Hur blev det ni?

[Babe]

Sv: Hur blev det ni?

Första storahästen som blev min var jag först medryttare på, sen behövde ägaren bli av med den och jag köpte, Hade honom i 11 år.

Andra hästen, letade efter en Gazpon avkomma hittade ingen lämplig, så det blev en Bernstein. Tyvärr avled hon pga skada när hon var 5 år, hade henne i 4år.

Tredje hästen, äntligen en Gazpon avkomma, köpte henne när hon var 2,5 år och vi höll ihop i 13 år tills hon tragiskt låg död i sommarhagen i somras
Detta var tänkt att vara min sista häst, känner själv att åldern börjar märkas och vill fokusera på jobbet, men det var ju inte tänkt att bli så här tidigt, hade väl tänkt mig minst 5 år till med henne.

Fjärde hästen, började rida den på helgerna i slutet av augusti tror jag det var, blev frälst , men hade lite dåligt samvete över att jag redan blivit förtjust i någon ny ( skämdes lite för det ). Men det hela slutade med att hon står i stallet här. Och nu skäms jag inte alls, är bara glad över min nya kompis.

/B

 

[Norna]

Sv: Hur blev det ni?

Jag blev tipsad om min pålle när jag var på träning med min förra häst. Tankar om en påläggskalv hade börjat komma och det skadade ju inte att åka ut och kolla.

Där stod hon, en skrikande ettåring i hagen som var hjärtekrossad för att henne bästa kompis var på ridbanan. Att det sedan var flera andra pållar som höll henne sällskap var inget hon märkte då.

Fick ta in henne och pyssla lite med henne den dagen. Det var allt jag behövde för att känna att jag hittat rätt häst. Det tog ett par extra vändor innan hjärnan hade kommit ifatt hjärnan men tillslut blev hon min.

Min första alldeles egna häst som jag valt helt själv. Jag har inte ångrat en sekund med detta köp och ser fram emot många fina år tillsammans.

 

[olivialarsson]

Förra året, skulle jag äntligen, efter 14 års väntan, äntligen köpa min första häst. Letandet började, och jag var helt inne på att köpa ett yngre halvblod, modell större. Så provridninar bokades på 3 st halvblod, 170+, 4-6 år gamla. Alla stod med några mils mellanrum, så vi skulle faktiskt ta alla 3 samma helg.
På torsdagen ringer ägaren till stallet där jag ska ha hästen och säger att hon har hittat MIN häst. Jag jobbar natt, men hon skickar över en länk till min telefon. Annonsen i fråga hade jag bläddrat förbi både en och två gånger innan, men den hade inte fångat mitt intresse. Annonsbilden var på en mörkbrun PRE-kille, i spanskt showträns med ryttare i en stoooooor spansk klänning. Så jag skrev till stallägaren att det inte var den sortens häst jag sökte. Som svar fick jag "KOLLA PÅ FILMEN!!!!!". Så det gjorde jag. Och sedan var jag såld. Dagen efter ringde jag till tjejen som förmedlade min häst, och bokade provridning. Jag skulle ju provrida andra hästar i helgen, men om hon hade tid kunde jag komma samma dag, eftersom jag var ledig från jobbet. Inga problem! Några timmar efter samtalet så sitter vi i bilen på väg ner för att provrida PRE:n.
Det krävdes inte många sekunder i herrens närvaro för att veta att detta var hästen för mig. Provridningen i sig var inte den bästa, han stack med mig 2 gånger. Men han var helt magisk. Vilken potential!
En vecka senare stod Ibbe hemma i stallet. Kan nog varit det snabbaste hästköpet jag varit med om, men när det känns rätt, då känns det bara rätt

Jag gav mig ut på jakt efter ett stort halvblod, och det som hamnade hemma i stallet var en liten PRE på ca 156 i mankhöjd.
Men nu står vi här, nästan ett år senare, och han är min stora kärlek i livet.

Bild från provridningen:



Min prins i dagsläget:

 

[MM]

Jag hittade min kille på Blocket för lite mer än ett år sedan. Han fanns även ute på hästnet såg jag

Mailade ägaren och frågade om han fanns kvar. Det fanns han så ringde upp och vi bestämde en tid för att komma och titta på honom.
Vi åkte upp till helgen och jag föll direkt. Åkte hem och tänkte några dagar och ringde sen ägaren för att säga att jag ville ha honom

Hämtade hem honom en månad senare. Köpte honom som 1,5 åring och nu blir han 3 om två veckor.
Att köpa honom var det bästa jag gjort. Han är så otroligt fin

 

[phie]

Ja, hur blev det ni? Alltså hur hittade ni eran häst och varför valde ni just den hästen?
Hittade ni den på blocket, hästnet? Eller var det någon bekant som skulle göra sig av med sin? Eller stog den på ridskolan?
Gäller även foderhästar eller medryttarhästar Tycker alltid det är roligt att höra folks historia med deras hästar! Berätta på

Min förra häst valde mig. Hade inte tänkt att köpa en arabkorsning(!) som dessutom var skimmel(!!!), men jag såg honom på annons på Blocket och ringde. Han befann sig i ett annat län och skulle flyttas hem om det fanns spekulanter. Provridningen gick väl sådär, jag hade egentligen tänkt mig en läromästare och han låg knappt på LB-nivå. När jag hade ridit klart så lade han hela sitt huvud i famnen på mig och suckade. Det gick liksom inte att värja sig. Underbara skimmelprins

Min nuvarande häst blev jag tokkär i. Han har allt och lite till! Att köpa honom var lite av en gamble då jag bara fått se bilder av honom på uppfödarens hemsida, vilket var där jag hittade honom när jag slösurfat. Att jag dessutom importerade honom bidrog lite till lottokänslan, men det känns som jag har vunnit miljonvinsten. Fantastisk häst på alla sätt.

 

[Hoppryttaren]

Power star "Pelle" var den första häst jag var och tittade på. I en stor hage stod min lilla lurviga prins. Vi tog honom till paddocken och jag fastnade direkt för hans trav fast han bara blev longerad. Vi lämnade stället och jag var helt förälskad.

Jag provred ca 12 olika hästar och visst några var fina och vissa var inte alls i min smak. Vi hälsade på Pelle igen och jag satt på honom för första gången. Shit den känslan är magisk! Skrittade honom med longeringslina och jag var överlycklig. Jag provred några hästar till för inte kunde väl jag ha en 3-årig oinriden häst?
Det var en häst, Inch Boy som var lite lik Pelle och självklart så fastnade jag för honom oxå. Ägarna sade dock att de hade en annan spekulant så jag var tvungen att bestämma mig inom ett dygn. Jag satt och grät för jag kunde inte bestämma mig. Jag, mamma och pappa satt och diskuterade alla olika förslag om hur vi skulle göra och jag bestämde mig ändå för att inte ha en unghäst för att det skulle bli för svårt för en 14 åring. Och dessutom så fick jag inget stöd av någon förutom familjen.

Pelle hade blivit mätt dagen innan och mamma ringde till ägaren och frågade hur det hade gått. (Nu hade jag bestämt att jag inte skulle ha honom men mamma ville ändå kolla upp mätningen)
I slutet av samtalet hade vi nästan köpt hästen. Jag skulle ha Pelle. Och vi åkte och tittade på honom ytterligare en gång. Då red jag honom och travade honom lite lätt för första gången. Han var bara insutten och det var första gången någon travade på honom. Detta SKULLE bli min häst.

Vi köpte honom den 18 januari 2014 och han åkte direkt till ett stall 30 minuter hemifrån där jag skulle få hjälp med inridningen. Efter en månad utav körande fram och tillbaka kom han äntligen hem.

Nu fem månader senare så har vi hoppat bana på 70cm börjat tävla och har börjat träna på skänkelvikningar. Och jag är överlycklig att han blev min fast alla hade en massa fördomar och pratade massa skit om mig. Jag är lycklig med min häst och även fast jag trillade av senast idag så älskar jag honom och skulle aldrig vilja ha en annan häst istället för honom.

 

[Tenny]

När jag var tretton bestämde jag mig för att bli skötare på en av ridskolans ponnysar för att kunna spendera mer tid i stallet, men alla mina favorithästar var redan upptagna. Valet föll tillslut på ridskolans knäpp-valack som var helt utan skötare. Snäll att pyssla med (på den tiden iallafall, haha!) men lite konstig att rida, en speciell herre med andra ord, men det tog inte lång tid tills han charmat mig helt

Det var dock ingen lätt häst att komma nära, men nu känner vi varandra utan och innan och om det bara var möjligt skulle jag köpa honom. Istället åker jag ut till ridskolan fem dagar i veckan för att borsta och pyssla, och det klarar vi oss rätt bra på. Ridning blir det tyvärr inget av nu för tiden, men de gånger jag får sitta på hans rygg känns allt bara rätt.

Sex år har gått och jag börjar känna mig lite för gammal för att vara skötare på ridskoleponny, men inte kan jag sluta nu 26 år gammal är herrn och jag blir kvar i stallet så länge han finns där, han är ju min bästa vän

 

[MattiZ]

Jag fick min första häst av min moder när jag var 9år gammal. Jag hade ridit honom en del innan och han valde mig redan när jag var ännu yngre. Kom alltid fram till mig och visade det väldigt tydligt. Min syster och han kom inte alls överens, annars var det meningen att hon skulle ha honom från början och jag en vit ponny, men vi bytte helt enkelt. Han var stor för mig, hela 156cm, men vi löste det mesta tillsammans genom åren. Idag är han 22år och vi har spenderat 11år tsm, helt underbart

Min andra häst ringde vi på om en slump, en annons på HästNet. En 3,5årig tjuvbetäckning som annars skulle slaktas. Han kastrerades på plats där uppe och de körde sedan ner honom. Två år i år har jag ägt honom, kämpat med honom och han är en underbar själ. Men han är tyvärr inte rätt häst för mig.

Min tredje plutt blev en 9mån fölis förra året i februari. En helt underbar fjutt som förgyllt mina dagar ända sedan han kom. En individ som jag kan göra precis allt med! Från löslongering, till att ta lösa promenader i skogen, lasta eller hänga på utan att han blinkar. Nu är han 2år och jag ser fram emot inridningen till hösten :')

Tredje köpet var lite av en dröm från början. Jag har alltid drömt om en Irish cob. Vi såg en tvåårig korsning ute på annons i augusti förra året och jag föll pladask när vi hälsade på den lilla hingsten på 147cm. Vi hade en krånglig resa till början, då han var klapphingst och genom gick två operationer, med boxvila och medicin. Vilket löste sig bra, men eftersom han varit rätt "hårt" hanterad började nästa problem. Det tog ett tag innan han slutade skygga för beröring och sådant, men nu är han världens gullegris! Jag har även idag ridit honom i skogen för första gången helt ensam och barbacka dessutom. Pigg men underbar att ha å göra med!

 

[pajaztar]

Min lilla svarta ägdes av en god väns kusin och stod i samma stall som hennes häst, så det föll sig att jag red den ibland. Har alltid haft ett gott öga till den lilla sura märren, så när jag hade möjlighet att skaffa häst sa jag genast att jag ville köpa den, vilket jag fick!

Den vita hittade jag på hästnet. Åkte ut och såg en grå, omusklad och nästintill mager häst med massa vinterpäls men en trevlig uppsyn. Så jag köpte den trots att den mest gått på lösdrift och bara var grundriden Grönbete, sommarpäls och igångsättning har gjort att den numera är en ganska snygg häst och den har ett himla trevligt temperament!

 

[colowi]

Min ponny hittade jag på hästnet. Kommer faktiskt inte ihåg så mycket, Jag var då 10 och skulle skaffa mig en första egna ponny. Jag hittade honom för lite för mycket pengar och att de skrev att han vara tittig. Säger till mamma och hon var tveksam men hon ringde redan samma dag så också vi och provred. Den lite bisarra delen var att första gången jag red honom så var det på kandar.... inte jag som valde utan hon som red honom. Han var helt magisk och underbar, när jag skulle sitta upp frågade hon också om jag ville ha sporrar eller spö men min mamma sa att jag skulle testa utan först. Bokade en till provridning ett par dagar senare och då fick jag hoppa lite. hoppade knappt bara travade över. Konstiga är att vi köppte en ponny jag inte ens hade galopperat på. Men det var det bästa beslutet i mitt liv! nu 5 år senare känner vi varandra utan och in. Och ska börja tävla i Juli + han är 20 år nu och älskar livet fortfarande. Hans resa kommer inte sluta än på ett tag. Vi ska på ridgymnasium tillsammans.

 

[tindra]

Min medryttarhäst Cariño hittade jag på Facebook i december 2012 (dåvarande medryttarhäst skulle säljas så jag började se mig om lite efter alternativ) men då letade ägaren sadel så vi sköt lite på provridningen. Sen fick jag besked om att jag fått jobb i Bryssel så då tyckte vi inte att det var någon större mening att jag började rida honom precis innan jag skulle åka (unghäst som han var/är). Men ägaren sa att jag var välkommen när jag kom hem igen i augusti så vi hade första kontakten åtta månader innan vi träffades och hon skickade någon liten uppdatering om hur det gick och så och skrev att jag var så välkommen när jag kom hem igen.

Femte augusti satt jag i sadeln igen efter ett fem månader långt uppehåll (ni förstår inte vilken abstinens jag hade) och Cariño verkade trevlig. Lite bänglig och brötig men vi bestämde att jag skulle fortsätta rida honom. Efter en vecka funderade jag på hur i helvete jag skulle orka fortsätta - jag kom ju knappt upp i sadeln och det gick knappt att leda honom utan att han härjade med huvudet och försökte bitas ... men vi kom förbi det. I dagsläget är han riktigt trevlig och nu har jag snart ridit honom i ett år (fast vi hade ett uppehåll med promenader/tömkörning osv under konvalescens) och inhoppningen pågår för fullt.

Vi går från klarhet till klarhet tillsammans och jag är så glad att jag hittade honom och hans ägare - vi är ett grymt bra gäng i stallet och jag får mycket pepp och stöd + att jag tränar både dressyr, hoppning och terräng för instruktör.

Den andra medryttarhästen bara råkade bli så... en kompis räddade en trevlig valack som inte presterade som förväntat på travet. Visade sig att lösdriftsliv och ridhästkarriären passade honom rätt så bra.

En trevlig kille som börjar hitta energin och gnistan mer och mer