Jo kanske, jag viker mig sällan dubbel över Monte Pyton iofs, även om det händer ibland. Ordvitsar är mer min grej.
Fast jag har nog inte valt min man för likartad humor, även om vi kanske har det av sig självt. Vet nog inte vad han har för humor
roliga katt och hästvideos? Syrliga dämpade skämt i serieformat? (ah, min favorit) Tror vi mer pratade än drog ordvitsar faktiskt. Problemet är kanske att jag aldrig dateat någon jag inte känt någorlunda redan och att jag tycker det är roligare att prata böcker eller filosofi, historia och "lösa världsproblem" än att "lära känna någon prata"/"veta mer om en person". (Vi är mer av -diskutera upprört om historieundervisningens syn på Sparta, personer isf.)