Hur blir man pigg?

[AraSlei]

Kan du kapa ner på måstena något, för att få rum med de spontana grejerna (golfa och äta lunch med en vän t ex) utan att bli stressad över att måstena inte hinns med?
Dvs, finns det något måste som kanske vore bättre att ta bort ur vardagen?

 

[Unafraid]

Allt handlar om prioriteringar, som ligger olika på hur man är i livet just nu.

Sen kan många saker inverka. Har du 50 kvadrat eller 250 kvadrat att städa? Har du en hund som ska motioneras? En gräsmatta att klippa? Ett stall att ta hand om? Pendling till jobbet? En del har fler saker som ska göras, det tar energi. Så man kanske gör mer än man märker och suckar över att man inte hinner.

Jag pluggar, är ofta på skolan 2-4 timmar per dag, men har 5 timmar pendling på det. Man gör ju inget på en buss, men det är superjobbigt ändå. Sen så ska det mockas i hagen, packas höpåsar, duscha, laga middag. Thats it. Sen orkar jag inte mer. Så man kan se det som att jag har gått två timmar i skolan och inte gjort mer på hela dagen, eller så får man acceptera att omständigheterna tar energi också.

 

[karamelldrottningen]

Nej, det är klart att det inte räcker, för när är det meningen att jag ska orka träna själv då? Enbart ridningen ger inte det en människa behöver i träning. Dessutom har jag ett helt hem och trädgård att sköta.

Det känns som att de flesta jag känner som har en massa energi har en partner som gör allting hemma och det är ju inte aktuellt i mitt fall då jag är ensam. Det är inte så att jag har världens högsta krav på min trädgård, men även jag måste ju klippa gräset och fixa lite, dessutom ger mina odlingar mig energi. Men det är enormt säsongsbetonat och jag tenderar att ha mer energi på sommaren än på vintern, även om det inte är bra på sommaren heller.

Jag skulle önska att jag vaknade utvilad och kände för att åka och spela en runda golf med någon vän, käka lunch på klubben och sen ha energi för att göra någonting mer den dagen än att bara försöka överleva. Jag önskar att jag kunde jobba heltid och komma hem och känna att jag var tillräckligt pigg för att åka till gymmet. Men där är jag ju inte. Allting blir liksom som ett tvång och ofta ångrar jag mig att jag bestämt någonting innan jag väl är där och är klar med aktiviteten. Men nej, jag är inte ett dugg deprimerad eller nedstämd, jag är bara energi- och håglös.

Du får börja prioritera de viktigaste sakerna och göra dem och göra resten någon annan gång, eller lägga de åt sidan helt.
Folk har olika energinivå, helt naturligt. Struntar du i kroppens signaler och puschar på finns risk för tex utmattning och depression.
Tex @Bison som prioriterar hästen och hemmet, men inte lagar mat och därför hinner/orkar springa istället.

Jag tror att det är dumt att jämföra sig för mycket med andra eftersom det är så olika.

 

[domesticus]

Jag blir trött när jag inte mår bra, psykiskt (pga depression). Under en period sökte jag också läkare för tröttheten, men de hittade självklart inga fysiska fel på mig. Nu i efterhand har jag lärt mig att det för mig är ett klockrent symptom på att det psykiska måendet inte är på topp.

 

[AnnDerry]

Ni som är sådär pigga och fulla med energi - var är er hemlighet? Vad äter ni och vad äter ni absolut inte? Hur sover ni? Hur tänker ni kring livet? Finns det någon stress alls i era liv?

Jag har i flera år kämpat med trötthet. Vad är ens normalt att orka med på en dag? Hur ofta känner sig andra människor lite apatiska och helst vill ligga i sängen? Nej, jag är inte deprimerad, jag tycker att jag äter bra och det blev mycket bättre sen jag insåg att jag är glutenintolerant. Men ändå, är jag typ världens tröttaste. Fattar inte hur människor orkar med att vara sådär aktiva och duktiga hela tiden. De jobbar heltid, huset är alltid i tipp topp kondition, de tränar sina egna kroppar, de tränar sina hästar, de tävlar och de verkar aldrig få slut på energi. Uppe tidigt på morgonen och i säng sent på kvällen.

Är det något fel på mig eller? Något medicinskt fel är det inte någon som hittat trots att jag ibland sökt för att jag är så orimligt trött.

Jag räknas väl till en av dem som har mycket energi, enligt andra i alla fall. Men det handlar nog oftast om att de helt enkelt inte ser hur mitt liv ser ut som helhet.

Jag är uppe tidigt och i säng sent en hel del dagar, men jag går också och lägger mig riktigt tidigt de dagar jag kan plus att jag sover när det finns tid på dagarna. De dagar jag lägger mig sent och går upp tidigt är de dagar jag har grejer att göra och träffar andra människor, med andra ord är det de dagarna som syns utåt. Att jag tar en tupplur på 2 timmar eller somnar kl 20 på kvällen syns inte utåt, för det är ju sådant jag gör när ingen är i närheten. Så det ser ut som att jag sover 5-6 timmar per natt, men sanningen är att jag snittar nog 8h/dygn totalt. Så det här att folk verkar vara uppe tidigt och i säng sent och igång hela tiden däremellan hade jag tagit med en stor nypa salt i de allra flesta fall.

När det kommer till att få grejer gjorda så verkar jag prioritera min energi hårdare och vara mindre rädd för att vara trött än andra. Ingen är jättepigg efter en lång dag på jobbet, men att man är trött behöver ju inte vara en hinder för att göra grejer. Jag brukar alltid vara trött när jag städar, det kräver ju ingen tankeverksamhet eller koncentration så man kan gå och greja som en zombie. Oftast har hjärnan fått vila tillräckligt under tiden att jag faktiskt känner mig piggare efteråt och kan hitta på något roligare. Andra verkar tycka att de är för trötta för att städa och sätter sig i soffan och skjuter på det till en dag de känner sig pigga. För mig känns det som slöseri med energi, är jag pigg lägger jag hellre den energin på något roligt och inte att städa.

 

[Ramona]

Kan du kapa ner på måstena något, för att få rum med de spontana grejerna (golfa och äta lunch med en vän t ex) utan att bli stressad över att måstena inte hinns med?
Dvs, finns det något måste som kanske vore bättre att ta bort ur vardagen?

Lite svar till @karamelldrottningen också.
Grejen är att jag verkligen har prioriterat om i mitt liv och tänkte att jag skulle få mer energi och må bättre fysiskt, men så blev det inte. Mitt liv är ganska så enkelt, jag bor i ett litet hus som inte kräver så mycket städning, jag har hästarna på lösdrift och allt som allt utom ridning tar hästarna kanske 20-30 minuter per dag. Hästarna ger ju en massa energi också, så det är ju ett bra måste.

Annars har jag inte så mycket måsten. Jag har en trädgård som ska skötas, men det är ju ett av mina intressen och jag tycker att det är kul. Det är inget som ger ångest att jag behöver klippa gräset eller hämta tomater i växthuset. Sen är det klart att nu inför vintern så finns det en hel del att göra, men som jag bara inte orkar ta tag i. Hängmattan ska monteras ner och tas in, grillen ska tas in etc. Och det är egentligen små saker att göra, men jag får liksom inte energin till att ta tag i det. Samt den där dumma kaninburen som allt material ligger i garaget och väntar på att monteras ihop, så kaninen slipper bo i garaget. Men man kanske ska göra sig av med den där kaninen, hon ger inte så mycket utan det är en kanin jag tog hand om för att familjen som hade henne inte hade mer plats (de hade ett helt gäng med kaniner redan).

Sen har jag ju ett jobb att sköta, och nu ska jag gå över på att jobba dagtid i ett försök att se ifall det ger mer energi. Tyvärr blir ju lönen sämre om jag jobbar dag, och då blir ju det ett stressmoment eftersom jag egentligen vill tjäna mer pengar och inte mindre.

 

[Maoam]

Lite svar till @karamelldrottningen också.
Grejen är att jag verkligen har prioriterat om i mitt liv och tänkte att jag skulle få mer energi och må bättre fysiskt, men så blev det inte. Mitt liv är ganska så enkelt, jag bor i ett litet hus som inte kräver så mycket städning, jag har hästarna på lösdrift och allt som allt utom ridning tar hästarna kanske 20-30 minuter per dag. Hästarna ger ju en massa energi också, så det är ju ett bra måste.

Annars har jag inte så mycket måsten. Jag har en trädgård som ska skötas, men det är ju ett av mina intressen och jag tycker att det är kul. Det är inget som ger ångest att jag behöver klippa gräset eller hämta tomater i växthuset. Sen är det klart att nu inför vintern så finns det en hel del att göra, men som jag bara inte orkar ta tag i. Hängmattan ska monteras ner och tas in, grillen ska tas in etc. Och det är egentligen små saker att göra, men jag får liksom inte energin till att ta tag i det. Samt den där dumma kaninburen som allt material ligger i garaget och väntar på att monteras ihop, så kaninen slipper bo i garaget. Men man kanske ska göra sig av med den där kaninen, hon ger inte så mycket utan det är en kanin jag tog hand om för att familjen som hade henne inte hade mer plats (de hade ett helt gäng med kaniner redan).

Sen har jag ju ett jobb att sköta, och nu ska jag gå över på att jobba dagtid i ett försök att se ifall det ger mer energi. Tyvärr blir ju lönen sämre om jag jobbar dag, och då blir ju det ett stressmoment eftersom jag egentligen vill tjäna mer pengar och inte mindre.

Jag kan ibland uppleva att tanken på allt jag borde göra/orka/hinna gör mig trött. Jag försöker nu tänka att jag gör det jag hinner och orkar. Prioriterar helt enkelt, och när jag struntar i ngt jag borde till förmån för ngt jag vill göra och mår bra av (ibland är det att ta en tupplur och ibland att äta middag men en kompis) så försöker jag att tänka på att det är väl investerad tid det också och släppa tanken på att jag borde ha klippt gräset, städat eller vad det nu är för ngt jag borde gjort istället. Men ibland är det ju att göra det som måste göras som får en att må bra också, att skjuta på måsten gör en stressad och stress blir man trött av. Så det är väl en balansgång där hela tiden.
Tycker som det skrivits om i tråden att det är svårt att veta vad man förväntas orka, men det är nog så att det finns inget svar på det. Vi har väl olika mkt ork helt enkelt, det som är mkt för ngn är lite för en annan. Många ifrågasätter hur jag orkar allt jag gör men jag tycker ju inte att det är så förfärligt mkt.

 

[Ramona]

Vi har väl olika mkt ork helt enkelt, det som är mkt för ngn är lite för en annan.

Men det där köper inte jag. Jag tror inte att vi föds med så stora skillnader. Någonstans finns det anledningar till att de som har massor med energi faktiskt har det och de som är trötta jämt faktiskt är det. Handlar det om maten? Om motionen? Om allmäntillståndet? Om tänkesättet? Kör pigga människor bara på utan att känna efter? Eller är det ren placebo, man tror att man orkar mycket och därför gör man det?

 

[Maoam]

Men det där köper inte jag. Jag tror inte att vi föds med så stora skillnader. Någonstans finns det anledningar till att de som har massor med energi faktiskt har det och de som är trötta jämt faktiskt är det. Handlar det om maten? Om motionen? Om allmäntillståndet? Om tänkesättet? Kör pigga människor bara på utan att känna efter? Eller är det ren placebo, man tror att man orkar mycket och därför gör man det?

Jag vet inte men jag upplevde redan som barn att vi hade olika energinivåer. Jag kunde t ex sitta still, mysa i soffan, läsa i timmar medans andra hade så mkt spring och var ständigt i rörelse. Så jag tror nog att till viss del är det medfött, men självklart måste ju kost, träning, vila, livsstil, stressnivå det vill säga yttre omständigheter också spela en stor roll. Och säkert livshändelser, jag som varit deprimerad under många år har nog en mindre energipott än den som inte varit det. Jag tror i vilket fall inte att det är jämnt fördelat. Precis som att t ex talang för en viss sport, fysik, styrka osv är ngt som man helt enkelt föds med även om man så klart kan utveckla sin talang, styrka osv.

Det svåra är tycker jag, att komma fram till vad som är normalt. Det är en väldigt vanlig orsak till att man söker vårdcentral t ex, att man känner sig väldigt trött men det är inte ofta man har ngn fysisk åkomma som orsak. Men att vi har begränsad tillgång till energi är nog rätt självklart. Om man lyckas identifiera och eliminera det i ens liv som stjäler energi så borde man ju ha mer över tycker jag? Kanske stress, oro, ältande, dålig sömn, dålig mat, pendling eller vad det nu kan vara...

 

[grodan21]

Men det där köper inte jag. Jag tror inte att vi föds med så stora skillnader. Någonstans finns det anledningar till att de som har massor med energi faktiskt har det och de som är trötta jämt faktiskt är det. Handlar det om maten? Om motionen? Om allmäntillståndet? Om tänkesättet? Kör pigga människor bara på utan att känna efter? Eller är det ren placebo, man tror att man orkar mycket och därför gör man det?

Jag tror det beror på hur mycket energi de aktiviteter vi utför tar av oss. Den aktiviteten som du får energi av kanske tar energi av för nästa person.

 

[Ramona]

Jag tror det beror på hur mycket energi de aktiviteter vi utför tar av oss. Den aktiviteten som du får energi av kanske tar energi av för nästa person.

Jag är på den nivån att jag inte ens behöver en aktvititet för att vara helt slut. Dagar som denna när solen skiner och det är underbart ute orkar jag ta tag i mer än när det regnar. Och nej, jag är inte utbränd eller deprimerad, jag har bara ingen ork.

 

[athena]

Jag är på den nivån att jag inte ens behöver en aktvititet för att vara helt slut. Dagar som denna när solen skiner och det är underbart ute orkar jag ta tag i mer än när det regnar. Och nej, jag är inte utbränd eller deprimerad, jag har bara ingen ork.

Men har du HAFT mer ork? Det känns som att du beskriver nåt du saknar?

 

[Ramona]

Men har du HAFT mer ork? Det känns som att du beskriver nåt du saknar?

Bra fråga, men det tror jag väl att jag haft? Men sjukt bra fråga, måste tänka lite på detta tror jag. Om det är ärlig ork jag haft eller om jag helt enkelt tvingat mig till saker tidigare.

Jag red ju 10-15 hästar på en dag en gång i tiden. Men där gick jag ju helt in i väggen egentligen, fast det fattade jag inte då. Jag har ju aldrig varit ett morgonpiggt barn som varit uppe i ottan, men å andra sidan har jag ju varit aktiv efter skolan med diverse aktiviteter som barn och ungdom. Det är nog mer i vuxen ålder som jag tycker att alla andra har så mycket energi, vilket jag själv saknar till stor del. Jag vill också känna mig sådär motiverad och pigg när jag kliver upp ur sängen. Jag lever kanske ett för tråkigt liv...

 

[Bison]

Men det där köper inte jag. Jag tror inte att vi föds med så stora skillnader. Någonstans finns det anledningar till att de som har massor med energi faktiskt har det och de som är trötta jämt faktiskt är det. Handlar det om maten? Om motionen? Om allmäntillståndet? Om tänkesättet? Kör pigga människor bara på utan att känna efter? Eller är det ren placebo, man tror att man orkar mycket och därför gör man det?

Jag tror det är individuellt. Se på djuren, dör skiljer det massor i temperament. Varför skulle vi vara olika?

Tror inställningen spelar störst roll annars. Jag vill vara glad eftersom jag mår mycket bättre av det. Får ofta höra att jag ger energi eftersom jag skrattar väldigt mycket och har en positiv energi.
Det gör ju att det är ännu trevligare att vara pigg och glad kexchoklad.
Jag är dock inte glad på ett glättigt sätt utan jävligt ironiskt och buttert

 

[Ramona]

Tror inställningen spelar störst roll annars. Jag vill vara glad eftersom jag mår mycket bättre av det. Får ofta höra att jag ger energi eftersom jag skrattar väldigt mycket och har en positiv energi.

Men sådär är jag med. Jag får ofta höra att jag ger energi, men det innebär ju inte att jag har någon egen. Jag ger nog intrycket att jag är så energisk och har massa bollar i luften, men jag är rätt slapp faktiskt.

 

[Bison]

Men sådär är jag med. Jag får ofta höra att jag ger energi, men det innebär ju inte att jag har någon egen. Jag ger nog intrycket att jag är så energisk och har massa bollar i luften, men jag är rätt slapp faktiskt.

Men orkar du så lite då?
Det låter ju ändå som du är rätt normal?

Jag kan lätt sova i soffan en hel dag och ändå tycker folk jag hinner hur mycket som helst.
Jag är dock jävligt effektiv när jag gör saker och bra på att planera och strukturera upp min tid.

 

[Ramona]

Men orkar du så lite då?
Det låter ju ändå som du är rätt normal?

Vad är normal då?
Jag tycker att "alla andra" orkar med hur mycket som helst. De jobba heltid, har barn, har häst, hinner ändå med at träna själva etc. Jag orkar knappt jobba jag. Jag har tagit detta med min livskris-terapeut och han säger att jag kör på för hårt när jag väl har energi, så min reserv alltid är tom och det kan mycket väl stämma, för när jag väl kommer igång så får jag mycket gjort.

 

[Robbansmatte2]

Hmm, tycker nog att många har alldeles överdrivna krav på sig själva. Numera stressar folk och tror att de måste göra minst tre gånger mer än vad som var normalt på 60/70-talen. Vad gör du och hur mycket gjorde en av dina föräldrar eller far-/morföräldrar under en dag ?? Strunta i vad "alla andra" eventuellt gör. Bättre att själv hitta en balans i det dagliga livet. Sedan är det absolut så att många blir mycket tröttare under höst och vinter. Att vara ute i solljus hjälper även på vintern. Och har du försökt med en vanlig sollampa eller solarium ?

 

[tgd]

Om energi och att använda för mycket när man väl har så ens reserv alltid är tom. Kan man jämföra sin energi med pengar/ekonomi? Att man har en viss mängd energi/pengar och att det är bra att inte köra slut på allt på en gång utan att behålla en buffert också?

Ekonomin tycker jag det är lätt att hålla koll på och att inte överanvända. Energin däremot... Är nog oansvarig där.

 

[Bison]

Vad är normal då?
Jag tycker att "alla andra" orkar med hur mycket som helst. De jobba heltid, har barn, har häst, hinner ändå med at träna själva etc. Jag orkar knappt jobba jag. Jag har tagit detta med min livskris-terapeut och han säger att jag kör på för hårt när jag väl har energi, så min reserv alltid är tom och det kan mycket väl stämma, för när jag väl kommer igång så får jag mycket gjort.

Det är väl just det. Att många tror att andra gör så himla mycket hela tiden.
Sluta jämföra dig med andra.