävling blev jag tillfrågad om jag kunde hjälpa till att lasta åt några som stod bredvid mig. Givetvis hjälpte jag till!

 

[Rouise]

Jag säger sällan till utan låter folk sköta sitt på fritiden. I jobbet eller när jag är tillsammans med mina nyvarande eller tidigare elever även utanför jobbet så ger jag tips och råd och uppmuntrar dem till att våga ta hjälp men inte minst att prata med andra och finna lösningar och nya erfarenheter genom dialog och genom att sålla. För även om jag har mer erfarenhet så är inte mitt sätt givet det bästa vilket jag också vill att mina elever ska ta med sig. Bara för att en äldre person säger något så är det inte alltid den absoluta sanningen utan man måste själv finna sina väga och plocka guldkornen ur andras sätt att tänka och göra.

Sen handlar det så himla mycket om hur man uttrycker sig, står jag där med ett problem tex lastning så får jag självklart taggarna utåt om någon förståsigpåare kommer och säger att si och såhär ska du göra punkt, med ett sätt eller tonfall som gör att man känner sig lite dumförklarad. Om någon däremot säger att "jag finns i närheten om du behöver hjälp" eller "har du testar att göra såhär...", "vad tror du händer om du provar att..." Ja då blir det en helt annan sak för då blir jag varken stött eller känner mig dumförklarad.

Sen skulle jag nog bli vansinnig om folk i stallet skulle påpeka att jag satt på knä och lindade ben, skrotade runt i mina foppatofflor i stallet eller ställde upp båda mina hästar på gången bredvid varandra istället för på varsin uppbindningsplas. Jag som vuxen människa måste få ta mina egna risker baserade utifrån vilka hästar jag har och hur väl jag känner dem. Och jag vet att jag kan vara en nagel i ögat för vissa då jag kan framstå som lite väl avslappnad med mina egna hästar men det är ju inte mitt problem egentligen, och jag skulle bli tokig om folk påpekade sånna smågrejer i tid och otid.

 

[DressageNerd]

Att börja tala om för andra vad de skall göra resulterar nästan alltid i sura miner. Folk är ju lite olika, vissa är jätteglada för tips och andra är "set in their ways" och vill inte att man skall utmana deras världsbild över hur saker görs.

Ute på tävling händer det en del att man skakat på huvudet och tänkt "kära nån" men samtidigt, vem är jag att springa runt och kommendera andra.
En gång vart jag dock förbannad och sa till ordentligt. Det var en tjej med dyr häst och tränare som stod och gapade på framridningen. Hästen var helt utom sig och kickade lite hit och dit. Jag höll mig ur vägen så gott det gick (de ägde ju ridhuset så man fick smyga runt) men så har jag vänt snett igenom när kusten var klar. Då rider ung j***** upp bakom mig med sin häst och hästen börjar knöla och kicka rätt i baken på mig häst. Då hade jag fått nog. Sa mycket argt till att hon fick hålla sig ur vägen annars skulle jag rapportera till överdomaren.

Fy så som vissa beter sig på framridningar alltså. Skitunge.

 

[Korven]

Jag brukar erbjuda tips eller hjälp om folk verkar behöva det, eller ser ut som de har bekymmer. Jag försöker att inte verka dryg för det är ju bara av vänlighet som jag erbjuder hjälpen. Jag tycker att man ska våga be om hjälp, vårt samhälle är tillräckligt individualistiskt ändå.
Sist jag var på tävling blev jag tillfrågad om jag kunde hjälpa till att lasta åt några som stod bredvid mig. Givetvis hjälpte jag till!

Jag är också en som kan hjälpa till när andra har problem med lastning. Men jag är urdålig på att lasta min egen så jag blir jätteglad när nån annan lastar åt mig. Jag går gärna iväg så är det klart när jag kommer tillbaka Jag blir inte dryg och tycker att det här klarar jag minsann själv.

 

[purity_666]

Jag brukar låta folk testa först och se att det inte funkar. Kommer de inte på en bättre lösning själva frågar jag om de vill ha hjälp. Gäller det vissa saker som sitter fel eller hänger konstigt antar jag nog oftast att de glömt knäppa en rem eller att något råkat vrida sig. Då säger jag typ "oj vänta det sitter konstigt här". Jag vill gärna att någon säger till om jag glömt knäppa käkremmen eller nåt sånt.

Folk som krånglar med lastning brukar jag fråga om de vill ha hjälp. Vet själv hur frustrerande det kan vara och alla kanske inte riktigt vågar be om hjälp. Det är nog samma om någon tex skulle försöka sadla en häst och hästen bara snurrar och vägrar stå still. Efter en stund kan jag då fråga om de vill att jag håller i.

Men är det folk som gör saker som jag tycker är konstigt bara så får de väl sköta sig själva. Om något vill ligga på golvet och klippa hovskägget på hästen så är det väl deras sak (om det inte är små barn som inte kan räkna med riskerna). Tränsar man bakvänt men det funkar så behöver jag inte visa ett "bättre" sätt. Mitt sätt är inte alltid rätt sätt. Vuxna människor räknar jag med vet vilka risker de utsätter sig för och det är deras val. Jag är inte själv helt säkerhetstänkande hela tiden.

 

[Jojo]

Jag behöver lite råd angående att andra gör fel...
En häst skadades för en ganska lång tid sen. Den blev halt på en ben och ägarna lät hästen vila en period. Sedan började de rida på en halt häst som sedan blev ännu mer halt. Då fick hästen vila igen tills de ansåg den vara ohalt och sedan samma visa igen. Och igen. Nu har det gått kanske tre månader och de har inte ens tagit ut en DV för att titta på hästen utan har den åsikten att hästen självläker förr eller senare. Flera tror att hästen har en allvarlig senskada. Flera personer har påtalat för ägarna att hästen nog har en senskada, men de anser fortfarande att det kommer att självläka. Jag anser att hästen behöver vet. vård och det får den inte. Vad ska man göra mer än att säga till dem? Kan man ta ut veterinär utan ägares tillåtelse för hästens skull? Eller ska man göra en anmälan till djurskyddet? Hur skulle ni göra i mitt ställe?

 

[gunhild]

Jag behöver lite råd angående att andra gör fel...
En häst skadades för en ganska lång tid sen. Den blev halt på en ben och ägarna lät hästen vila en period. Sedan började de rida på en halt häst som sedan blev ännu mer halt. Då fick hästen vila igen tills de ansåg den vara ohalt och sedan samma visa igen. Och igen. Nu har det gått kanske tre månader och de har inte ens tagit ut en DV för att titta på hästen utan har den åsikten att hästen självläker förr eller senare. Flera tror att hästen har en allvarlig senskada. Flera personer har påtalat för ägarna att hästen nog har en senskada, men de anser fortfarande att det kommer att självläka. Jag anser att hästen behöver vet. vård och det får den inte. Vad ska man göra mer än att säga till dem? Kan man ta ut veterinär utan ägares tillåtelse för hästens skull? Eller ska man göra en anmälan till djurskyddet? Hur skulle ni göra i mitt ställe?

Har du själv påtalat detta för dem? Gör det på ett schysst sätt och förklara att det är deras ansvar att hästen får den vård den behöver och inte utsätts för onödigt lidande, står i djurskyddslagen. Händer det inget hade jag faktiskt anmält detta är betydligt allvarligare än att tränsa konstigt eller vara dålig på att lasta. Enligt mig så är det definitivt läge att lägga sig i då det handlar om djurskydd.

 

[TeamLundVer]

Som hästmänniska ser man ju ibland andra hantera/arbeta häst på ett sätt som helt främmande för en själv. Nu menar jag inte situationer där hästen uppenbart far illa (plågas, får stryk) utan mera vardagliga "konstigheter" =)
Tex när ovana människor försöker lasta en (synbart snäll) häst - utan våld - men inte klarar av det. Som tragglar och tragglar i all evighet utan att lyckas. Ingriper ni, frågar om de behöver hjälp eller struntar ni det om inte de ber om hjälp först?
Eller om någon tränsar på ett alldeles bakvänt sätt - som ni ser att det kommer misslyckas. (A la "hålla upp bettet och trycka det mot tänderna - och ha resten av huvudlaget hängande mot golvet")

Värre är väl kanske om det finns en uppenbar risk att något KAN gå illa. Som om någon rider runt med en sadelgjord som hänger mellan frambenen eller lindar en hästs ben sittandes på knä. (Det förstnämnda var jag nära att säga till om på ett ponny-EM (framridning)- på impuls - men insåg att jag inte kan ett ord spanska , så jag lät bli...)

Själv var jag "värre" förr - då tyckte jag att jag gjorde en insats som upplyste när jag tyckte något var tokigt (ofta genom att först fråga "varför gör du så här?"). Numera är jag betydligt mer restriktiv, kanske av bekvämlighet, och tänker oftast att var och en är salig på sin fason - och låter dem hållas.

Hur tycker ni man ska tänka?

Det beror på.. Jag brukar säga "får jag komma med ett tips " om det är ngt som ser galet ut. Tex när det kom en ny inackordering som skulle rida ut i mörkret utan reflexer. Iofs grusväg men vad man inte vet från början är att den är väldigt trafikerad av fartdårar. På samma sätt har jag sagt om någon verkar ha uppenbara problem i ridningen och jag vet övningar som kanske kan hjälpa för att jag själv varit i samma situation.

Vad det gäller lastning så säger jag till att de ska hojta om de behöver hjälp.

 

[em-pirre]

@Jojo I det fallet hade jag sagt att de ska ta ut veterinär, eller så anmäler jag dem.

 

[Jojo]

Har du själv påtalat detta för dem? Gör det på ett schysst sätt och förklara att det är deras ansvar att hästen får den vård den behöver och inte utsätts för onödigt lidande, står i djurskyddslagen. Händer det inget hade jag faktiskt anmält detta är betydligt allvarligare än att tränsa konstigt eller vara dålig på att lasta. Enligt mig så är det definitivt läge att lägga sig i då det handlar om djurskydd.

Jag själv har bara frågat vid tillfälle hur det går med hältan då jag har svårt att komma överens med dem pga andra omständigheter, men det är andra som frågat bl a personal i stallet. Nu har dom börjat rida igen såg jag när jag åkte från stallet igår, så jag får säkert tillfälle att prata med dem snart när hästen blir haltare igen. Då ska jag se till att de tar ut vet, och om inte så gör jag en anmälan.

 

[kryddelydd]

svar på ditt


Man lägger sig inte i eller lägger energi på att tycka man har "rätt" och uppfostra andra.

Så sant!
Men det är väldigt många som tycker att de har rätt att uppfostra andra till att göra på det sätt man själv tycker är bäst.

Lastning verkar vara spännande. Jag lägger mig inte i andra människors lastning, bland annat på grund av att det inte är självklart bra att försöka lasta en främmande häst. Mycket av lastning bygger på att hästen har förtroende för personen som ska få den in i transporten.
När jag exempelvis har köpt häst, har jag nästan alltid bett säljaren att lasta, eftersom förutsättningarna är bättre på det sättet.
Därefter har jag satt igång och last-tränat hästarna när de bott in sig hos mig.

Hur man tränsar, eller sadlar, eller borstar må vara upp till var och en.
Hur man går tillväga när man lindar ben (så länge själva lindningen inte plågar hästen) må vara upp till var och en.

När det gäller min "medryttare" så kan jag berätta hur jag själv gör så får hon välja. Ibland har det lett till ett lättat andetag när hon insett att hon inte behöver vara extrem-noga med saker som saknar betydelse. En 14årig tjej vill gärna göra rätt med den lånade hästen.

 

[Snowball]

På ridskolan finns det en häst som är svår att tränsa så om personen inte lyckas första gången brukar jag fråga om de vill ha hjälp. Är man ridskole elev och aldrig blivit visad hur man kan göra om hästen absolut inte vill ta bettet är det inte så lätt.

När jag varit på seminstationen eller någon annanstans dit folk åkt med transport och någon verkar vara själv med hästen så brukar jag ibland fråga "Vill du ha hjälp att stänga bakom hästen?" Eller så agerar jag "backhjälp" alltså vinkar till föraren att det är fritt bakom tex om det är trångt och man inte kan backa rakt. Det brukar uppskattas, i övrigt försöker jag låta bli att lägga mig om inte en häst uppenbart far illa utav någonting

 

[MM]

Alla får göra som dom själva vill. Lägger mig inte i. Ibland märker jag om någon vill ha hjälp eller vi står och pratar och personen verkar fundera fram och tillbaka över något som gäller sin häst, då kan jag ge ett råd eller två om jag har något.
Det beror lite på i vilket stall jag stått i. I några stall hade jag aldrig kommit på tanken att komma med råd eller erbjuda min hjälp och i andra har det varit självklart.
I stallet jag står i nu så tycker jag ändå dom flesta vågar be om hjälp om det är något. Det finns vissa som jag inte hade försökt hjälpa, för vi har inte samma hästhållning. Men skulle dom be om hjälp hade jag väl gjort det, men inte erbjudit mig. Andra hade jag inte ens frågat om dom behöver hjälp utan gått fram och gjort det ändå och vissa frågar jag innan.
Jag själv frågar om jag behöver hjälp och lyssnar om någon vill ge mig ett tips även om jag kanske inte bryr mig.
Frågar folk om jag vill ha hjälp tackar jag antingen ja eller nej. Det är ju inte så svårt.
Men som oftast är jag glad om folk inte lägger sig i.

 

[Thrillie]

Jag är mycket tacksam för att folk hjälpte mig när jag precis hade köpt min första häst. De var aldrig otrevliga utan sa saker som t.ex. "Du kan testa att göra såhär..".
Sedan var jag nog väldigt öppen med att jag gärna tog emot tips och råd

Det hade nog inte varit lika givande om de hade sagt "Sådär kan du ju inte göra, såhär SKA du göra!" Då hade jag nog snarare blivit lite irriterad. Så jag tror det beror mycket på hur man säger det till folk

 

[Marty]

Jag behöver lite råd angående att andra gör fel...
En häst skadades för en ganska lång tid sen. Den blev halt på en ben och ägarna lät hästen vila en period. Sedan började de rida på en halt häst som sedan blev ännu mer halt. Då fick hästen vila igen tills de ansåg den vara ohalt och sedan samma visa igen. Och igen. Nu har det gått kanske tre månader och de har inte ens tagit ut en DV för att titta på hästen utan har den åsikten att hästen självläker förr eller senare. Flera tror att hästen har en allvarlig senskada. Flera personer har påtalat för ägarna att hästen nog har en senskada, men de anser fortfarande att det kommer att självläka. Jag anser att hästen behöver vet. vård och det får den inte. Vad ska man göra mer än att säga till dem? Kan man ta ut veterinär utan ägares tillåtelse för hästens skull? Eller ska man göra en anmälan till djurskyddet? Hur skulle ni göra i mitt ställe?

I mitt stall kan stallägaren ta ut en veterinär utan att fråga mig om hon tycker att det behövs. Det står i mitt kontrakt. I annat fall kan det nog vara riskabelt och du kanske åker på att betala i så fall. Om inte veterinär tas ut trots ihärdigt påtalande och hästen verkar lida (vara halt) hade jag nog ringt och förklarat läget för Länsstyrelsen och pratat om vad de tycker är nästa steg.

 

[doleron]

Jag känner lite att det beror på först och främst vad det handlar om. Vad jag anser är fel i en fråga kan ju vara helt rätt i någon annans ögon. Så länge ingen häst uppenbart far illa eller skaderisken är för stor låter jag bli att lägga mig i.
Sen beror det även på vem det är som hanterar hästen. Är det en vuxen människa låter jag också bli, men om det skulle vara ett barn som ser ut att ha någon form av problem kan jag fråga om denne vill ha hjälp.
När jag var liten vågade jag inte allt be om hjälp trots att jag ville och behövde den

 

[SusieQ]

andra är "set in their ways" och vill inte att man skall utmana deras världsbild över hur saker görs.

Oooh,jobbigt värre med dessa individer. Jag har en gång stått i ett stall, där en person hela tiden skulle"föreläsa" för mig om hur saker ska göras och häva ur sig långa tirader om hur personen själv gjorde och tyckte (för det var ju rätt), att sen jag hade minst lika mycket erfarenhet, om inte mer, av hästar. Spelade visst ingen roll. Det mesta personen hävde ur sig var faktiskt rätt värdelös och ofta felaktig fakta, om man sedan påpekade att något denne person gjorde var helt uppåt väggarna, eller bara lite fel, så fick man till svar ett fnys (som i hur vågar du tilltala mig) och sedan en lång utläggning om varför det var rätt och på det oftast en radda med bortförklaringar som inte heller kändes som om de var av denna världen (fantasifoster från personens egna lilla bubbla helt enkelt).
Hela tiden blev jag även matad med kommentarer om hur dålig jag var och vilken dålig häst jag hade (det var en alldeles utmärkt häst med mycket bra härstamning), den delen av personens beteende luktade dock avundsjuka lång väg. Även om jag visste att varken jag eller hästen var dåliga, blir man illa till mods av att få höra sånt i princip varje dag ändå.

I övrigt tycker jag att man i stall ska "sköta sig själv och skita i andra" på ren svenska, om inte någon ber om hjälp förstås.