Hur börjar man?

[trailtokan]

Sv: Hur börjar man?

Du verkar vara en mycket klok människa Huvudet på spiken helt och hållet, enligt mig!

 

[kryddelydd]

Sv: Hur börjar man?

KL-

Jag tycker att det är synd att sådana här diskussioner gärna blir lite ensidiga.
Visst är det fantastiskt att det finns människor som har förmåga att läsa av hästar och själva vara så tydliga i kroppsspråket, som till exempel Hempfling, att hästarna förstår dem. Och att det finns personer med sådan medfödd pondus att hästarna "självklart" ser personen som ledare att följa utan att ifrågasätta.

Dock tror jag att majoriteten av hästägare inte kan uppnå den typen av kommunikation.
Jag tycker att man ska eftersträva så små och fina hjälper som möjligt, och så litet mått av tvång som möjligt.
Men man måste börja någonstans. Och att eftersträva bättre kommunikation är självklart något positivt.

Om man vill rida, behövs säkert en del "tvångsmedel" och utrustning, eller tillgång till en väldigt avgränsad träningsplats till en början för de allra flesta människor.

Om man enbart vill "umgås" och kommunicera med hästar, går det alldeles utmärkt utan utrustning för i stort sett alla.

Personligen vill jag rida, och jag vill bli bättre på att rida. Både bli bättre på att få hästen att göra svårare övningar, och på att få hästen att göra övningarna för mindre hjälper.
Men för mig är spö ett ovärderligt redskap i ridningen. Jag kan inte genom tankens eller önskans kraft få mina hästar att ta i mer med bakbenet för att samla galoppen eller göra en bakdelsvändning i galopp. Jag behöver motivera dem med spö.

Jag har inte genom tankens kraft och "taktande" med bäckenet fått min häst att förstå tramp mot piaff; jag har behövt förstärka med spö och jag behöver fortfarande väcka hästen lite för att få igång honom första "trampen" för träningspasset.

Dålig kommunikation? Säkert, enligt många här inne.
Fel? Tja, det är väl en fråga om åsikt.

Vill man dra ut resonemanget till sin spets så måste man som hästägare/hästhanterare avstå från ridning om man vill helt avstå från tvångsmedel, och välja att spendera tid med hästarna enbart från marken.

Och det är förstås ett val som var och en av oss får göra själv.

Det jag tycker är synd i trådar i detta ämne är att en del personer som tydligen har gåvan att förstå och bli förstådda av hästar anser att det är en självklarhet och saknar ödmjukheten inför alla de människor som inte fått den gåvan med sig. och därför uttrycker sig väldigt kategoriskt.

Och jag hoppas att jag inte uttryckt mig för illa i detta inlägg...

 

[MissourisTopsanna]

Sv: Hur börjar man?

Spöet = motivation

Menar du då att om dom inte trampar till ordentligt ger du en snärt?

Eller är spöet din förlänga arm som förstärker hjälpen?

Ja har använt spö på marken då jag tömkör, och endast för att påminna om bakbenen, aldrig som ett hot utan har hon släpat så har jag små petat på bakbenen, men främst jobbar jag med bommar. Även i longering när jag velat hålla ut hästen i början.

Min topsan bryr sig inte ett smack om jag snärter med spöet eller kastar det efter henne, för hon har inga dåliga erfarenheter av det. För henne är det bara en pinne med rep..

 

[Sibba16]

Sv: Hur börjar man?

Vet inte om detta är vad du söker men jag har läst en bok som heter "Tänk som din häst" och det är Michael Peace som har skrivit den. Den handlar om hur hästar beter sig och varför. Den beskriver också hur man kan rida, leda och hjälpa hästen att förstå vad man menar. "Huvudtemat" för boken är, som du kanske har listat ut, att man ska lära sig hur hästar tänker och med hjälp av det kunna skapa en kommunikation och en relation som båda är nöjda med.

Jag rekommenderar den starkt!

 

[Yrja]

Sv: Hur börjar man?

Låt hästen vara din läromästare och ge det tid. Som med alla språk måste man först gissa sig fram, och med tiden faller saker och ting på plats. Man lär sig att följa sin känsla och lita på den. Men att lära sig läsa hästen och kunna kommunicera är en sak, att rida utan huvudlag är en annan. Då krävs en god relation och olika individer kräver olika mycket för att nå den tryggheten som behövs. Men jag tror inte att man behöver en guru, inte heller ha någon sprciell talang. En skopa humor och ödmjukhet kan behövas dock.

Jag började precis som du beskriver, med en bild av hur man kunde rida utan några hjälpmedel på en villig och förnöjsam häst. Men långt innan jag hade den tanken hade jag av min läggning lagt en god grund då jag tex alltid hanterade min häst utan grimma, uppmuntrade egna intiativ, aldrig använde mig av bestraffningar och utvecklade vår kommunikation och relation. Så när jag började rida utan träns hade jag en häst som litade på mig och som visste att jag inte utsatte honom för obehag. Han var inte helt imponerad i början - för det ska tilläggas att för en häst kan det vara en ganska olustig situation att inte veta alls vad som förväntas av den. Det tänker man inte alltid på.

Iaf tränade jag på inhägnat område, och kombinerade såklart detta med att vara på marken som jag gjort innan.

Som sagt tror jag inte att det finns speciella övningar eller vägar att ta för att nå dit du önskar. Då skulle fler rida utan huvudlag. Man måste anpassa sig efter sig själv och hästen man har framför sig. Båda måste lita på varandra och bara ni kan ju bygga ett förtroende er imellan. Och nånstans måste ryttaren vara den som ses som den starke, eftersom att det är ditt agerade som ska gälla i en ogehaglig situation. När en flock hästar blir skrämda följer de intiativet av den ranghögste. Om din häst blir rädd ute på tur måste han avbryta sin flykt på ditt intiativ. Och det ska han göra för att han vet att du betyder trygghet, inte för att han är mer rädd för dig än för det som skrämde honom.

Om du mot förmodan vill läsa en bok så rekomenderar jag Hempflings Dansa med Hästar och även hans film Body Language som väl säkert finns på dvd idag - på min tid var det vhs. Hans andra bok är lite mindre konkret tycker jag och en aning flummig i jämförelse. Så den skulle jag inte rekomendera i första taget. Hempfling sätter inget namn på sin filosofi och jag tycker att han inte förespråkar övningar. Han visar bara olika vägar han har använt i olika situationer för att man ska förstå hur han tänker i relation till hästen och vilken roll intar gentemot den. Så att man kan hitta sin egen väg sen.