Takire
Trådstartare
Tidigare ikväll råkade jag och min sheltievalp (snart 4 månader) ut för en incident ute på gården.
Grannens stora unghund kom farande som ett jehu in på vår gård, och min valp blev livrädd när denna stora hund kom galopperande emot honom. Det hade jag nog också blivit om någon 5-6 gånger så stor som jag hade sprungit fram mot mig som en bulldozer Nu hade jag valpen kopplad så han kunde inte springa iväg utan blev kvar hos mig och skrek (finns det något ljud som skär mer i hjärtat än valpskrik?)
Grannens hund var bara glad och väldigt livlig och nuddade inte ens min valp, men likt förbaskat så blev ju valpen rädd. Hur stor är egentligen risken att han är förstörd för all framtid när det gäller att möta/träffa/leka med andra hundar?
Grannen kom över till oss, bad om ursäkt och tog sin hund och sedan pratade vi en stund. Valpen klev upp och lade sig i mitt knä och fick ligga där medan vi pratade.
När grannen och grannhunden gick in till sig så nosade valpen lite där de stått och sedan busade vi och lekte som vanligt.
Det känns bra att rädslan rann av honom (efter att de gått i alla fall), men jag är ändå rädd att händelsen ska skapa problem vid hundmöten m.m. Jag vill ju att han ska kunna umgås med hundar i sin egen storlek i alla fall.
Jag har världens finaste lilla hund och är livrädd att förstöra honom. Han gör mig så glad varje dag
Grannens stora unghund kom farande som ett jehu in på vår gård, och min valp blev livrädd när denna stora hund kom galopperande emot honom. Det hade jag nog också blivit om någon 5-6 gånger så stor som jag hade sprungit fram mot mig som en bulldozer Nu hade jag valpen kopplad så han kunde inte springa iväg utan blev kvar hos mig och skrek (finns det något ljud som skär mer i hjärtat än valpskrik?)
Grannens hund var bara glad och väldigt livlig och nuddade inte ens min valp, men likt förbaskat så blev ju valpen rädd. Hur stor är egentligen risken att han är förstörd för all framtid när det gäller att möta/träffa/leka med andra hundar?
Grannen kom över till oss, bad om ursäkt och tog sin hund och sedan pratade vi en stund. Valpen klev upp och lade sig i mitt knä och fick ligga där medan vi pratade.
När grannen och grannhunden gick in till sig så nosade valpen lite där de stått och sedan busade vi och lekte som vanligt.
Det känns bra att rädslan rann av honom (efter att de gått i alla fall), men jag är ändå rädd att händelsen ska skapa problem vid hundmöten m.m. Jag vill ju att han ska kunna umgås med hundar i sin egen storlek i alla fall.
Jag har världens finaste lilla hund och är livrädd att förstöra honom. Han gör mig så glad varje dag