Sv: Höstmammor 2010
*kl*
Var hos BM igår. Allt är precis som det ska, hade ett SF mått på 31, bebisens hjärta slog typ 140 slag/minut har jag för mej och järnvärdet låg på 130. Även blodtrycket var bra men jag kommer aldrig ihåg i vilken ordning man säger siffrorna, det var iaf nått med 110/160 eller tvärtom....
BM kände oxå hur han låg där inne och han ligger med huvudet neråt, dock inte fixerad.
Jag själv svettas som en gris, är svullen i händer och fötter. Maken köpte stödstrumpor till mej här om dagen som jag ska ha på natten men det är ju så varmt att sova med strumpor så dom sitter på någon timme iaf.
Sen sover jag inte något vidare heller vilket är frustrerande. Kanske för att dagarna är så lugna, man gör ju inte så mycket mer än att vara i stallet och pular lite hemma, jag är van vid att hålla igång hela tiden.
Om jag fick bestämma själv skulle jag cykla till stallet, ut och rida eller tömköra. Ut och promenera på kvällen innan läggdags. Laga mer mat än jag gör nu och kanske även jobba några dagar i veckan. Men nu är det kroppen som bestämmer och den tycker inte som jag. Så jag är jätte trött på dagarna och har sovit någon timme mitt på dagen fast jag inte vill då jag tror att nattsömnen blir ännu värre av det, men jag vet inte.
Jag red ett pass i ridhuset för typ en vecka sen, hästen var jätte fin trots att han har en padda på ryggen som inte kan sitta ner. Gjorde några bra byten i galoppen trots att vi inte tränat på det så mycket och med en bebismage hängandes på manken(jag sitter ju som sagt var inte ner). Han fick beröm av åskådarna på läktaren sen, det känndes ju ännu bättre då men oxå att få rida lite så man kände i kroppen att man hade jobbat(som förr när man inte var gravid och red), dock så känndes det inte så bra i framfogen sen så nu har jag inte ridit sen dess, Fabbe är nog nöjd med vagnen istället men på söndag ska jag upp igen har jag planerat, dock för en skrittur bara.
Jag börjar tröttna på att vara gravid nu, har nog sagt det tidigare oxå men nu är det värre, men fortfarande så väger en färdig bebis upp så jag får stå ut lite till, inte så jätte lång tid kvar dock men tiden sniglar sej fram.
*kl*
Var hos BM igår. Allt är precis som det ska, hade ett SF mått på 31, bebisens hjärta slog typ 140 slag/minut har jag för mej och järnvärdet låg på 130. Även blodtrycket var bra men jag kommer aldrig ihåg i vilken ordning man säger siffrorna, det var iaf nått med 110/160 eller tvärtom....
BM kände oxå hur han låg där inne och han ligger med huvudet neråt, dock inte fixerad.
Jag själv svettas som en gris, är svullen i händer och fötter. Maken köpte stödstrumpor till mej här om dagen som jag ska ha på natten men det är ju så varmt att sova med strumpor så dom sitter på någon timme iaf.
Sen sover jag inte något vidare heller vilket är frustrerande. Kanske för att dagarna är så lugna, man gör ju inte så mycket mer än att vara i stallet och pular lite hemma, jag är van vid att hålla igång hela tiden.
Om jag fick bestämma själv skulle jag cykla till stallet, ut och rida eller tömköra. Ut och promenera på kvällen innan läggdags. Laga mer mat än jag gör nu och kanske även jobba några dagar i veckan. Men nu är det kroppen som bestämmer och den tycker inte som jag. Så jag är jätte trött på dagarna och har sovit någon timme mitt på dagen fast jag inte vill då jag tror att nattsömnen blir ännu värre av det, men jag vet inte.
Jag red ett pass i ridhuset för typ en vecka sen, hästen var jätte fin trots att han har en padda på ryggen som inte kan sitta ner. Gjorde några bra byten i galoppen trots att vi inte tränat på det så mycket och med en bebismage hängandes på manken(jag sitter ju som sagt var inte ner). Han fick beröm av åskådarna på läktaren sen, det känndes ju ännu bättre då men oxå att få rida lite så man kände i kroppen att man hade jobbat(som förr när man inte var gravid och red), dock så känndes det inte så bra i framfogen sen så nu har jag inte ridit sen dess, Fabbe är nog nöjd med vagnen istället men på söndag ska jag upp igen har jag planerat, dock för en skrittur bara.
Jag börjar tröttna på att vara gravid nu, har nog sagt det tidigare oxå men nu är det värre, men fortfarande så väger en färdig bebis upp så jag får stå ut lite till, inte så jätte lång tid kvar dock men tiden sniglar sej fram.