hund och baby

[mingel]

ni som har barn här inne, hur har det gått med hunden den första tiden med babyn? jag är gravid i femte månaden och vi har en dvärgschnauzer på tre år. fram till nu har hunden varit vår ögonsten och hon har fått all vår uppmärksamhet och kärlek. hur blir det måntro med en baby i huset? jag oroar mig för att hunden ska bli svartsjuk men också för att babyn ska kräva så mycket tid och energi att vi försummar hunden.
är det någon som har erfarenheter av spädbarnstiden och hund?

 

[GaurdianAngel]

Sv: hund och baby

Det finns alltid tid för hunden, säger jag som inte har barn.

Barn sover mkt i början och då har du all chans i världen att aktivera/umgås med din hund, även om det måste ske inomhus. Det tar tex knappt en minut att lägga ut ett godissök i huset. Hunden har har att göra i en kvart. Låt hunden vara med när Du tar hand om barnet. Man får absolut inte schasa unden hunden om den kommer för nära barnet. Då visar du hur värdefullt barnet är för dig och hunden kan komma att försöka "ta över" eller visa aggressioner mot den.

När du ska byta t ex blöja, placera blöjan på ett ställe som hunden lätt kan komma åt. Tex så kan du ställa ut en eller fler små backar i olika rum. Placera blöjan i en av dem. Be hunden apportera blöjan till dig. Belöna. Då måste hunden först lära sig var man hämtar det matte ber än om sedan så får den leta i vilken back och i vilket rum saken ligger. Gör samma sak med barnets kläder. Placera ut de kläder barnet ska ha, hunden får till uppgift att hämta allt i backarna och lämna av till dig. Belöna med godis efter varje hämtat sak. Få hunden att tro att du behöver hjälp med barnet. Då känner sig hunden delaktig samtidigt som den får aktivering. Visst kan det ta lite lite extra tid, men det var hunden som kom in i familjen först och det viktigaste av allt är ju att hela familjen ska trivas ihop.

Var noga med att visa för hunden att han har samma plats i familjen som tidigare, spädbarnet blir inte ledsen för att den som kommer hem från jobbet hälsar på hunden först.

Lycka till!

 

[Zoya]

Sv: hund och baby

När vi fick barn för drygt ett år sedan var den äldsta hunden 7½ år och den yngsta 8 månader.
När vi kom hem var hundarna redan hemma (mamma var hem med dem innan vi kom) och vi ställde ner babyskyddet och de fick nosa.
Allt gick bra förutom att den yngre blev lite stressad och hade kissat i sambons skor under natten

Det är klart att man försummar hundarn alite i början, dels för att man är så förbaskat trött och orkar inte ge sig ut och träna osv. Men man är ju ändå två om både hund och barn och om du är hemma med barnet kan väl sambon gå på promenad själv med hunden? Eller så köper ni en babybjörn och tar med barnet.

I början sover barnet mest och är inte så tidskrävande men i gengäld är man ju trött förstås.
Har man bar aen hund är det i mitt tycke inge jobbigt att gå ut på promenader med barnvagn och hund ensam. Jag hade ju två (stora) hundar och fixade det ändå.

Man måste absolut låta hunden vara delaktig i babyn, våra fick ligga bredvid när det byttes blöja och nosa och ha sig, om man inte låter dem vara delaktiga så blir de lätt svartis. Först är hunden ditt allt och sedan när babyn kommer är den inget, så får det inte vara.

Nu är sonen lite drygt ett år och den yngsta och han är bästisar!
De fullkomligt älskar varann!!

David och Etna
David o vovvarna (nu)

 

[Snurrfian]

Sv: hund och baby

För oss har det inte varit några problem alls med barn/hund. Birk var två år när elin föddes och han luktade och slickade lite på hennes händer när vi kom hem och sen gick han och la sig...
I början var han lite orolig när hon skrek, och puffade på mig för att jag skulle göra något...
Men vart eftersom så vande han sig och lyfter inte på huvudet när vi har "sprungit" runt på nätterna med blöjbyten och nappflaskor...

Vi hade en period då elin lärde sig krypa och sen gå som hon hängde som en igel efter honom. Vi löste det så att vi satte upp en skiva i trappen så elin inte kunde komma upp men Brik kunde hoppa upp, så i trappen och på övervåningen där han har sin korg fick han vara ifred, sen har vi hela tiden "tjatat" in i elin att hunden ska få vara i fred och numera så har hon förstånd till det och vi har börjat involvera henne i lite små övningar och lekar.
Gett honom mat har hon gjort sen hon kunde gå och bära matskålen samtidigt, men vi är med hela tiden naturligtvis!

Ibörjan när elin var liten så var det perfekt att gå med barnvagnen och när hon somnade kunde man träna en stund lydnad, agility eller annat.

När hon har blivit större så har det varit skönt att kunna åka iväg två gånger i veckan och träna på brukshundsklubben för att få lite tid för mig själv, träffa andra människor och få prata hund och annat en stund! Under hösten/vintern jagar husse med våran hund minst två till tre gånger i veckan så då är han fullt nöjd med att få vara med lös ute och gå lite kortare promenader ihop med mig och elin.

 

[Enya]

Sv: hund och baby

Vi hade heller inte några problem med att få barn när man redan har hund. Bara hunden får vara med och inte blir bortschasad pga barnet så kommer det att gå bra. Var så naturlig som du bara kan, låtsa att barnet har funnits där alltid.

 

[Rebeccy]

Min dvärgschnauzer och bebis..

hejsan!

Jag hade själv en dvärgschnauzer(vit) när min dotter föddes. Han var 1½år då och det gick jättebra. Dom låg tillsammans i babygymet och hade det gott. Lille vovven var bara jättesnäll mot dottern

Sen började hon krypa o röra sig på egen hand tidigt och tog samtidigt mer uppmärksamhet. Då fungerade det inte längre med hunden som blev värre o värre.
Han var en tuffing, väldigt stark, pigg och skällig så han var väl inte den idealiska hunden med barn, speciellt inte när han var i den åldern.

Jag fick omplacera honom till ett äldre par utan barn där han trivs som fisken i vattnet och är mycket lugnare.
nu har jag en ny hund som kom efter dottern och det går betydligt bättre.

Jag hopaps ndet komemr gå bra för er och lycka till med bebisen!

//Rebecca

 

[Jarrah]

Sv: hund och baby

Våra hundar, en labradortik och en blandras riesen/irl setter, accepterade bebisen utan problem. Även svärfars hundar (mellanschnauzrar) välkomnade honom. Vår labbetik fick dessutom valpar ca en månad efter att sonen föddes. Inga problem!
Dock var blandrastiken lite orolig när barnen blev så stora att de tog sig framåt för egen maskin. Troligen var det mest att hon var så känslig för om man kom emot henne, lite schåpig med sina tassar bl a. Hon gillade inte gåstolar och lära gå-vagnar, men höll sig undan bra för egen maskin och barnen har aldrig fått vara elaka mot djuren med flit. Jag tycker synd om hundar som måste utstå att barnen sitter på dem och petar i öron,ögon eller mun.
Tilda, labradortiken, låg gärna mitt bland leksaker och barn och gör det än idag 15 år gammal. Mina barn har en storasyster i henne. Hon följde dem ute och liksom kollade var de gick.