Hundägarångest

Aningsfull

Trådstartare
Vad gör man när det känns som att man inte har tid för sin hund och inte kan ge henne det hon behöver?

Och varför ramlar det inte människor från himlen som är villiga att ta hand om världens knasigaste dvärgpinscher?

Nyfödd bebis och otroligt krävande hund är en så sjukt dålig kombination och man går bara runt med ett konstant dåligt samvete över att man aldrig får nåt gjort.

Jag vet inte i vilken värld jag levde i när jag planerade att hinna tävla både agility, lydnad och viltspår i sommar. Jag är mest glad om jag orkar mig ut på en promenad om dagen och sen dottern föddes har det inte blivit ett enda träningspass.

Vad gör man? Härdar ut och hoppas på att tiden och orken kommer när lillan blir äldre?
Eller gör sig av med hunden?

Tips och råd.. Snälla..
 
Sv: Hundägarångest

Låter ingen vidare kul sits du hamnat i... Vet inte vad jag ska säga egentligen, svårt.
Jag får jätte dåligt samvete när mina inte fått göra något, okey några slapp dagar.
Men som min unghund blev jätte halt tidigare i veckan så det var bara lugna koppelpromenader på plan mark som gällde, gissa vad damp han började få till slut, så jag kan bara ana hur din lilla pingla är.:(

Ta och skicka hit henne till mig tills du orkar och har tid med henne igen;)
 
Sv: Hundägarångest

Fodervärd? man kan ju alltid annonsera och höra sig för och se om man får några "vettiga" svar, sen kan man ta beslut efter det...
Tråkigt när inte orken och tiden räcker till :(
 
Sv: Hundägarångest

Jag är lite inne på Jadzias linje. Jag förstår att det är massor att göra med en liten tjej hemma, men det är mycket man kan göra när hon sover. Det handlar om att prioritera!

Visst behöver hunden motion, men det är ju främst den mentala biten som man vill åt. Träna massor med nya tricks hemma medans lillan sover. Ta med lillan ut i vagnen och träna hunden medans lillan ligger i vagnen och sover. Eller som Jadzia skriver, lämna lillan till pappan en stund och ta hunden och åk och träna.

Det är inte lätt att vara småbarnsförälder, men jag vet att jag hade fått mer ork och lust för att leva ifall jag fick träna och ha det andningshålet kvar med hunden.
 
Sv: Hundägarångest

Jag håller inte med..;)
Jag har inga barn,men mitt liv har ändå en tendens att bli fullproppat av åtaganden mm.Visst är det en prioreteringsfråga och visst älskar min sin hund,men en människa orkar inte hur mycket som helst,även om vi är olika även där.Har sett många kompisar fått barn och hunden blir liksom nr två(helt naturligt) efter barnet.Den får mindre intresse,mindre motion och mindre uppmärksamhet när man som nybliven mamma vill ge sin egen avkomma all den kärlek som man kanske tidigare gav hunden.Dessutom ska det ammas,bytas blöjor och tvättas kissblöta lakan och kläder i stup i kvarten.

Mitt råd till dig är att verkligen tänka över din situation.Vill du ha hunden kvar?Kan du ge honom/henne det hon behöver så den mår bra?

Jag tror säkert din ork kommer tillbaka efter att barnet blir större,men sen kommer andra perioder i barnens liv där det ska pendlas mellan arbete,dagis och andra aktiviteter.Barnet lär sig krypa och gå och kräver mer av din uppmärksamhet.

Vill du behålla hunden är det bara att bita ihop och ge den det den behöver,annars kanske den får det bättre hos någon med mera tid?

Annars kan du ju leta efter någon som kanske vill köpa hund men som kanske villl "testa" hur det är innan.Jag förstår om det känns jobbigt men tyvärr finns det nog inga lätta lösningar här.Ett annat alternativ är att hitta någon i din närhet som kanske vill hjälpa dig att träna och motionera din hund.Lycka till
 
Sv: Hundägarångest

Skicka henne hit :angel:

Nej men, det finns ingen som går hund på naturbruksskolan som saknar egen hund och behöver någon att träna med?
Vet att det var de som lånade hundar från folk när jag gick där.

Förstår att det är jobbigt, har haft folk med småbarn i närheten och de har knappt orkat komma över och fika för att de är så slutkörda av att ta hand om bebisen.
 
Sv: Hundägarångest

Det kan rimligitvis inte vara för mycket begärt att pappan tar SITT barn ett par timmar i veckan så att mamman får lov att ägna sig åt sitt intresse.
Skulle det kännas för mycket trots att pappan tar sin beskärda del av barnpassandet så då kan man fundera på omplacering,
 
Sv: Hundägarångest

Jag känner ju till situationen lite ..

Satt och funderade på om jag skulle ta hand om henne ett tag?

Men hur tror du det fungerar med henne och Zaga? Jag vet ju att Zaga inte är dum eller elak om än lite valpbusig.
 
Sv: Hundägarångest

Men har ni kanske tänkt på att det inte fungerar så jäkla smärtfritt nu i början? Jag tror säkert att Ailies pappa försöker, men utan bakomliggande fakta kanske man inte ska vara så snabb på att dömma ?
 
Sv: Hundägarångest

Men har ni kanske tänkt på att det inte fungerar så jäkla smärtfritt nu i början? Jag tror säkert att Ailies pappa försöker, men utan bakomliggande fakta kanske man inte ska vara så snabb på att dömma ?

Mitt svar är riktat till lijekonvalj. Det är ett mer generellt svar än till just aningsfull.
Läser man lijekonvaljs inlägg så handlar det enbart om "mamman".
 
Sv: Hundägarångest

När man får en bebis blir man ganska uppfylld av detta nya mirakel i ens liv! Jag kan förstå att hunden, hur mycket den än älskas, kommer i andra hand. Så är livet och jag tycker TS gör det bra som ser och erkänner detta! Jag tycker en omplacering, tillfällig eller för gott, är en vettig ide. Hundar är faktiskt lätta att omplacera om dom är sunda i psyket, det gäller bara att hitta rätt person som man litar på! Lycka till!!!
 
Sv: Hundägarångest

Tror att denna period är övergående.. Nu när bäbisen är liten är man som mamma alltid trött både pga av dålig sömn o av amning o hormoner i svllning.

När ni fått in dygnsrytm o rutiner kommer allt troligen kännas lättare. när den lilla blir lite större känner man oftast ett behov av att komma ut o träffa lite folk, antingen ensam eller med den lilla. kanske fika hos en kompis, promenera mm.

Då är det perfekt att ta en prommis med hunden eller göra något där den kan vara med. Allt blir lättare med tiden!

Enligt vänner med hund o småbarn (hade själv häst, det är lättare) blir det lättare eftersom barnet växer. Mycket för att hunden får något att göra o kolla på. Många älskar bäbisar o ägnar en stor del av dagen bara med att iakkta dem, följa dem eller vakta dem. Hundar är ju nyfikna o vill se vad som händer, speciellt en aktiv vovve som du har.

En arbetskompis lärde sin hund att hämta blöjor, söka nappen mm så hon kunde aktivera vovven samtidigt som hon tog hand om den lilla.

Så småningom kommer även den lilla sova längre stunder i vagnen ute medan du kan träna med vovven.

Detta hjälper väl inte dig så mycket i dagsläget men det kanske kan hjälpa dig att ta ett beslut. Orkar du vänta o se om det blir lättare eller känns det hopplöst?
 
Sv: Hundägarångest

Det kan rimligitvis inte vara för mycket begärt att pappan tar SITT barn ett par timmar i veckan så att mamman får lov att ägna sig åt sitt intresse.
Skulle det kännas för mycket trots att pappan tar sin beskärda del av barnpassandet så då kan man fundera på omplacering,

Ja,nu menade jag ju inte att pappan inte kunde hjälpa till, men med bebisar så är det ju mamman som har mjölken(lite svårt för pappan att amma).Eftersom aningsfull nu verkar vara hemma med barnet så antar jag att pappan jobbar vilket innebär att hon har kvällen på sig att träna hunden(förutsatt att pappan nu jobbar "vanliga" tider).Kanske vill aningsfull vara med familjen eller bara vila då pappan är hemma,då ett litet barn tar på krafterna.Är hon intresserad av/orkar träna hunden på kvällen hade ju inte aningsfull ställt frågan om nu pappan tar hand om sitt barn under de timmarna.Är situationen annorlunda(vad vet jag) så pappan inte vill/klarar av/kan ta barnet några timmar så är ju inte det något alternativ....
Till clariza: Vad snäll du är som erbjuder dig att ta hunden ett tag

Lycka till med vad ni nu gör:)
 
Sv: Hundägarångest

Det blir så smärtfritt som man gör det. Om mannen inte är helt handikappad borde en timme ensam med barnet inte vara omöjligt. Här ser vi också anledningen till varför det är så viktigt att pappan får lika mycket tid med barnet som mamman i början, just för att den ena föräldern inte ska bli fastkedjad i hemmet.

Dessutom är det otroligt viktigt för att mamman ska orka.
 
Sv: Hundägarångest

Förlåt mig, såg att jag läst lite "slarvigt" .

Jadzia:

Har du egna barn eller antar du bara att det är så smärtfritt som man själv (som förälder) gör det!
 
Sv: Hundägarångest

Tack för alla svar.

Nu när våren äntligen börjar komma hit upp blir det väl iofs lättare. Då kan man i större utsträckning träna ute. Annars är jag rätt beroende av ridhus och hundhus att träna i när det är kallt och minusgrader.

Sambon är en superpappa och hjälper verkligen till. Men då vi har en dotter som somnar sent, vaknar ungefär en gång i timmen nätterna igenom för att äta blir inte första tanken när man får avlastning att "Kanon, nu kan jag ut och träna hund." Utan snarare "Underbart, nu lägger jag mig och sover och njuter av att sova mer än en timme i taget medan han passar barnet."
Sen jobbar sambon kväll och är aldrig hemma före 21. Det vore enklare om han hade ett 8-17 jobb, då skulle det finnas gott om tid att träna efter att han kommit hem.

Jag vet inte om jag bara ska hålla ut en månad till nu. För då är det bar mark här uppe, man kan börja träna på fotbollsplanerna nedanför huset medan lillan sover i vagnen. Idag har vi i alla fall varit ute och gått 1,5 timme hela familjen innan sambon åkte på jobbet. Det var underbart. Första riktigt vårdagen med sol och plusgrader.

Problemet är just den här tröttheten. Jag måste nog helt ärligt säga att så trött som jag är nu har jag aldrig varit i hela mitt liv. Men bara nu Ailie får lite bättre sömnrutiner så att man själv får sova lite mer kanske det känns bättre. Då kanske man får energi för mer än att bara ta hand om barnet och sova.

Aktivera henne här hemma när Ailie sover försöker jag iofs med. Jag brukar gömma leksaker och godbitar åt henne som hon för söka, träna lite tricks och så. Men med hennes aktivitetsbehov blir det ändå inte riktigt nog.

Att hon inte är helt ok mentalt gör inte heller en omplacering lättare.

Men jag ska helt klart prata mer med Calazirya om hennes förslag. Hon känner ju Julie och vet om hennes egenheter och att hon inte är en helt lätt hund.
 
Sv: Hundägarångest

hur sover hon på dagarna då? det kanske går att prioritera om din sömn lite så att du sover på förmiddagen när hon sover, eller vad vet jag..

Kämpa på! det blir säkert lättare allting när ni alla får en rutin i vardagen! Sen kanske ni kan få som vana att gå en sväng innan pappan åker till jobbet, då har ju din hund rört sig och är väl förhoppningsvis lite lugnare när du är ensam med bebisen..

Men jag tror du klarar det! Litte peppning bara ;) :bow:
 
Sv: Hundägarångest

Jag har studerat föräldrar och pratat mycket barn med just föräldrar och upptäckt att det är de föräldrar som delar på asnvaret från början som får ett relativt smärtfritt föräldraskap. Det kan säkert hjälpa att de tar dusterna från början också och inte ger efter på en gång barnet kinkar. Som mamma behöver man inte klistar sig vid sitt barn de första tolv månaderna. Det har jag flera levande bevis på och de har olika grader av krångliga barn.
 
Sv: Hundägarångest

Min erfarenhet på detta område är att, hundar tar inte någon större skada av att ta det lite lugnare ett halvår eller så'!
Gör nu inget drastiskt!
Omplacera verkar vara lite "overkill" tycker jag!
Om du tänker att hon (med lite tur) lever ca tolv, tretton år, så vad är ett halvårs lugna gatan?
Kör lite trickövningar i köket och sökrutor.. sånt som inte tar någon tid men tröttar ut mentalt!
So wath om hon inte har bästa flåset.. Du kommer ju igen om ett halvår, eller hur:banana:
Och för allt i världen!!! Ha inte dåligt samvete! Det är sånt som kan ställa till det, riktigt!
Lycka till!
 
Senast ändrad av en moderator:

Liknande trådar

R
Övr. Hund Dethär är kanske en dum och pinsam fråga. Och jag känner mig redan o kunnig och som en dålig matte för att det hände och för att jag...
Svar
13
· Visningar
1 267
Senast: Red_Chili
·
Hundavel & Ras Hejsan! Jag går i tankarna om att köpa hund men får inte ordning på mina tankar om vad jag vill ha riktigt. Kan ni hjälpa mig bolla...
2 3 4
Svar
68
· Visningar
11 080
Senast: inverterad
·
Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
7 547
Senast: IngelaH
·
Övr. Hund Jag har läst mycket här och tycker att det verkar finnas många kloka människor här. Hoppas nu på att kunna få stöd och råd i hur jag ska...
Svar
18
· Visningar
5 076
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Skottlossning på skola
  • Mens
  • Vad gör vi? Del CCIX

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp