Hur blev det ni?

[Haflinger_97]

Ja, hur blev det ni? Alltså hur hittade ni eran häst och varför valde ni just den hästen?
Hittade ni den på blocket, hästnet? Eller var det någon bekant som skulle göra sig av med sin? Eller stog den på ridskolan?
Gäller även foderhästar eller medryttarhästar Tycker alltid det är roligt att höra folks historia med deras hästar! Berätta på

 

[Alfakrulls]

Sv: Hur blev det ni?

Min skimmelkille hittade jag på annons på hästnet, föll för bilderna.
Ringde, åkte 50 mil enkel väg och provred, ramlade av i paddocken pga ett missförstånd och ja, där å då bestämde jag, denna häst skulle jag ha

Två veckor senare gjorde jag samma resa ner, men då för att hämta hem honom!

 

[Lycanthrope]

Sv: Hur blev det ni?

Jag har haft flera hästar men skriver bara om dom 2 jag har nu

Vanja, nordsvensk, fick jag när jag fyllde 15 så det är drygt 13 år sedan nu.

Vi ringde på ett par annonser men hon var den enda häst vi åkte och tittade på
Direkt när vi körde mot gården såg jag henne i hagen och sa att den vill jag ha. Pappa sa att vi måste ju titta på flera hästar men det blev inget med det för jag skulle ha just henne. Provridningen gick bra, jag var den enda som inte ramlat av. Hon var "inriden" av bonden som ägde henne, några gånger på åkern.


Shetlandsponnyn köpte vi i somras, några månader efter min shettis Volvo plötsligt gick bort. Vi ringde runt till olika stuterier och letade efter rätt ponny, det skulle vara ett ungt sto med bra stam och fina linjer. Den här var inte till salu egentligen men det blev som det blev

 

[Guldaskig]

Sv: Hur blev det ni?

Hittade henne på Hästnet, stod på en av ridskolorna i stan och jag frågade om det fanns möjlighet att ha henne på foder vilket det gjorde. Åkte och provred flera gånger och jag var även där bara för att borsta och mysa med henne, föll för hennes otroligt trevliga personlighet!

Hämtade hem henne den 11:e mars 2011 och den 1:a oktober samma år var hon min på riktigt! Fantastisk häst, oerhört svårriden men gör aldrig något dumt. En klippa att hantera och trygg som få att rida ut på. Skulle aldrig få för mig att sälja henne.

 

[sthu]

Sv: Hur blev det ni?

Fergus, liten märklig korsningsponny. Skulle bara ha honom över vintern för inridning, eller egentligen var det min syster som skulle ha honom. Det var snart 13 år sen Han var allt jag inte ville ha just då, men nu kan jag inte tänka mig vara utan honom

Förra året snubblade jag över ett tossigt New forest-sto. Vette fasen hur jag tänkte, men hon bor hos mig nu. Både jag och förra ägaren undrade vad jag tänkte egentligen

Med andra ord; båda mina hästar har hamnat hos mig tack vare slumpen och kontakter. Men mest slump.

 

[LilaTiger]

Sv: Hur blev det ni?

Jag hittade henne på Hästnet och jag vet att första gången jag såg bilden så tänkte jag att det såg ut att vara en typisk "Jenny-häst"...dock var hon lite dyrare än jag tänkt mig men efter att ha provridit och tittat på andra hästar så kunde jag ändå inte få henne ur min tanke, så jag kontaktade ägaren och fick till en provridning.

När jag klev in i stallet så föll jag som en fura - jag visste redan innan jag provridit att det var henne jag ville ha. Provridningen var nog den kortaste och sämsta i världshistorien men jag var upp över öronen kär och det viktigaste av allt - jag kände mig trygg...

Tre år senare så kan jag inse att hon fortfarande är en av de mest komplicerade hästarna jag någonsin ridit men oj, vad jag har lärt mig och lär mig mycket av henne och hon kommer aldrig någonsin att säljas!

Jag faller som en fura varje gång jag ser henne än idag...

 

[Cita]

Sv: Hur blev det ni?

Helfodervärd som sedan övergick som gåva!

Fick ett samtal av en person som jag inte kände men viste vem det var.
Jag var 15år och det var så att hon sett mig rida på ridskolan och tyckte jag var duktig.
Mitt svar löd typ: hmmm OJJJJ ja MEN OJJJ Hoppsan KLART JA VILL, men jag måste fråga mamma och pappa först

Provred dagen efter, ponnyn var då 3 år och nyinriden (sutten på typ) gick ju sisådär, välte ett staket som angränsade ridbanorna i ridhuset mm.
Vardagsmat blev skenturer och bocknings-serier ja hujeda mig Grina var å varannan dag jag red henne. MEN jag gav aldrig upp!
Fick mig en vän som jag aldrig glömmer, hon blev en sån personlig liten skrutt. Gjorde allt för mig, när kompisar red så var hon bara dum.
Skadades allvarligt 2009 veterinärerna gav inte mkt till hopp, stod på klinik, fick 2 infektioner som nästan kostade henne livet, opererades mm men hon vart otroligt nog helt återställd efter lång eftervård.
Hade det inte varit för hennes sommareksem så hade hon fortfarande varit med mig än idag, men jag fattade beslutet 2011 att låta henne somna in och slippa halvårsvis med kli och sår.
15 år fick vi ihop Vackra La Cita Kommer aldrig glömma dig!

 

[Magiana]

Sv: Hur blev det ni?

Första medryttarhästen hittade jag genom att annonsera efter en. Vi passade dock inte varann riktigt så det blev inte så långvarigt. Den andra hittade jag på samma sätt. Den red jag i ett år. Parallellt med den hade jag ytterligare en medryttarhäst. Det var en häst som stod i dåvarande grannens stall och hon som hade hästen (var fodervärd) hade hört att jag red och frågade om jag ville hjälpa henne. Den hästen red jag i cirka ett halvår innan den flyttade hem till sin ägare. Sen var jag beredd på en lång hästlös sommar men en på jobbet frågade om jag ville rida hennes häst. Det gjorde jag i två veckor, sedan blev hästen halt. Tyvärr var det obotligt

Nu har jag varit utan medryttarhäst sedan mitten av juni p.g.a. diverse omständigheter men min nya hyresvärd har frågat mig om jag vill rida hennes häst. Vi ska bara försöka synka våra tider för att få till en provridning men det är inte helt enkelt då hon ofta är upptagen då jag är ledig. Men snart är jag jullovsledig i två veckor så då ska det väl funka. Om jag och hästen går ihop återstår att se.

 

[Egonson_]

Sv: Hur blev det ni?

Med fjordingen blev det bara så som jag brukar göra, kompisen frågade ska du inte ha den, bestämt nej sa jag. Eller kanske ändå.. Eller jo..

Shettisen var det samma kompis som såg på annons, hon ringde och sa att det står *mitt namn* i pannan på den, ska vi inte åka och köpa..? Jag kollade och jo, det blev ju så, vi åkte redan nästa dag 55 mil, träffade världens sötaste ponny, köpte grisen i säcken, provkörde inte ens utan bara hämtade..
Men det var ett jäkligt bra köp visad det sig Världens bästa turlott!

 

[Egonson_]

Sv: Hur blev det ni?

Nordisen skaffade jag på ungefär samma sätt, "hittade" av en slump i en hage, fick frågan om jag ville köpa, men nej det skulle jag absolut inte, en häst på 9 år som knappt var hanterad, fast jag gjorde det ändå Han lever tyvärr inte längre men han var min stjärna och det gör fortfarande ont i hjärtat 2,5 månad senare Min älskade häst!

 

[Haflinger_97]

Sv: Hur blev det ni?

Väldigt vacker! Fin historia!
Vet själv hur det är mer sommareksem, min 23 åriga shettis har det :/

 

[Fragile]

Sv: Hur blev det ni?

Oj vad jag minns Cita! Hon var väldigt fin

--

Efter att jag inte hittat det jag sökte på hastnet la jag ut en egen annons. Fick massor med mail varje dag tills det var ett jag svarat på och när hon mailade tebax fick jag bilder och då blev jag kär var på festival och lite innan jag åkte ner o tittade på honom o han var det enda jag tänkte på. Efter en titt där det bekräftades vilket bra lynne han har bestämde jag mig direkt för att honom vill jag ha!
åkte ner en månad senare och hämtade honom

en bild från första mötet

 

[LulePettersson]

Sv: Hur blev det ni?

Jag letade efter ett varmblod som var outbildat men att ändå någon enbart hade suttit på honom och inte börjat med att arbeta honom. Jag ville ha en valack runt 10 år med ett bra psyke.
Jag kollade runt på Hastnet och hittade min Scoccen. Åkte och provred och innan jag äns hade hoppat upp visste jag att honom skulle jag ha. Vi skrittade bara eftersom att han inte gjort mer med någon annan ryttare. Det kändes bra, han var känslig för mina tygeltag och min sits och så tog jag hem honom samma dag

 

[supersonic]

Sv: Hur blev det ni?

Hittade på blocket. Vi skulle egentligen ha en läromästare men alla i familjen föll för bilden på den otroligt tunna 6-åringen och åkte ca 10 mil för att titta och prova honom. Inriden men inte utbildad men oj vad vi föll pladask allihop! Två dagar senare stod han oss hos efter vet bes och han står kvar hos mig 9 år senare

 

[Linnea_]

Sv: Hur blev det ni?

Bra tråd!
Jag red på en liten ridskola med 3-4 ridhästar av olika slag. Efter att ha ridit en liten ponny länge och sedan ett år på en travare på 1.60 (jag var 9-10 år ) fick jag sitta upp hennes ögonsten, islänningen Kjoi. Och jag kommer aldrig att glömma känslan första gången jag red honom! Kärlek vid första ridturen efter det red jag honom varje lektion och under sommaren hade jag somarhäst vilket då betydde att jag fick rida och sköta honom själv i en vecka! Det var lycka när hösten kom blev jag medryttare och fick vara i stallet och rida så mycket jag ville! Själv hade hon inte tid. Och när hon reste bort tre veckor i december fick jag ansvaret för hennes tre hästar! Hela det året slet jag, och på våren hände något som jag inte ens vågat drömma om!! Hon frågade om jag ville bli fodervärd på Kjoi och ponnyn, Tyra. Och tro det eller ej men mamma och pappa sa ja! Jag var 13 då. När vi skulle flytta dem till ett stall närmare mig lastade jag först den snälla ponnyn och ägaren skulle lasta Kjoi. Men till slut gav hon upp och räckte grimskaftet till mig : "här, ta honom, han litar mer på dig! " och efter lite övertalning gick han på! Nu har det gått 16 månader sedan dess och jag hoppas få ha kvar min älskade lilla kille många år till! Men man vet ju aldrig hur det blir när jag flyttar hemifrån och ska plugga vidare och så. Trots att han kan vara besvärlig ibland och har sommareksem är han perfekt i mina ögon. jag kommer aldrig att glömma allt som han har gett mig! ♥

 

[Vira]

Sv: Hur blev det ni?

Häst nummer ett gick några lektioner i veckan på ridskolan där jag red. Hon var min favoritponny och den enda i stallet som jag inte var rädd för att rida. Så blev hon till salu, och jag grät floder, för jag skulle ju inte få någon häst, och definitivt inte en som var så dyr. Dessutom hade det börjat en ny tjej i gruppen som fick rida min favorit nästan varje gång. Jag provade andra ponnyer på ridskolan men var rädd varje gång och grät ofta.

Månaderna gick, och varje gång jag sa hejdå till ponnyn efter min riddag trodde jag att det var sista gången jag såg henne. Men ingen köpte ponnyn, och nästan ett halvår efter det att hon blev till salu ringde mamma och lade ett bud - och de sa ja! Jag har nog aldrig varit så glad. Det var verkligen enorm tur för mig att ägarna begärde ett överpris från början, för det var en oerhört fin ponny som rimligtvis borde ha blivit såld direkt. När jag till sist blev för stor och blev tvungen att sälja hade vi flera spekulanter som gick och väntade på att jag skulle bli för lång så att de kunde haffa ponnyn . Om jag inte hade fått ponnyn hade jag nog slutat att rida, för jag var liten och rädd och hade fortfarande inte arbetat upp det riktigt brinnande intresset. Svårt att föreställa sig hur mitt liv skulle ha sett ut då .

Häst nummer två tog det två provridningar med flera månader emellan innan jag köpte och det var aldrig någon kärlek vid första ögonkastet (min enda tanke var: Vad STOR den är ). Sju år senare är den dock mitt livs kärlek .

 

[Cicci]

Sv: Hur blev det ni?

Efter att ena islänningen blivit så dålig att vi var tvungna att avliva så letade jag sällskap till gamlingen som var kvar. Jag hade redan en medryttarhäst som jag gillade väldigt mycket och var helt enkelt ute efter den billigaste varmblodstravaren jag kunde hitta. Andra hästen jag tittade på var ett ostartat sto på 5 år som gått med föl sista året. Hon hade väldigt snäll uppsyn och när jag provred två varv runt åkern förstod hon inte alls vad jag ville. Men hon var billig och jag skulle ju bara ha henne som sällskapshäst så jag prutade ner henne till 4000:- och hämtade henne veckan efter. Idag har hon avancerat till min ridhäst och blir nog kvar här många år till.

Jag var utomlands i 6 månader under 2012 och när jag kom hem och ropade på henne som kom hon galopperande mot mig. Första och enda gången hon har gjort det men det kändes bra.

Här nedan är bilden i annonsen på henne.

 

[Haflinger_97]

Sv: Hur blev det ni?

Vilka fina historier ni alla har! Och ni som har lagt upp bilder på era vackra fyrbenta vänner! Riktigt roligt att läsa!! Om någon är nyfiken på min historia med min häst så har jag skrivit det på bloggen istället för här,

 

[Lavinia]

Sv: Hur blev det ni?

Hej!

Min förra häst skulle avlivas och jag ville inte vara utan häst. Jag hittade Prinsessan på annons och mailade och åkte ner och träffade henne. Hon var (utöver färg och kön) precis raka motsatsen mot min förra häst, vilket var vad jag ville ha. Provred och hon var helt underbar, känslig, mjuk, mysig och jätteenergisk. Kunde inte annat än ta hem henne :-)

/Lavinia

 

[Springsteen]

Sv: Hur blev det ni?

Jag bestämde mig för att ta ett föl på min älskade ponny Stella, som jag ägt sedan 2004.
Betäckte med den tyska ridponnyhingsten FS Mr. Right och i maj 2012 så föddes min Storm!

Storm är en Welsh Partbred, hon är nu ungefär 1,5 år och är världens mest underbara lilla troll.
Det känns även som om, i och med att jag har haft henne sedan hon var nykläkt, att vi har en väldigt fin kontakt.

10 dagar gammal med sin fina mor.

Just nu ser hon dock ut som ett riktigt troll.