Alla barn är olika och med min dotter hade ditt sätt inte funkat på
Min dotter med sin livliga fantasi drömde ofta mardrömmar som mindre.
Idag är hon närmare 7 år och drömmer sällan större mardrömmar längre = sover hela nätter.
Inte heller ligger hon snällt still och somnar.
Hon är envisheten själv (fråga skolpersonalen som inte hade kompetens nog att hantera den utan förvärrade hennes beteende regält istället) och har kunnat konsten att hålla sig vaken sedan hon var liten baby
Det som funkar bra för ditt barn funkar inte automatiskt för mitt
Min ville dessutom äta varannan timme dygnet om tills hon blev ca 6 månader då hon fick gröt på kvällen och höll sig längre.
Jag ammade tills hon var 10,5 månad gammal.
Jag skulle blivit knäckt om jag inte hade haft henne brevid mig utan varit tungen att gå upp varje gång = sårt att somna om.
Förörvigt kan jag inte se nackdelen i att min dotter legat i vårat rum tills hon blev 6 år gammal.
Jag var med glädje "lat" eftersom det varken störde barn eller vuxen
Förövrigt var jag som du innan jag fick min dotter...hon skulle minnsan sova i sin egna säng
men man är väl tjej och har då rätt att ändra mig
Hon har haft en egen madrass att sova på och när hon väl har somnat så sover hon som en stock
Hunden däremot åkte ut när jag fick grova sömnstörningar.
Hon var lika vig som ett havade kassaskåp när hon bytte sovställning *kadunk* vilket gjorde att jag vaknade och kunde inte somna om.
Fast hunden mådde inte dåligt för det utan sov på alla möjliga ställen i resten av lägenheten.