Hund med kronisk sjukdom

Äsch, nu kan kan sälla mig till er ledsamma skara. Min ena hund har fått EP :(
Efter hans 1a anfall så rådgjorde jag med min vet. att vi skulle avvakta, men bara dryga två veckor senare så kom ett nytt anfall. Då bokade vi tid direkt.
Så nu har andra ev. bakomliggande orsaker uteslutits, han var "kärnfrisk" för övrigt. Så medicin har satts in och så har vi åb om 4 veckor med ny blodanalys.

Håll tummar för att medicinen hjälper är ni snälla och bomba mig gärna med solskenshistorier :heart Han är bara 5 år.
 
Ge cytopoint. Det är verkligen ett stort lidande att ha klåda. Allt som kan lindra honom nu är värt att sätta in tycker jag med tanke på er historia och att ni till och med varit inne på avlivning. Måste det spela då stor roll vad grundorsaken till klådan är, om cytopoint hjälper?


Klart han ska få hjälp mot klådan. Har bokad tid på torsdag till Helsingborg där vi får ta fram bästa lösningen.
Däremot spelar det stor roll för mig varför han har klåda. Vår förhoppning är att han ska bli ganska bra med FMT, då måste vi veta vad klådan beror på, så vi kan hjälpa honom på bästa sätt. Har haft allergihund tidigare, då det bara fanns kortison som enda utväg. Idag finns hyposensibilisering som ett alternativ t.ex. Men det beror givetvis på vad klådan orsakas av, om det är ett alternativ.
 
Ge cytopoint. Det är verkligen ett stort lidande att ha klåda. Allt som kan lindra honom nu är värt att sätta in tycker jag med tanke på er historia och att ni till och med varit inne på avlivning. Måste det spela då stor roll vad grundorsaken till klådan är, om cytopoint hjälper?


Klart han ska få hjälp mot klådan. Har bokad tid på torsdag till Helsingborg där vi får ta fram bästa lösningen.
Däremot spelar det stor roll för mig varför han har klåda. Vår förhoppning är att han ska bli ganska bra med FMT, då måste vi veta vad klådan beror på, så vi kan hjälpa honom på bästa sätt. Har haft allergihund tidigare, då det bara fanns kortison som enda utväg. Idag finns hyposensibilisering som ett alternativ t.ex. Men det beror givetvis på vad klådan orsakas av, om det är ett alternativ.
Jag förstår dig, men tänker att ni kan ta tag i en evtl utredning senare när ni utvärderat FMT? Cytopointen går ju ut till slut om man inte fortsätter fylla på 😊
 
Äsch, nu kan kan sälla mig till er ledsamma skara. Min ena hund har fått EP :(
Efter hans 1a anfall så rådgjorde jag med min vet. att vi skulle avvakta, men bara dryga två veckor senare så kom ett nytt anfall. Då bokade vi tid direkt.
Så nu har andra ev. bakomliggande orsaker uteslutits, han var "kärnfrisk" för övrigt. Så medicin har satts in och så har vi åb om 4 veckor med ny blodanalys.

Håll tummar för att medicinen hjälper är ni snälla och bomba mig gärna med solskenshistorier :heart Han är bara 5 år.
Vad är din för ras?
Har väl en solskenshistoria här om man vill se det så. Diagnos våren 2016, då var hon precis fyllda 3 år. Nu är hon 9 år. Så här skrev jag under slutet av 2016:
Vi har haft ett fantastiskt tåvlingsår men samtidigt också ett hemskt år med valpar som aldrig fick se världen när du plötsligt i vecka 5 av dräktigheten drabbades av epilepsi. Trots det kom vi tillbaka och lyckades få 3 nya titlar - en fantastiskt dag på Gotland där vi äntligen knep utställningschampionatet, ett viltspårschampionat på bara tre starter och sen slog vi till med en klassvinst och ett diplom/titel i Rallylydnad fortsättningsklass.
12 tävlingsstarter har vi gjort i år i rallylydnad, agility, viltspår och utställning.
Älskade mupphund


Hon startades omgående på Fenobarbital (Då Fenemal, nu heter hennes medicin Epityl) och de första två åren fick vi mixtra en del med dosen för att hitta rätt. Nu har hon haft samma dos i minst 2-3 år. Hon hade biverkningar i början vilket är vanligt, men det blev allt mindre. Nu märker man att hon är hungrig och kissar och dricker lite mer än en vanlig hund, men inte så att det är något problem. Hon behöver inte rastas oftare eller så men kisset är lite mer utspätt och större mängd jämfört med min andra hund som är frisk.
Hennes blodprover har alltid sett fina ut, vi följer en gång per år.

Hon har en benägenhet att få clusteranfall, dvs flera kramper under ett dygn så nu har vi lärt oss att hon måste få tilläggsmedicinen Keppra så fort hon har ett anfall, för att bryta den onda cirkeln, då en kramp i hennes fall föder fler kramper. Hon får då Keppra i 48 timmar och sedan avslutar jag den igen.
Hon krampar väldigt kort, men ganska våldsamt. Det brukar vara över på ca 3 minuter. I början gav jag kramplösande Stesolid i rumpan, men lärde mig snabbt att det var onödigt då hon alltid slutar krampa av sig själv så snabbt. Sen är hon lite förvirrad efteråt och går runt och sniffar och söker mat som en besatt i cirka 10-15 minuter innan hon lugnar sig igen. Har lärt mig att hon behöver få äta en portion mat efteråt för att hon snabbare ska lugna ned sig.
Hon krampar var 4:e-6:e månad. Hon krampade precis i förrgår och då hade hon inte krampat sedan februari, så jag var beredd på att hon skulle krampa nu.

Tipsar om appen RVC Pet Epilepsy Tracker som är utvecklad av londons veterinärhögskola. Den är jättebra! Du kan logga alla kramper, fylla i mediciner osv. Superbra för att kunna följa och även visa för veterinären. Man kan till och med få allt som en pdf-fil för att skicka till sin behandlande veterinär.

Förresten sökte jag direkt dispens hos Jordbruksverket och SKK för att kunna fortsätta tävla henne trots medicinering. Ifall det är aktuellt för er också.

Fråga om du undrar över något!
 
Tack snälla @Malibu_Stacy :heart

Det är en Drentsche Patrijshond, 5 år, kastrerad hane. Han står på Phenoleptil.
Eftersom han redan är hos mig som "sällskapshund" till min andra Drent av andra anledningar, så är jag glad om han kan fortsätta som det bara.
Han är naturligtvis med ut när vi jagar, men det är inte han som jag jagar med ;) Däremot är han en suverän apporterare, så vi hänger med på lite jakter som innebär att han får jobba med det ibland.

Just nu tänker jag att vi lever på "som vanligt" och han får sin medicin morgon och kväll, så får vi se om det blir fler anfall eller ej och om det blir så se om dom blir mildare. Tänker jag rätt då?
Dom två anfall han har haft hittills har varit rejäla med stelhet, kramper, medvetslöshet och fradga. Men när han kommit till sans igen så har han varit som vanligt igen.
 
Tack snälla @Malibu_Stacy :heart

Det är en Drentsche Patrijshond, 5 år, kastrerad hane. Han står på Phenoleptil.
Eftersom han redan är hos mig som "sällskapshund" till min andra Drent av andra anledningar, så är jag glad om han kan fortsätta som det bara.
Han är naturligtvis med ut när vi jagar, men det är inte han som jag jagar med ;) Däremot är han en suverän apporterare, så vi hänger med på lite jakter som innebär att han får jobba med det ibland.

Just nu tänker jag att vi lever på "som vanligt" och han får sin medicin morgon och kväll, så får vi se om det blir fler anfall eller ej och om det blir så se om dom blir mildare. Tänker jag rätt då?
Dom två anfall han har haft hittills har varit rejäla med stelhet, kramper, medvetslöshet och fradga. Men när han kommit till sans igen så har han varit som vanligt igen.
Vissa hundra blir helt krampfria på medicin men det är ovanligt. De flesta har kramper ändå, men de är ofta kortare och kommer inte lika ofta. Det är väldigt individuellt, min får som sagt anfall några gånger per år.
Hon blir också okontaktbar och tuggar fradga, stel sedan krampar och flyger hon runt så jag måste oftast hålla i henne för att hon inte ska slå sig. Men hunden märker inte att den krampar, så även om själva krampen kan vara våldsam och se otäck ut så är det inget farligt så länge den går över inom 5 minuter. De flesta hundar är som om inget har hänt efter krampen. Vissa kan bli som min, lite oroliga och extra hungriga. Andra kan bli aggressiva och där kan det bli ett problem såklart eftersom det kan bli farligt. Men om din hund inte visat något sådant efter krampen kommer han sannolikt inte göra det nu heller.

Jag tycker du tänker helt rätt i övrigt. Det viktiga är att han aldrig blir utan sin medicin, så se alltid till att ha en förpackning i lager hemma och beställ ny i god tid. Tyvärr har det varit en del restnoteringar på just epilepsimedicin för hundar senaste åren, så jag ser alltid till att ha en del hemma ifall det är svårt att få tag på.
Du kommer att lära dig leva med kramperna. I början tyckte jag att det var läskigt och jag var på helspänn de första veckorna, vaknade för minsta lilla ljud och rörelse.
Men nu har det blivit vardag och jag blir inte längre rädd. Vi har hittat våran rutin och det kommer ni också att göra.
Att logga kramperna tycker jag är jättebra, det var då jag började se ett tydligt mönster i krampande dvs att det alltid går minst 4 månader men max 6 månader emellan.
 
@Scata Min vovve fick krampanfall i början av förra året, strax innan han fyllde 3 år. Vid det första tillfället så vaknade både jag och sambon av nåt oidentifierat ljud och direkt efter så ramlade hunden plötsligt handlöst ner från stolen han sovit på i vardagsrummet och slog sig så att han inte ville stödja på ena bakbenet. Han var låg en stund efteråt men vi blev osäkra på om det bara var för att han hade ont och blivit rädd av fallet eller om det var nåt annat. Krampanfall nämndes tidigt men vi ville nog inte riktigt tro att vi kunde ha sån otur efter att nyligen behövt ta farväl av ytterligare en hund alldeles för tidigt. När vi väl fått tag på veterinär så var han helt okej igen och gick som vanligt på benet, så vi valde att avvakta.

Några veckor senare vaknade jag av ett konstigt ljud från vardagsrummet och när jag kom dit så låg vovven och totalkrampade. Det var nåt av det jobbigaste jag varit med om och jag var stensäker på att han skulle dö. Efter att jag fått liv i sambon och samlat mig tillräckligt för att ta fram telefonen och filma så krampade vovven ytterligare sju minuter innan han äntligen vaknade upp (vilket kändes som timmar, jag var hysterisk). Det blev akutresa till djursjukhus och övernattning eftersom han krampade så länge, men väl där mådde han bra igen och fick inga fler kramper.

Han har fått Phenoleptil i 14 månader nu och inte krampat alls. Finns alltid där i bakhuvudet att det kan dyka upp igen men det är inget vi går runt och oroar oss för till vardags.
Hoppas det går bra för din vovve med! Som @Malibu_Stacy skrivit kan de ju leva helt vanliga hundliv även med kramper om det skulle bli så.

Och ja, se till att ha bra koll på medicinförrådet och beställ i god tid, det är som sagt ingen medicin man bara går in och köper på närmsta apotek tyvärr.
 
Senast ändrad:
Nu har gossen fått sin sista behandling för denna omgången. Allt gick lugnt och fint och han gjorde inte nr 2 förrän dagen efter, vilket är toppen. Han har också fått Apoquel för sin klåda och smörjande ögondroppar. Nu tycker vi att det har lugnat sig och hoppas på en väldigt lugn sensommar tills vi ska på återbesök i september.
 
Hade vaccination och kontroll igår. Jag har trappat ner kortison till 0,25 tablett (5mg-tabletter) varannan dag och haft det i 4v. Ev inbillar jag mig att hon blivit mer naggig i pälsen, ska sitta och nagga på bakben och ljumskar, men svårt att veta. Hon har i vilket fall varit mer intresserad av att slicka sig i baken, det var lite i analsäckarna men inget onormalt enligt vet.
Nu blir det 2v till med denna dos kortison och sedan utvärderar vi. Är det inte sämre hoppar vi ner till en svagare styrka och trappar ner ytterligare. Känns inte jättebra att vi ska flytta i höst med tanke på detta, men det är väl som det är. Jag kan ha kontakt med vet på mejl, göra rutinkontroll en gång per år när jag åker hit, och däremellan hoppas att vi klarar oss. Blir det nåt akut skov så får man åka till en annan vet, och hoppas dom kan tyda journalerna så de bara ge vad som behövs där och då. Jag tänker inte göra fler utredningar hos nån ny.

Varken jag eller vet tror som sagt att hon kan bli helt fri från kortison, men vi bör prova, åtminstone prova och se hur låg dos hon kan äta och ändå må bra. Annars upplyste vet mig om att man får räkna med diabetes eller cushings sjukdom tids nog. Hon är bara 4 år och har ätit kortison i 2 år, rasen blir i normala fall gammal men med kortison får man nog se 10 år som en bonus, snarare kring 8 tyckte vet att man kunde vänta sig allvarligare biverkningar om hon står på livslång medicinering. Känns väl sisådär om vi redan haft halva livet ihop. Menmen, huvudsaken hon mår bra. Hellre ett kortare liv som funkar än att vara dålig och plågas att bli gammal.
 
Återbesök hos vet. idag med koll och blodprov.
Alla prover ser bra ut och man kan se resultat av medicinen i blodet nu, vilket låg bra i referensvärdet :up:
Så nu är det bara att fortsätta med medicinen och leva på "som vanligt", *peppar peppar* men han har inte haft några fler anfall sedan vi satte in medicinen :love:
 
Återbesök hos vet. idag med koll och blodprov.
Alla prover ser bra ut och man kan se resultat av medicinen i blodet nu, vilket låg bra i referensvärdet :up:
Så nu är det bara att fortsätta med medicinen och leva på "som vanligt", *peppar peppar* men han har inte haft några fler anfall sedan vi satte in medicinen :love:
Åh så skönt! Hoppas det fortsätter så 😊 Och även om det kommer något anfall så försök att inte se det allt för negativt, det är vanligt att dom inte blir helt krampfria.
 
Glider in med en försiktig början på en solskenshistoria! Pudeln har haft allergier hela livet, det är damm, kvalster och jästsvamp och det har visat sig genom återkommande öroninflammationer och sönderkliade öron. Hon har gått på kortison i flera år(!), fick gråstarr vid 5-6 års ålder och opererades för det. För något år sen upptäcktes blåsljud som nu behandlas.
I våras visade hon tecken på Cushings och vi slutade med kortison, och då började tidigare osynlig artros synas. Den här våren/sommaren har varit extremt svajig, visserligen är artrosen under kontroll med Librela och Onsior men huden har varit tunn och hon har kliat sig på hela kroppen och inte bara i öronen. Det är inte bara lite klåda heller, utan hon har kliat upp sår och till slut tappat päls i stora partier på halsen och ryggen. En del av klådan är mental, hon sitter gärna och naggar sig själv när hon har tråkigt och om hon blir väldigt upphetsad så får hon kliattack. Allergin har alltid visat sig i öronen och de har varit helt okej på sistonde, men huden har luktat illa och vi antog att det var en infektion. Hon har inte kunnat låta bli att klia sig utan en tröja på sig för att skydda mot klorna och tratt under riktigt dåliga dagar. Vi bestämde oss för att göra ett sista ryck, och om inte livskvalitén förbättras så är det inte schysst att ha kvar henne.
Hon flyttade från mina föräldrar hem till mig då jag har mer tid för bad/medicinering/rehab, och veterinärbesök för huden bokades. Vet skrev ut antibiotika direkt, och nu får hon antibiotika 2ggr/dag, vetmedin 2 ggr/dag, sporimune, onsior och apoquel, utöver detta ger jag Nutrolin. Under en period ska vi tvätta öronen och ge betnovat varje dag och jag badar henne ca var tredje dag. Det låter helt groteskt när man räknar upp alla mediciner hon får och allt pyssel vi gör MEN! För första gången på flera veckor har hon sovit flera nätter utan tratt/tröja, gått hela dagar utan att få klådattacker, och är glad! Hunden som tidigare inte kunnat slappna av pga klåda ligger just nu och sover djupt bredvid mig :love:

Jag vågar inte hoppas för mycket, men är så glad att vi bestämde oss för att ge det ett sista försök. Nu när klådan är under kontroll kan vi göra allt det där som en senior förtjänar, som massage, skogspromenader och trickträning. Hjärnan är 100% med och har alltid varit det, och det hade känts så himla trist att ta bort en dvärgpudel som "bara" är 11 år och som faktiskt vill vara med.
IMG_1060.webp
 
Precis när jag var så glad att den låga dosen kortison funkat i 6 veckor och vi var redo att sänka - så blev vi attackerade av en lös hund på en promenad. Så istället för att enligt planen sänka kortison ytterligare så har vi istället smackat på med smärtstillande och antibiotika. Jag-blir-så-jävla-trött :rage::arghh:

Nu är det då bara att hoppas att magen håller för antibiotikan, jag är skeptisk. Men såren behöver det, dessutom rötmånad. Och allt detta pga att folk är såna jävla idioter och inte har koll på sin hund alt. har för stark hund så inte orkar hålla den. Om en hund sliter sig på 30 meters avstånd för att ge sig på en annan hund helt oprovocerat bakifrån så ska jag inte säga vilka åtgärder jag tycker vore lämpliga. Men vi bor ju i ett lamt sk rättssamhälle så inget lär väl hända i vanlig ordning.
 
Precis när jag var så glad att den låga dosen kortison funkat i 6 veckor och vi var redo att sänka - så blev vi attackerade av en lös hund på en promenad. Så istället för att enligt planen sänka kortison ytterligare så har vi istället smackat på med smärtstillande och antibiotika. Jag-blir-så-jävla-trött :rage::arghh:

Nu är det då bara att hoppas att magen håller för antibiotikan, jag är skeptisk. Men såren behöver det, dessutom rötmånad. Och allt detta pga att folk är såna jävla idioter och inte har koll på sin hund alt. har för stark hund så inte orkar hålla den. Om en hund sliter sig på 30 meters avstånd för att ge sig på en annan hund helt oprovocerat bakifrån så ska jag inte säga vilka åtgärder jag tycker vore lämpliga. Men vi bor ju i ett lamt sk rättssamhälle så inget lär väl hända i vanlig ordning.
Det där är verkligen min mardröm, jag hatar sådana där hundar. Tur att det inte blev ”värre” än så, även om det inte skulle hänt alls. En gammal kollega fick precis ta bort sin hund efter att den blivit påhoppad av en lösspringande hund 😢
Du polisanmälde väl händelsen?
 
Det där är verkligen min mardröm, jag hatar sådana där hundar. Tur att det inte blev ”värre” än så, även om det inte skulle hänt alls. En gammal kollega fick precis ta bort sin hund efter att den blivit påhoppad av en lösspringande hund 😢
Du polisanmälde väl händelsen?

Ja, dessutom en av de här snälla rara urgulliga hundtyperna med stora käkmuskler som aaaaaaldrig skulle komma på tanken att göra nåt och det är baaaara fördomar att de har lätt till att gå till attack, enligt sin fanclub. Ser det inte precis som en slump att det var en sån hund. Andra lösa hundar har kommit fram genom åren men de har gått att få hejd på. Den här spelade det ingen roll vad jag gjorde, den var som i trans med siktet inställt på attack trots att min hund omöjligt kunnat provocera den för hon såg den inte ens komma.
Ja det är polisanmält och det finns vittne och ägaren är namngiven, jag vet inte riktigt hur det fungerar nu med ersättning osv men enligt polisen ska länsstyrelsen ta hand om ärendet. Men jag har ingen aning om hur och när jag kan förväntas få några pengar. Djursjukhuset sa att jag inte ska ta det via min försäkring så jag har lagt ut allt ur egen ficka. Med mediciner och förband är det nästan 10k och då ska vi komma ihåg att min hund ändå blev lindrigt skadad.
 
Ja, dessutom en av de här snälla rara urgulliga hundtyperna med stora käkmuskler som aaaaaaldrig skulle komma på tanken att göra nåt och det är baaaara fördomar att de har lätt till att gå till attack, enligt sin fanclub. Ser det inte precis som en slump att det var en sån hund. Andra lösa hundar har kommit fram genom åren men de har gått att få hejd på. Den här spelade det ingen roll vad jag gjorde, den var som i trans med siktet inställt på attack trots att min hund omöjligt kunnat provocera den för hon såg den inte ens komma.
Ja det är polisanmält och det finns vittne och ägaren är namngiven, jag vet inte riktigt hur det fungerar nu med ersättning osv men enligt polisen ska länsstyrelsen ta hand om ärendet. Men jag har ingen aning om hur och när jag kan förväntas få några pengar. Djursjukhuset sa att jag inte ska ta det via min försäkring så jag har lagt ut allt ur egen ficka. Med mediciner och förband är det nästan 10k och då ska vi komma ihåg att min hund ändå blev lindrigt skadad.
Ägaren till den bitande hunden ska göra en skadeanmälan via sin hemförsäkring som då kan betala ut ersättning till ägaren. Ägaren är skyldig att betala vården, enligt lag. Så jag skulle skicka kvittot till hen med betalningskrav. Annars får man ta det till rätten. Länsstyrelsen eller polisen hanterar inte den delen som handlar om ekonomisk ersättning.

Hur mycket hemförsäkringen ersätter är olika. Vet också fall där hemförsäkring och hundens djurförsäkring gjort upp sinsemellan när det handlat om stora summor.

Min frus hund rök ihop med en hund vi var hundvakt åt för några år sedan. Vi anmälde till min hemförsäkring som sedan betalade ut kostnaden för den skadade hundens vård (behövde sys), minus en självrisk då.

Jag håller mig och mina hundar långt ifrån alla bull- och ”kamphundar” på promenad och i offentligheten, för att jag vet att det som hände dig inte alls är ovanligt oavsett vad ”fancluben” tycker.
 
Ägaren till den bitande hunden ska göra en skadeanmälan via sin hemförsäkring som då kan betala ut ersättning till ägaren. Ägaren är skyldig att betala vården, enligt lag. Så jag skulle skicka kvittot till hen med betalningskrav. Annars får man ta det till rätten. Länsstyrelsen eller polisen hanterar inte den delen som handlar om ekonomisk ersättning.

Hur mycket hemförsäkringen ersätter är olika. Vet också fall där hemförsäkring och hundens djurförsäkring gjort upp sinsemellan när det handlat om stora summor.

Min frus hund rök ihop med en hund vi var hundvakt åt för några år sedan. Vi anmälde till min hemförsäkring som sedan betalade ut kostnaden för den skadade hundens vård (behövde sys), minus en självrisk då.

Jag håller mig och mina hundar långt ifrån alla bull- och ”kamphundar” på promenad och i offentligheten, för att jag vet att det som hände dig inte alls är ovanligt oavsett vad ”fancluben” tycker.

Tack för svar. Polisen sa att jag inte skulle kontakta ägaren utan det skulle gå via dem eller länsstyrelsen? Andra gången jag talade med en annan polis, för att komplettera anmälan, så sa hen att jag skulle fråga mitt försäkringsbolag hur jag skulle göra och det var helg så har inte gått att nå nåt fb. Verkar mkt oklart. Men jag ska alltså själv kontakta ägaren med kopia på kvitton samt betalningskrav till mitt bankkonto? Hur ska det alltså utformas? Finn dt nånstans man kan läsa exakt vad som ska finnas med?


Ja jag håller mig undan dem med. Men det är svårt när en sliter sig och springer från en korsning och sedan som sagt ett trettiotal meter för att få tag i min hund. Helt jävla galet. Jag överlade nån sekund om jag skulle lyfta upp min hund eller ej, men bedömde att risken att den hoppar och tar ner mig är för stor så jag trodde mig göra bäst nytta om den bara fokuserar på min hund och jag kan fokusera på att försvara oss och inte ligga och kravla på marken. Bevisligen var det ett vinnande koncept för min hund är relativt lindrigt skadad.
 
Tack för svar. Polisen sa att jag inte skulle kontakta ägaren utan det skulle gå via dem eller länsstyrelsen? Andra gången jag talade med en annan polis, för att komplettera anmälan, så sa hen att jag skulle fråga mitt försäkringsbolag hur jag skulle göra och det var helg så har inte gått att nå nåt fb. Verkar mkt oklart. Men jag ska alltså själv kontakta ägaren med kopia på kvitton samt betalningskrav till mitt bankkonto? Hur ska det alltså utformas? Finn dt nånstans man kan läsa exakt vad som ska finnas med?


Ja jag håller mig undan dem med. Men det är svårt när en sliter sig och springer från en korsning och sedan som sagt ett trettiotal meter för att få tag i min hund. Helt jävla galet. Jag överlade nån sekund om jag skulle lyfta upp min hund eller ej, men bedömde att risken att den hoppar och tar ner mig är för stor så jag trodde mig göra bäst nytta om den bara fokuserar på min hund och jag kan fokusera på att försvara oss och inte ligga och kravla på marken. Bevisligen var det ett vinnande koncept för min hund är relativt lindrigt skadad.
Jag vet tyvärr inte heller hur det ska gå till rent praktiskt. Börja med att prata med ditt försäkringsbolag och kanske även polisen igen, just gällande hur betalningskravet ska utformas/ske?
 
Fick nyss ett till kryss i hälsobingot: sköldkörtelrubbning :down:

Om det är det som står för resten av hudproblemen så känns det självklart att behandla, men det är liksom det tredje organet efter huden och hjärtat som inte fungerar som det ska? Hon var ju på återbesök för hjärtat och det såg tydligen jättebra ut, och huden kliar betydligt mindre med antibiotikan och regelbundna bad, så egentligen är det inget att bråka om ifall mer medicin ger henne några månader av riktigt bra livskvalitet, men just nu känns det lite tungt och jag väntar bara på att levern ska ge upp...

Kan långvarig behandling med kortison leda till ledproblem, blåsljud och hypotyreos eller har vi bara extrem otur med genetiken?
 

Liknande trådar

Hundhälsa Hej, Jag har i 2 års tid haft PROBLEM med min tik som nu är 2,8år och alltså levt 2 år av sitt liv med denna hemska MAGKATARR SOM...
2
Svar
34
· Visningar
4 493
Senast: Lillefrun
·
V
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
10 420
Senast: valpköpare
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 137
Senast: Lavinia
·
Hundhälsa Jag har en 6 årig boxer som har kronisk tarmsjukdom. Hon har haft magbesvär sen hon var 6 månader gammal. Med rätt foder, medicin tycker...
Svar
3
· Visningar
934
Senast: Kilauea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp