HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person)

[Alexandra_W]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Javisst, men det förutsätter att anledningen till hundens rädsla är sådan att den släpper under den tiden. Det är DET jag inte riktigt är säker på, mycket för jag inte vet VAD som utlöser beteendet, och vad som hänt hunden tidigare.

Om vi ponerar att hunden fått stryk av någon som påminner om bror, så kan det ju bli så att en vecka hos bror innebär en hund som stryker efter väggarna, och även fast INGENTING obehagligt händer, så blir hunden inte lugnare, och har istället utsatts för stress en hel vecka. Hänger du med?

Speciellt som hunden generellt är osäkrare när matte inte är där, och nu det lilla 'minitestet' här på em blev 10 resor värre när jag inte var där, fast han var i hemmiljö.

Dvs jag håller HELT med dig ang grundtanken. Men jag anser att grunden spelar in. Om vi tar ett helt annat ex, men det enda jag kom på. Så vi har ju skaffat katter som inte varit vana med hundar, kanske blivit jagad av någon hund. De kommer hit, får träffa mina snälla, lugna, kattvana hundar. Katten brukar ju anse de är monster, fräsande ligga under soffan etc. Men på sikt så inser de att det är ingen fara med hundarna, och slappnar av.

Däremot, så mammas fd sambos katt, den hade blivit rejält spöad av en hund, fick sys med X antal stygn. Innan det hände hade den bott med hund i många år utan problem, men sen den blev halvslaktad så blev den (förståeligt) LIVRÄDD för främmande hundar.

När jag flyttade till mamma, med min snälla, kattvana hund så tänkte vi ju att vi ger missen lite tid bara. Den stackars katten satt helt skräckslagen högst upp på gardinstången i två veckor, han vågade sig ner på natten för att äta, dricka och gå på lådan, men övrigt tid satt han där uppe hela tiden. Skräckslagen.

Där fick vi helt enkelt ta en annan, mer stegvis lösning där hunden och katten först inte utsattes för varandra, sedan se varandra på avstånd, sedan vara på varsin sida grind. Osv.

Att ta en hundovan katt och en kattvan hund och stänga in dem lösgående i en lägenhet är en stress för katten men inte extrem, och efter ganska få dagar så kommer mest troligt katten börjat slappna av.

Att ta en katt som tidigare blivit halvt ihjälbiten av en hund, och en kattvan hund och stänga in dem lösgående i samma lägenhet är en väldigt mkt större stress, och efter några dagar kan katten vara lika rädd eller räddare (beroende på hur/om den ändå kunnat hitta en säker plats).

För det är ju den springande punkten här - jag vet inte VAD som hänt hunden tidigare, och jag vet inte OM det är det som ger reaktionen med bror.

Men det sista jag vill är att göra situationen värre =/

Och när han generellt är osäkrare utan matte, och blev etter värre mot bror - plus dottern - när jag inte var där, så känns det som risken är att det blir värre?

 

[LIA]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Javisst, men det förutsätter att anledningen till hundens rädsla är sådan att den släpper under den tiden. Det är DET jag inte riktigt är säker på, mycket för jag inte vet VAD som utlöser beteendet, och vad som hänt hunden tidigare.

Om vi ponerar att hunden fått stryk av någon som påminner om bror, så kan det ju bli så att en vecka hos bror innebär en hund som stryker efter väggarna, och även fast INGENTING obehagligt händer, så blir hunden inte lugnare, och har istället utsatts för stress en hel vecka. Hänger du med?

Jadå, jag är med. Nej, rädslorna som sådana släpper antagligen inte, dvs det som gjort hunden rädd finns nog kvar. Men rädslan för just din bror gör det troligen (hänger mycket på din brors inställning) och det är väl ett första steg du vill uppnå?

Nu tror jag inte på teorin om att hunden blir rädd för B bara för att B liknar A som misshandlat hunden. Dom är bättre än så på att skilja på folk. Däremot skulle den kunna bli rädd för det A representerar, dvs exempelvis män. Eller veterinärer om den blivit svårt skrämd hos en vet etc.

Kan berätta om en schäfertik som kom in på hundpanget jag nämnde, och som strök utmed väggarna i boxen, kröp ihop i ett hörn och morrade åt alla som kom för nära. Hon var inte skräckslagen och darrade etc, men väldigt rädd och osäker. Jag tog mig an den jycken (vi brukade göra så med knepiga hundar) och satt all ledig tid i boxen, fikade, slappade, läste tidning osv. Det enda jag gav hunden var en signal om att hon var välkommen till mig om och när hon själv ville. Andra dagen tog hon själv kontakt och tredje var hon "min" och jag kunde introducera henne för resten av personalen. Hon fick därefter gå lös och delta i verksamheterna på gården, träffa folk och andra hundar mm. Ägarna trodde inte sina ögon när dom skulle hämta hem henne, och om jag minns rätt, så hade dom aldrig "kunnat" ha henne lös själva. Hur det sedan gick vet jag inte, men hon var ett typfall på att man ganska lätt och snabbt kan vända på ett beteende.

Speciellt som hunden generellt är osäkrare när matte inte är där, och nu det lilla 'minitestet' här på em blev 10 resor värre när jag inte var där, fast han var i hemmiljö.

Testet blev antagligen som det blev just för att det var i hemmamiljö.

Alltid vanskligt att råda över nätet, men nog skulle jag testa med brorsan under förutsättning att jag tror han är lämplig och tillräckligt kunnig.

LIA

 

[martha]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Håller med LIA`, hundar lever i nuet, det är bara vi som drar med historien.
Jag skulle som jag sa innan be brodern att ta ut hunden på promenad, OM nu hunden vägrar att gå, så tvinga den..att vända när den själv vill är att förstärka osäkerheten.

 

[Alexandra_W]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Jadå, jag är med. Nej, rädslorna som sådana släpper antagligen inte, dvs det som gjort hunden rädd finns nog kvar. Men rädslan för just din bror gör det troligen (hänger mycket på din brors inställning) och det är väl ett första steg du vill uppnå?

Eftersom det (vad det nu är, grundorsaken) aldrig gett några problem annat än med bror, så är det mer än tillräckligt att uppnå. Att han första minutrarna är avvaktande mot män (avvaktande som i försiktig, inte minsta aggression) känns faktiskt inte som något 'problem'.

Nu tror jag inte på teorin om att hunden blir rädd för B bara för att B liknar A som misshandlat hunden. Dom är bättre än så på att skilja på folk. Däremot skulle den kunna bli rädd för det A representerar, dvs exempelvis män. Eller veterinärer om den blivit svårt skrämd hos en vet etc.

Mm, finns ju många teorier. Frågan är bara varför just min bror av alla män han träffat är den enda som förorsakar beteendet. Han har ju träffat fler män, av alla möjliga 'sorter'. Olika åldrar, tonlägen, utseenden, hundvana osv. Mer tillbakadragna, mer bullriga osv osv. Men utan att ens ha ett uns av beteendet han har mot bror. Därför det känns som det måste vara något hos bror som påminner om något.

(Som spinoff så min tik blev svårt skrämd hos veterinär. Hon är jätterädd hos hemmavet med, trots terapi. Han mätte pulsen på henne en gång i väntrummet, över 200. Där är kopplingen dock miljön och inte veterinär. Ta ut veterinären från kliniken, och voila. Personen kan ha arbetskläder och 'stinka veterinär', men det är helt lugnt. Så ibland är det ju bara en del i situationen de blir rädda för, och den kan ju vara mer än långsökt i vissa fall. Därför jag fortfarande tror att bror på något vis påminner om person/situation som inträffat tidigare)

Kan berätta om en schäfertik som kom in på hundpanget jag nämnde, och

som strök utmed väggarna i boxen, kröp ihop i ett hörn och morrade åt alla som kom för nära. Hon var inte skräckslagen och darrade etc, men väldigt rädd och osäker. Jag tog mig an den jycken (vi brukade göra så med knepiga hundar) och satt all ledig tid i boxen, fikade, slappade, läste tidning osv. Det enda jag gav hunden var en signal om att hon var välkommen till mig om och när hon själv ville. Andra dagen tog hon själv kontakt och tredje var hon "min" och jag kunde introducera henne för resten av personalen. Hon fick därefter gå lös och delta i verksamheterna på gården, träffa folk och andra hundar mm. Ägarna trodde inte sina ögon när dom skulle hämta hem henne, och om jag minns rätt, så hade dom aldrig "kunnat" ha henne lös själva. Hur det sedan gick vet jag inte, men hon var ett typfall på att man ganska lätt och snabbt kan vända på ett beteende.

Absolut. Det knepiga här är ju att beteendet växlar så tätt och inkonsekvent. Det du beskriver är ju ett konsekvent beteende där hunden sas 'tinar upp'. Min herre kan ju hälsa på bror som om det aldrig varit problem, och sen 30 sek, 3 minuter eller tre timmar senare ändra det. Och sen ändra tillbaka. Han växlar så väldigt, och det har inte blivit någon skillnad under det här året.

Testet blev antagligen som det blev just för att det var i hemmamiljö.

Kanske, kanske inte. Det är där jag är tveksam. Iom att hunden rent allmänt är likadan borta som i hemmiljö - OM jag är med. Men om jag INTE är med är otrygg och osäker i bortamiljö, även med välkända och i övrigt trygga personer. Så känns som det kan slå åt båda hållen. I det 'bästa fallet' så blir hunden så ur gängorna i ny miljö och ingen matte och aldrig kommer hon heller, att hunden söker sig till den närmast välkända person han kan hitta - bror. I sämsta fall blir det mentalt för mycket för hunden som dels är otrygg för han är borta och matte inte där, och så läskiga bror. Och han endera 'bara' blir värre mot bror sen, eller i värsta fall helt sonika hugger, t ex dottern

Jag pratade lite med bror om det att hunden får komma och bo hos dem ett tag. Han personligen är helt för det. MEN.. i och med att hunden morrade åt dottern, så är dotterns säkerhet en fråga med. Dessutom har bror en sambo, som är fd hundrädd. Dock inte numera, men hunden (och mest troligt bror med *s*) skulle åka ut med huvudet före om det kom dit en hund som morrade åt barnet. Vilket man ju kan förstå. Men han skulle höra och kolla lite så ska jag fundera på det.

Brorsan i sig är tillräcklig kunnig och lämplig, där hyser jag ingen oro alls. Men han har familj där, och där finns en potentiell risk för dem. Och sen är det det där med vilket håll det 'slår åt'. En extremt otrygg situation där hans er bror som tryggheten, eller en extremt otrygg situation som slutar i förskräckelse.

Så, ett inte helt självklart beslut - värre är ju av förståeliga skäl det sista någon inblandad vill att det ska bli.

 

[Alexandra_W]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Håller med LIA`, hundar lever i nuet, det är bara vi som drar med historien.
Jag skulle som jag sa innan be brodern att ta ut hunden på promenad, OM nu hunden vägrar att gå, så tvinga den..att vända när den själv vill är att förstärka osäkerheten.

Det är faktiskt inte ett alternativ för någon inblandad. hunden HAR sin fulla rätt att tycka att 'jag litar inte på dig'. Att då handgripligen tvinga hunden anser jag rent i grunden vara fel. Dessutom skulle det kunna innebära ett av två scenarion:

1. Hund stannar och vill inte gå, bror tvingar den handgripligen. Hund kastar sig på rygg på backen med svansen mellan benen vilt skakandes och förväntar sig att man ska slå den (eller visar iaf alla tecken på det, hundar KAN ju bete sig som om de förväntar sig stryk UTAN att nånsin fått det)

2. Hund stannar och vill inte gå, bror tvingar den handgripligen. Hund varnar, varningen ignoreras, och det smäller.

Ingetdera gagnar tyvärr hunden.

Det är alltså en hund jag jobbar HÅRT med för att han ska bli tryggare och mer 'självsäker' (fel ord men hittar inte rätt ord), för att öka tilliten och ffa för att byta ut hans referensramar. T ex så från början så om du satte på honom ett koppel och sa fot, så han gick fot, han satt när man sa sitt, låg när man sa ligg, stannade när man stannade osv. Men som en avstängd robot. Blicken rakt fram, tog ALDRIG ögonkontakt, det fanns ingen energi, ingen 'glädje', han gick som en zombie, helt 'avstängd' och 'död'. Om man minsta ryckte (LÖST) i kopplet och tyckte 'kom nu' så kastade sig hunden ner i backen och la sig på rygg.

När jag skulle sopa bort spindelväv i ett hörn av taket och lyfte en sopkvast så slängde sig hunden ner och KRÖP därifrån. Höjde man rösten visste han inte var han skulle ta vägen och blev endera stressad och for omkring som en yr höna, eller blev helt passiv och avstängd och bara stod som fastfrusen blind och döv.

Så jag har jobbat massor med dels tillit, dels med att det ska vara ROLIGT att göra saker, vi har fått leka fram glädjen i och intresser för allt som kan liknas vid lydnadsövningar etc. Och som sagt fått jobba hårt med att dels vänja honom vid att det kan vevas med sopkvastar och grejer utan att det är någon fara, och dels i att man ALDRIG någonsin whatsoever råkar ut för något mer obehagligt än att matte tar en i skägget och tycker 'höörududu'

Det är idag en mycket mer öppen, social och ja, glad, hund. Och jag har aldrig varit någon vän av 'hugg och slag'-fostran eller 'tvångfostran'. Och att helt köra över hunden när den sagt 'jag litar inte på dig', och ta till just tvång, det anser jag generellt inte är ett alternativ, och ABSOLUT inte för den här hunden. I 'bästa' fall blir det 'bara' obehagligt för hunden, i värsta fall kommer en olycka att inträffa...

 

[martha]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Det är faktiskt inte ett alternativ för någon inblandad. hunden HAR sin fulla rätt att tycka att 'jag litar inte på dig'.

Varför skrev du då tråden övht?

 

[kiaw]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Faktiskt måste jag hålla med martha här....
Du tycker inte att det är ok att hunden skäller och visar osäkert beteende mot din bror, samtidigt som du tycker att hunden har rätt till det. Jag får inte det att gå ihop.

Jag tycker som LIA, låt din bror ha hand om hunden utan dej. Du säger ju själv att osäkerheten inte är konstant, att det kommer ibland bara. Det borde göra att din bror skulle ha en chans att bygga upp ett förhållande till hunden om du är borta ur bilden, och i en annan miljö.

Om inte det funkar att lösa rent praktiskt (tänker på att det finns ett barn med i bilden) är nog det bästa att vända dej till någon proffessionell som kan utvärdera hunden. Din bror behöver inte ens vara med, filma beteendet nästa gång ni träffas och ta med till utvärderingen.

 

[Alexandra_W]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Varför skrev du då tråden övht?

Står i tråden:

Och beteendet i sig, osäkerheten mot bror, har jag vid det här laget ganska mycket 'gett upp' om. Kommer det en förändring så gör den det och med tiden, bara fortsätta som vi gör. Brorsan tränger sig aldrig på hunden, är alltid trevlig och redo att klia, och har 'snacks' han delar ut. Även att skälla ut brorsan när han kommer, och morra och tycka 'hit men inte närmre' accepterar jag - hunden FÅR tycka 'jag litar inte på dig' så. Däremot så må det vara måtta på det, och det är just 'låtandet' och 'vaktandet' hela tiden, och att han INTE accepterar att det är JAG som talar om om det är bra nu/lugnt/räcker som jag vill - och måste till viss del - hitta en lösning på.


Alltså, hunden får tycka 'jag litar inte på dig' och skälla när bror kommer, morra om bror kommer för nära. Men inte ligga och småmuttra såfort brorsan pratar i ett annat rum eller liknande. Då är det - anser jag - inte ett 'jag litar inte på dig, kom inte närmre' riktat mot brorsan. Utan att hunden inte kan acceptera att JAG sagt att det är okej, och släppa det.

Dvs bror måste kunna få röra sig i resten av huset utan att hunden ligger i ett rum och 'låter' osv.

Det är det beteendet jag vill förändra/byta ut mot något lämpligare. Dock så givetvis, om man kan få bort även grunden - så ÄNNU bättre. Men det anser jag inte man gör med tvång. Hunden är rädd och osäker för/med bror, och att då bror i ett läge när hunden är osäker skulle handgripligen tvinga den till något, nej det är faktiskt inte något jag tycker är en lösning.

Det finns lägen när man måste tvinga en rädd/osäker hund, absolut. Men det här känns inte som ett måsteläge. Och dessutom riskerar det om det inte faller väl ut göra allt värre (hunden blir mer rädd för bror och/eller hugger bror te x)

 

[Alexandra_W]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Du tycker inte att det är ok att hunden skäller och visar osäkert beteende mot din bror, samtidigt som du tycker att hunden har rätt till det. Jag får inte det att gå ihop.

Det är själva omfattningen jag 'hakar upp mig' på. Ska försöka förklara tydligare.

Bror kommer in genom dörren - hunden skäller ATT det kommer någon, och sen skäller på bror för att det är bror. Helt okej.

Hunden fortsätter stormskälla på bror fast bror inte gör något väsen av sig utan utan att vara minsta hotfull tar av sig kläderna, och matte dessutom tycker 'tack, det räcker, det är bra' till hunden. Inte okej.

Bror kommer nära hunden som ligger någonstans, eller kommer in i mitt rum (där hunden har sin korg) och hunden morrar och tycker 'jag litar inte på dig, jag vill inte du kommer närmare'. Helt okej.

Bror är inte ens i närheten av hunden, utan sitter och läser tidningen i köket, hunden går dit och ställer sig och morrar åt bror. Inte okej.

Hunden ligger i ett annat rum (frivilligt) och morrar och boffar och 'låter' över att bror i ett annat rum pratar/rör sig/etc. Inte okej.

Det är skillnad på att tycka 'jag litar inte på dig, lämna mig ifred' och att tycka 'jag litar inte på dig, låt ingenting, rör dig inte, var inte i mitt hus'. Det är för övrigt mattes hus.

Blir det begripligare nu? Jag kräver inte (men det vore trevligt, absolut) att hunden ska tycka att 'hej min bästa kompis, vad kuuul att du är här, vill du ligga i min korg?'. Men jag kräver att han ska kunna acceptera att jag avgör när det är bra - ÄVEN när det gäller bror - (han gör det ju i övrigt), och att han ska kunna acceptera att bror är i ett annat rum t ex. I en situation där bror kommer och/eller där han är nära hunden eller påväg mot hunden/hundens sovplats där är det en situation där det faktiskt skulle kunna finnas ett hot. Men det finns inget hot i att bror sitter i soffan i ett annat rum och pratar.

Jag tycker som LIA, låt din bror ha hand om hunden utan dej. Du säger ju själv att osäkerheten inte är konstant, att det kommer ibland bara. Det borde göra att din bror skulle ha en chans att bygga upp ett förhållande till hunden om du är borta ur bilden, och i en annan miljö.

Rädslan är konstant såtillvida att det är samma omfattning nu som för ett år sen, och varje gång. Men om hunden på något vis reagerar på bror 100 gånger under ett besök, så är ca 60 - 65 av gångerna negativa och ca 35 - 40 av gångerna positiva. Så det växlar så, mellan inte rädd och rädd, men nivån och omfattningen är tyvärr konstant och har så varit.

Och ja, lämna hunden där skulle kunna lösa allt, men förstår du min farhåga med? (Iom att hunden generellt är osäker när matte inte är med, speciellt på främmande platser. Detta med personen hunden inte har minsta rädsla för.)

Om inte det funkar att lösa rent praktiskt (tänker på att det finns ett barn med i bilden) är nog det bästa att vända dej till någon proffessionell som kan utvärdera hunden. Din bror behöver inte ens vara med, filma beteendet nästa gång ni träffas och ta med till utvärderingen.

Filma det var en bra idé! Det kan jag ju göra!

 

[martha]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Men jag skulle ändå tvinga hunden att promenera med brodern, är han nu hundvan, vad är problemet....Ta hunde och bara gå, lägg inga värderingar nånstans och absolut inte när han kommer hem igen. Punkt slut.
du TROR inte att det funkar, då gör det inte det.

 

[Alexandra_W]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Eget knapplån.

En person (inte här på buke alltså) föreslog följande, som jag inte hunnit fundera eller reflektera över men kan ju höra era åsikter med sålänge.

Ge hunden ett LITET utrymme, en bur, gästbadrummet, ett skrubb - vad man nu har för något. Helst med täckta väggar och tak, men en dörr hunden kan se igenom. Där man vänjer hunden vid att vara, utan att bror är inblandad. Med förhoppningen att hunden ser det som ett lugnt och trevligt krypin.

Sen får hunden vara där när bror kommer (förslaget i orginal var att vara där redan när bror kommer, men med reservationen för att det är en hund som vaktar, och att den kanske borde få tala om att någon kommer och se vem, och hälsa om den vill), och när bror är här. Utan att någon 'bryr sig om' hunden. Och om det går i början att bror kommer, fikar, åker hem (dvs inte springer in och ut eller 'runt i huset').
Om hunden skäller, boffar, morrar och låter så bara strunta i den. När bror åkte hem, så när hunden är lugn och tyst så släpp ut den och låtsas som ingenting. Utöka tiden, låt bror röra sig i huset etc, men hunden i buren/utrymmet.

Sen när, vilket är förhoppningen, hunden inte anser den måste boffa/morra/skälla så släpp ut den medan bror är här, men när hunden är tyst och lugn, och låt den ha buren + rummet buren står i, eller toan/skrubben och angränsande rum.

Osv.

Tanken bakom det var att hunden inte kan koppla av när bror är här för den hela tiden måste hålla koll på var 'faran' (bror) är och vad den gör och om/när den tänker komma i närheten. Och att det lugna, lilla utrymmet skulle göra det lättare för hunden att känna att 'faran kommer inte hit i alla fall'.

Inte hunnit fundera ett dugg över det som sagt, men vi provade faktiskt en variant i början, då hunden fick vara i mitt rum (där korgen finns, maten finns, och är det rum hunden är i till 99% när jag är borta, dvs där tryggheten borde finnas). Det gav dock ingen direkt skillnad, mer än att hunden inte kunde 'söka upp' bror för att varken morra eller kela (dvs varken neg eller positivt beteende). Men hunden 'lät' lika mycket ändå såfort bror rörde sig etc. Men mitt rum är apstort, som en mindre lägenhet, så det är ju ändå ganska stor yta att 'hålla koll på' i jmf med en bur/liknande..

 

[Alexandra_W]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Men jag skulle ändå tvinga hunden att promenera med brodern, är han nu hundvan, vad är problemet....Ta hunde och bara gå, lägg inga värderingar nånstans och absolut inte när han kommer hem igen. Punkt slut.
du TROR inte att det funkar, då gör det inte det.

Fast Martha. Jag förstår precis vad du menar. Men det är ett faktum att hunden INTE följer med människor som den inte räknar till 'husfolk' på promenad. INGEN blev mer förvånad än mig första gången det hände (van hundmänniska då med btw). Jag tyckte 'äh, nåt trams, gå vidare bara'.

Samma sak hände, och när personen tyckte 'men kom nu hunden' satte sig hunden bara bestämt på ändan, och vägrade helt sonika att röra sig ur fläcken. När personen tog i kopplet så satt hunden bara kvar (de idkade lite 'släpa hund' men utan resultat). När personen tog tag i halsbandet för att verkligen säga 'men nu kommer du här' hotade hunden. Milt, men tydligt. Enligt personen (jag var ju inte med) så utövade personen inte minsta hotbeteende mot hunden. Böjde sig inte över, och stirrade inte i ögonen etc.

Jag kände i det läget fortfarande att det är väl nåt trams, är väl bara att säga till. Jag hade ju sett hunden så glatt så följa med med viftande svans från gårdsplanen. Så jag följde med. Inga problem, hunden knallade på, men hade mer fokus på mig än koppelhållaren. Så jag tyckte att 'jaja, nu är vi förbi stället det blev stopp, gå nu ni'. Så länge hunden såg mig (den vände sig frekvent om) gick det bra. När jag försvann - de kom bakom en krök - vägrade hunden igen.

Vi gjorde om det, men jag gick upp i skogen när hunden inte såg, för att kunna se vad som hände när jag inte var med. Hunden vänder sig om, ingen matte. Hunden tänker inte gå mer. Personen tar i kopplet, hunden åker på ändan och spjärnar. Personen tar tag i halsbandet, och jag kan inte svara på om den morrade etc, för långt bort, men jag såg att den visade tänderna.

Han hade lite av samma beteende när jag var och kikade på honom, var tveksam till om han verkligen skulle följa med mig själv på en prommis när uppfödaren (ej ägaren men hunden var ofta hos uppfödaren) var med. Dock så vägrade han aldrig, men klart tveksam.

Och iom att personen beskriven ovan, och även de andra som det provats med, inte varit sådana som hunden i grunden varit rädd för, som hunden är för bror, så känns det inte som bror skulle lyckas bättre. Utan 'tar han i' är risken att hunden endera lägger sig platt, eller den tar hotet en nivå till

Hunden är generellt sett inte en hund som hotar, har fått utstå en del hos veterinären (som alla hundar) där det gjort ont, han varit rädd etc, utan minsta hotbeteende. Han har aldrig hotat för att försvara något som han anser är hans, mot någon. Han har heller aldrig i något annat läge än de beskrivna i tråden visat hotbeteende kopplat till rädsla, även om han varit rädd/osäker för något (han är en som anammar hellre fly än illa fäkta..). Däremot har han vid ett tillfälle mer än hotat (gjorde utfall) en person som skrämde mig under en promenad, dvs försvarat mig.

Men som sagt, han har visat hotbeteende (om än ihop med underkastelsesignaler) mot bror, och han har visat hotbeteende i promenadexemplet ovan. Och jag kan - tyvärr - inte hundraprocentigt säga att hunden INTE skulle gå från hot till handling och hugga just brorsan i rädsla i en pressad situation med tvång. Jag TROR inte han skulle det, jag tror han skulle lägga sig platt. Men jag vet inte.

Enligt pappa så har ingen av alla de riesen han haft följt med 'icke husfolk' på promenad om han eller någon i familjen varit hemma. De har glatt följt med till 'yttre gränsen' av vad de anser är gården/reviret, sen har de stannat. Samma hundar - liksom min herre - har även varit sådana man kan ha lös på gården utan problem, de går inte över 'gränsen'. Skulle aldrig prova med min herre, men pappas har utan problem varit hemma lösa utan att pysa iväg även om alla åkt/gått hemifrån och hunden blivit tillsagt att stanna hemma.

Däremot, en sak som slog mig när jag skrev. Hanen är väldigt fäst i min äldre tik som sagt. Och HON skulle följa med vem som helst av gården, glad som en lärka (och nä, hon är inte så bra på att stanna hemma heller utan stängsel*s*). Och kanske om hon följer med, alltså att bror tar henne och hanen på en promenad, att hanen följer med?

 

[kiaw]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Min spontana reaktion på det med buren är att man tränar då in ett "undvikar-beteende", det kan lösa att hunden låter, men jag kan inte se hur det skulle bygga hundens självsäkerhet.....förutom att den känner sig trygg om den får gömma sig. Det kan ju i förlängningen ge att hunden kan känna ett stort behov att försvara sin trygga plats, och problem uppstå om tex syskonbarnet går för nära.

 

[Alexandra_W]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Min spontana reaktion på det med buren är att man tränar då in ett "undvikar-beteende", det kan lösa att hunden låter, men jag kan inte se hur det skulle bygga hundens självsäkerhet.....förutom att den känner sig trygg om den får gömma sig. Det kan ju i förlängningen ge att hunden kan känna ett stort behov att försvara sin trygga plats, och problem uppstå om tex syskonbarnet går för nära.

Mm, jag har som sagt inte hunnit tänka ordentligt på det, men min absolut första känsla var som din, att men börjar han inte vakta buren då. 'Tipsaren' tyckte då att nej, inte om han inte störs, och förhoppningsvis inser han med tiden att han inte behöver vara orolig, han har en trygg plats dit han kan gå och där han är säker och ifred. Och att han om han får vara i buren (skriver det som ex så slipper jag radda upp) och varken får uppmärksamhet eller att något händer (någon kommer dit etc) så kommer han att slappna av. Och att han sen kommer, om han fortfarande skulle känna sig osäker i vissa lägen, kan 'retirera' till (den då öppna) buren och vara ifred där.

Jag vet som sagt inte riktigt vad jag tycker än. Jag förstår absolut tanken. Ge hunden en trygg plats som är så liten att det utan problem går ha 'full koll' på hela den, och dit ingen kommer. Och lär hunden att den inte behöver vara bekymrad för vad som händer i resten av huset.

Samtidigt just eftersom det är en hund med mycket vakt i, så känner jag att risken är att den ändå t ex ligger och 'lyssnar' vad som händer i huset (som den gör nu när bror är i annat rum), och ändå anser att den ska hålla koll, men inte kan det, och därför låter 'än värre'. Och som du är inne på, börjar vakta utrymmet.

Barnet är van med 'ovvar' och vet att om man säger 'ovven sover' så måste man låta den vara ifred. Dock går hon gärna dit och på avstånd tittar på hunden när den sover (tösen ÄLSKAR djur, det är fasters raring det *s*), men utan att gå för nära, och utan att störa. Men ställer man sig utanför buren eller utanför grinden till toan, så är det väldigt nära ändå iom att hunden inte har någonstans att retirera. Och barn gör dessutom inte alltid som man säger åt dem, och stoppa in en liten hand kan ju bli väldigt olyckligt om hunden börjat vakta utrymmet.

Samtidigt (det här är osorterade funderingar alltihop) så är det en klar poäng i att hunden blir 'överspänd' när brorsan är här, han slappnar liksom inte rikigt av, även om han kan ligga och sova och så, men han släpper ändå inte riktigt 'kollen'. Märks t ex på att om mamma kommer in genom dörren när bror ärhär, så skäller hunden, men slutar när han ser att det är mamma. Han kan skälla/boffa/morra om grannbarnen leker väldigt nära fönstret (vårt fönster alltså) och så. Detta är ju saker han normalt inte bryr sig om direkt.

Normalt har han ju lärt sig sortera ut ljud som 'inte är nåt att bry sig om'. Om mamma varit borta några dagar skäller han när hon kommer hem, men sen kan hon skena ut och in genom dörren bäst hon vill utan reaktion. Men när bror är här blir det liksom överspänd och 'sorteringen' fungerar inte, utan han 'alarmerar' för en massa han inte borde. Finns fler ex, vi har katter, och de brukar ju röja runt och leka 'riva huset'-leken rätt ofta. Ibland faller något i golvet. Normalt så noterar hunden det (vaknar/huvudet upp/öronen spända) och lyssnar en kort stund för att 'se om det var nåt att bry sig om' men återgår sen till det han gjorde innan. Igår dock så tappade mamma en stekpanna i golvet med en skräll. Fullt alarm på hunden, och så lite efterföljande boff och morr en stund.

Så, just 'slappna av och inse att han inte behöver ha koll på allt och att allt är en potentiell fara' det är jag helt med på. Men om beskrivet förslag är rätt sätt, där är jag tudelad än, men ska fundera i lugn och ro och smälta lite mer innan jag förkastar, anammar eller modifierad. För te x bilen är ju ett sånt litet utrymme, hunden älskar bilen etc. Men han VAKTAR den (om inte jag är med). Vilket är ett fullt normalt beteende och ett som jag inte har minsta emot. Men just frågan om bur/etc skulle bli likadant? Han vaktar dock inte sin korg eller sin mat ett endaste dugg - mot någon alls. Så svårt att veta.

 

[kiaw]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Ok, nu att dela med mej av något jag inte vet om det fungerar än, men det kanske kan ge dej någon idé.

Jag har problem med min lillkille som utvecklat agg mot hundar som går utanför tomten, vilket gör att han rusar längs staketet och skäller hotfullt och upphetsat.
Håller just nu på att träna in en variant av skvallermetoden.

Jag står med honom i koppel innanför staketet, en figurant går utanför. Så fort han får syn på den andra hunden trycker jag i honom gott från en tub (han kan inte skälla medan han slickar i sig). Tanken är att han ska tycka att det är trevligt med hund utanför staketet, och att det trevliga finns hos mej.
Nästa steg är att vänta in och ge gott tills han ser en hund och söker min kontakt, för att sedan öka avståndet mellan honom och mej. Då han ser en hund får han ta sig till mej för att få gott.
Så småning om byter jag ut gottet mot annan belöning (tex beröm med rösten eller en klapp).
Det färdiga resultatet blir förhoppningsvis att när han ser en hund kommer han till mej och "skvallrar" och får sin belöning.

Kanske kan du och din bror träna in att hunden söker upp dej när han blir nervös av brodern istället för att ligga och småskälla.

 

[kiaw]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Lägger in en länk om hur skvallerträning egentligen går till:
http://profiler.aktivhund.se/Laine/Skvallerträning-b3113.aspx

 

[dpmatte]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Hundar är känsliga för kroppsspråk och dofter det vet vi alla. Kan även vara känsliga för vad man har på sig.

Har din bror något speciellt i sitt rörelsemönster?
Eftersom han hjälper till med olika saker. Har han speciella kläder för det ändamålet?
Kan det finnas någon speciell doft med i spelet?

Ett exempel: Någon som har ryckiga rörelser, har blåställ på sig och luktar olja har varit elak mot hunden i hans förra hem? Eller någon med shorts som luktar en speciell parfym har kastat sig över hunden med en tidning i handen?

Min är också en omplacering och när man rullar ihop en tidning för att slå ihjäl en fluga så förvinner han in under soffan som en oljad blixt. Trots att han har bott hos mig i 7 år. Som väl är så är han öppen och glad för alla både barn och vuxna.

 

[LIA]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Varför din hund reagerar mer mot din bror än mot män i allmänhet?
Av samma orsak som du och jag har olika syn på och känslor för andra människor, även sådana vi bara känt en liten stund. Kallas ibland kemi.

Betr morrningar och skällande. Hundar har oräkneliga varianter av morra och skälla. Jag vill påstå att i de flesta fall är dom i första hand menade som kommunikation och mer sällan som direkt varning eller hot. Tänk bara på djurpolisprogrammen då personalen kommer till en uppbunden hund som signalskäller på dom och och dom larmar efter förstärkning för dom har en så aggresiv hund att ta hand om.
Frågan är hur allvarligt du behöver se på din hunds morrande och skällande?

Har bara skummat det där med en bur i huset, men för egen del är det tvärtemot min inställning till hundhantering. Föredrar att bygga upp hundens självförtroende genom aktiva åtgärder istället, låta den upptäcka omvärlden och lära sig gilla den.

LIA

 

[Alexandra_W]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Har din bror något speciellt i sitt rörelsemönster?
Eftersom han hjälper till med olika saker. Har han speciella kläder för det ändamålet?
Kan det finnas någon speciell doft med i spelet?

Inget speciellt rörelsemönster som jag uppfattar iaf. Doft däremot så bror är mekaniker både till yrket och till fritiden och luktar som sådana brukar, dvs motorolja och 'diverse smörja'.

Dock är min pappa i samma yrke, och brukar 'lukta likadant', och det reagerar inte hunden på. Men kan ju finnas skillnader ändå som jag inte uppfattar. Eller så är det yngre män som luktar motorolja som är läskiga etc.

Men jagtror ju, även om vissa i tråden förkastar det, att det är just nåt som påminner om något från hundens 'tidigare liv' i samband med bror. Röst, lukt, rörelse, kläder, eller liknande. Som utlöser reaktionen.

 

[Gabbi]

Sv: HUr byta/förändra beteendet? (hund som gång på gång skäller på en specifik person

Men jagtror ju, även om vissa i tråden förkastar det, att det är just nåt som påminner om något från hundens 'tidigare liv' i samband med bror. Röst, lukt, rörelse, kläder, eller liknande. Som utlöser reaktionen.

Jag tror det inte. Det baserar jag på att min egen hund har en person som hon också reagerar jättestarkt på, och henne har jag haft sedan åtta veckor så ingen har slagit eller på annat sätt gett henne negativt asociationer. Det är helt enkelt något med denna snälla person som hon inte gillar.