Hur är det med eftergiften?

[Zlatan]

Sv: Hur är det med eftergiften?

Det här med eftergifter är ju lite klurigt. Det kan vara helt fel i ett läge att ge för lite eftergift över ett hinder men det kan också vara förödande att slänga fram handen och ge "för mycket" i ett annat läge.

Först och främst krävs det ju att ryttaren har så pass bra egen balans och följsamhet att h*n kan bestämma själv hur eftergiften skall ges och inte använder tyglarna att hålla sig i.
Först då kan man fullt ut använda sig av de tre olika eftergifterna som finns.

Jag ska försköka berätta och visa lite om dem.

LÅNG EFTERGIFT är den som alla ryttare som börjar hoppa får lära sig först. Oftast kombineras den med ett mantag och hjälper ryttaren att lära sig följa med i språnget.
Även sedan när ryttaren är mer rutinerad bör man låta handen följa mankammen. När hästen får en lång eftergift kan den sänka hals och huvud och får full frihet över hindret.
På tävling och träning används den långa eftergiften oftas när man hoppar ett stort, långt hinder.

Den KORTA EFTERGIFTEN används oftast vid hoppning av rättuppstående hinder eller serier av olika slag. Ska man rida en snäv sväng efter ett hinder eller om man känner att man får hästen lite nära ett hinder funkar den korta eftergiften bra.
När man ger en kort eftergift så hålls handen kvar ungefär i sitt ursprungsläge men ryttaren får absolut inte ta handen bakåt i språnget!

Sedan har vi den AUTOMATISKA EFTERGIFTEN som först och fräst används av rutinerade ryttare.
Här krävs det verkligen att ryttaren rider avspänt och har en mjuk kontakt med hästens mun hela tiden.
Över hinder får hästen precis så mycket eftergift den behöver och ryttaren förlorar aldrig kontakten med hästens mun. Det krävs att man kan rida på det viset när man stora, svåra banor eftersom man snabbt måste kunna påverka hästen efter ett hinder.

 

[älgen]

Sv: Hur är det med eftergiften?

Tack för det

Du besparade mig en massa knappade på tangenterna

 

[sundance_kid]

Sv: Hur är det med eftergiften?

min förra tränare, och lärare på mitt gymnasium (samma stålle) ger hästarna typ ingen frihet. ingen eftergift med handen utan handen e placerad på samma ställe vid manken, ALLTID! samma med alla hennes elever. det är bara upp med rumpan ur saden och luta sig framåt med den stilen.
min chef säger att man ska ge hästen den eftergift den vill ha. alltid med fram med handen men aldrig så d glappar.

onödigt egentligen, zlatan du e bäst på att föklara

 

[snigelfarmor]

Sv: Hur är det med eftergiften?

Tack, men på dina bilder så kan ju hästarna länga huvudet, på filmen så måste ponnyerna ta in huvudet över språnget, för att senare, efter, länga halsen igen när man driver på dem.

ponnyer har kostare halsar än hbl såklart, men tycker inte du att ponnyerna gott kunde lära såg hoppa med rätt teknik, istället för denna "in och ner med huvudet" tekniken? Om de hade fått några cm till, så kanske sluppit hoppa jämfota över hindrena. jag tror dessa inte så duktiga ryttare faktiskt, aldrig fått lära sig den långa eftergiften, något som kanske inte heller är möjligt om man har en pigg ponny? Förstår nån?

Jag kanske bara är gammalmodig i mitt sätt att tänka?
Jag vill inte se att halsen trycks in av tygeln oavsett rättuppstående, eller nåt. Hästen ska vara på bettet, inte ha något hängande i tygeln, inte känna tryck.

 

[aniara_lenson]

Sv: Hur är det med eftergiften?

Jag såg ingen som konsekvent gav för lite eftergift på den filmen, däremot såg jag flera ryttare som satt för tungt i sadeln, och pga detta inte alltid "hann med" i avsprången och därför blev efter i hästens mun. Kanske att det egentligen är i ryttarens position det brister, men jag är verkligen ingen expert...

 

[Zlatan]

Sv: Hur är det med eftergiften?

Jag kan tyvärr inte se filmen så jag har ingen aning om hur det ser ut. Men som jag skrev så ska man aldrig dra hästen i munnen, handen får aldrig tas bakåt. Gör ponnyryttaren/ryttarna det på filmen och håller så hårt i ponnyn att den hindras att hoppa korrekt så är det givetvis inte bra alls. Där har du ju helt rätt i att de kanske borde lära sig den långa eftergiften!

Jag skrev bara lite fakta om de eftergifter som finns och hur de ska ges. Sedan att alla vill se olika saker och gillar olika typer av ridstilar, det är en annan diskussion.

 

[snigelfarmor]

Sv: Hur är det med eftergiften?

Ok, du såg aldrig filmen. Tack för ditt inlägg, det var mycket informativt och flitigt skrivet, även om jag kanske inte lärde mig nåt nytt för jag håller ju med dig

 

[cribba]

Sv: Hur är det med eftergiften?

Jag håller med.
eftergiften e belöningen som ger sin egen belöning i sig, i alla grenar ska eftergiften aldrig kompromissas, hästar blir oerhört tacksamma när de slipper "det stadiga greppet" rakt igenom,
så fort hästen gör rätt, släpp till, visa att -bra nu behöver jag inte hålla mer, grattis kompis, du var jätteduktig, hästen kommer att söka hållningen där han kunnde jobba fri om han vet vart han blir det så att säga. måste dock tillägga att jag hade en ponny som bara jag red jämt på ridskolan när jag var yngre(jag tror alla stall har en ragata/bitch/otrevlig kuse som folk helst slipper dras med...) Denna tjej tvärstannade direkt om man blev för lös i greppet, hon blev villrådig, nervös och stannade. Henne höll man i hårt så kännde hon sig väl vägvisad och trygg, kom över allt, hon var stark o d var tufft men poängen är att visst finns det hästar som vill känna stabilitet o trygghet på det viset oxå medans andra känner sitsen, A ryttaren på olika sätt
"ta-släpp, ta-släpp, ta-släpp" blir efter ett tag bara "ta-släpp, ta-släpp", målet e väl krama lite o vips, förminska tecknen och gör hästen känsligare, uppmärksammare och gladare genom vara snäll, ha tålamod och vara mer vägvisare än ledare

Har en god vän med en dotter på ridskola. Hon är väldigt duktig i alla grenar. Tävlar Lb på ridskoleponnyerna

När jag tittat på deras hoppträning som leds av en tävlingsryttare själv, så blir jag förbryllad över den minimala eftergiften ponnyerna får över hindrena.

Är det ett nytt sätt att rida? Tycker jag nästan aldrig ser ponnyryttare som ger hästen full frihet över hindrena längre, tex i Globen, var det väldigt dåligt med det.

Jag var ponnyhoppryttare och har en mamma som lärt mig allt. Hon tävlade elit på 70 talet på ponny och stor häst, och hon har alltid sagt till mig att slacka lite med tyglarna över hindret så att hästen slipper mig om det skulle bli nåt misstag.

På ridskolan så ser jag många ryttare som faktiskt håller balansen över hindret med tyglarna, och ponnyer som hoppar med näsan lite indragen, utan att ridläraren säger nåt. Jag brukar säga till dottern att vara noga med eftergiften, men det är inte lätt för henne ju när ridläraren är nöjd med det hon ser.

Hur lärs det ut nuför tiden?

/jenny

 

[cribba]

Sv: Hur är det med eftergiften?

Mycket snyggt! Så ska det se ut, mungipan helt orörd, öronen fram!

Härligt!

/jenny

håller med, bra exempel. (humörsbild

 

[Lina_]

Sv: Hur är det med eftergiften?

Lång eftergift, kort eftergift och automatisk eftergift.
De är olika mycket, men EFTERGIFT finns med i alla, vilket jag tycker många hoppryttare idag verkar glömma. Vilken eftergift man väljer beror inte bara på hinder, utan även på ryttarens nivå, hästens nivå, avstånd mellan hinder, hästans temprament och liknande. Mitt sto till exempel är superknepig att hoppa med automatisk, hon behöver massa tygel over hinder. =)