Höstföräldrar 2016 del 2 (bebisarna kommer)

[fritz_92]

Jag börjar plugga imorgon.. är inte redo att inte vara mammaledig men är bra för Bella att umgås mer med sin pappa.
Hon är också lite småsjuk, hostar lite och är lite tät när hon ska sova. Hon har fått börja lägga sig runt 19 och det är faktiskt riktigt härligt att ha lite vuxentid på kvällen. Mysa lite bara vi två. Antar det kommer bytas ut mot plugg från imorgon.
Hon har sovit från 19 till 09 med 2-3 matpauser och nån extra uppvak för att stoppa i nappen. Sen sover hon ca 2-3 h mitt på dagen också.
Hur mycket sover era på dagen?

Vi har börjat med lite gröt och hon älskar det. Är inte speciellt intresserad av bröstet längre. Roligare att sitta i stolen och äta "riktig" mat. På natten däremot då går det i massa mjölk.

Hon har stl 62 nu och kommer nog kunna ha det ett bra tag till.

 

[sandra87_]

Jag börjar plugga imorgon.. är inte redo att inte vara mammaledig men är bra för Bella att umgås mer med sin pappa.
Hon är också lite småsjuk, hostar lite och är lite tät när hon ska sova. Hon har fått börja lägga sig runt 19 och det är faktiskt riktigt härligt att ha lite vuxentid på kvällen. Mysa lite bara vi två. Antar det kommer bytas ut mot plugg från imorgon.
Hon har sovit från 19 till 09 med 2-3 matpauser och nån extra uppvak för att stoppa i nappen. Sen sover hon ca 2-3 h mitt på dagen också.
Hur mycket sover era på dagen?

Vi har börjat med lite gröt och hon älskar det. Är inte speciellt intresserad av bröstet längre. Roligare att sitta i stolen och äta "riktig" mat. På natten däremot då går det i massa mjölk.

Hon har stl 62 nu och kommer nog kunna ha det ett bra tag till.

Lilleman somnar fortfarande nere hos oss i soffan. Mest för att vi är lata tror jag. Skulle nog funka att gå upp och lägga när han väl somnat, eller natta i sängen. Men tycker det är lite mysigt med att ligga i soffan och gosa.
Är olika hur mkt han sover på dagen. När syster är hemma blir det nog för lite tyvärr. Hon är på gång att sluta sova middag vilket gör att hon oftast lever runt och lyckas då väcka lillen. De dagar hon sover eller är på fsk kan han lätt sova 3 timmar eller mer på dagen. Oftast inte i ett svep men blir gärna ett par timmar på dagen, nån timme eller 2 när vi åker för att hämta syrran och kanske en stund när vi lämnar. Tror han kanske sover ikapp när hon är iväg och det är lite lugnt hemma.
Brukar passa på att sitta och ta det lugnt med honom i soffan då utan att få dåligt samvete. Skönt med lite lugn och ro.

 

[viadukt]

Lilla E börjar växa ur 62 och 68 har tvättats upp, det mesta i 68 är dock lite stort. Hon växer så fort!! Snart 4 månader och väger nog över 6,5 kg och är runt 63 cm lång. Skrattar dagarna i ända och har stort krav på att bli underhållen. Ska helst stå upp hela tiden i knät. Är en riktig mammagris även om pappa duger bra för det mesta. Men hon totalvägrar att sova för kvällen om inte jag ligger bredvid. Går jag upp så vaknar hon och skriker efter 5-10 min. Så vi kommer inte i säng förens runt 21-22. Sen sover vi till 9-9.30 med 2-3 uppvak för mat och ibland vill hon bajsa tidig morgon. Har börjat sova mindre på dagen, idag bara ca 1,5 timme. Tidigare har hon sovit 2-3 timmar 2 ggr/dag.

Helammar henne och har inga direkta planer på smaksensationer ens, hon är inte ett dugg intresserad. Fick dock smaka en droppe mandarinsaft vid nyår och såg helt chockad ut efteråt. Gav mig onda ögat!

Hon har även börjat acceptera selen och sitter nu nöjt i vaket tillstånd! Så glad för det.

Ser verkligen fram emot du här året och få följa hennes utveckling! Jag älskar varje minut. Kommer att vara hemma hela året år också och det är jag så glad för!

 

[sandra87_]

Just ja. Han har fått smaka nån sked gröt och slicka lite mat på våra fingrar och sådär. Verkar tycka om det och är väldigt intresserad, men har inte blivit speciellt mkt nu eftersom vi har varit förkylda osv. Hade mer bråttom med dottern då jag gärna ville sluta amma. Tyckte det var psykiskt jobbigt med amningen då jag inte vågade amma offentligt alls med henne. Eller jo på öppna fsk men inte mer. Hade med flaska med ersättning som hon åt på nåder.
Denna gång är jag tuffare av nån anledning. Vet inte varför men har inga större problem att sitta på ett fik, restaurang, köpcentrum el liknande nu.
Eventuellt kan det bero på att jag slipper krångla med anmingsnapp. Jag vet inte. Men det känns himla skönt att våga ge sig ut och att slippa få panik varje gång liten blir hungrig.

 

[Terqa]

För oss går det väldigt mycket upp och ner, mest ner just nu känns det som tyvärr. Bebis blev 7 veckor igår och växer och frodas, har börjat "prata" lite smått och fångar ens blick och bränner av underbara leenden. Sover mycket dagtid för att sen spåra ur på kvällarna. Skriker och har ofta fullkomlig panik där absolut ingenting hjälper. Vissa kväller är lite bättre, än så länge har vi en av de bättre ikväll, men det är inga kvällar helt utan skrik.
Dessvärre har detta utlöst en förmodad förlossningsdepression hos mig, är många fler faktorer som spelar in men det har fått bägaren att rinna över. Så äter numera medecin och är sjukskriven med mannen hemma, klarar inte av att vara själv med bebis. Så det är rätt tufft nu

 

[sandra87_]

För oss går det väldigt mycket upp och ner, mest ner just nu känns det som tyvärr. Bebis blev 7 veckor igår och växer och frodas, har börjat "prata" lite smått och fångar ens blick och bränner av underbara leenden. Sover mycket dagtid för att sen spåra ur på kvällarna. Skriker och har ofta fullkomlig panik där absolut ingenting hjälper. Vissa kväller är lite bättre, än så länge har vi en av de bättre ikväll, men det är inga kvällar helt utan skrik.
Dessvärre har detta utlöst en förmodad förlossningsdepression hos mig, är många fler faktorer som spelar in men det har fått bägaren att rinna över. Så äter numera medecin och är sjukskriven med mannen hemma, klarar inte av att vara själv med bebis. Så det är rätt tufft nu

Fy vad jobbigt! Håller tummarna att det vänder!

Jag fick av någon outgrundlig anledning panikångest och ångest när dottern var runt halvåret. Gissar på depression som jag inte vågade ta tag i som drog igång allt. Vågade inte söka hjälp vilket till slut ledde till bla dödsångest osv. Fick hjälp till slut när hon var över året och jag började jobba igen. Fick gå till en kbt terapeut via företagshälsan. Fick hyfsat ordning på mig själv men börjar nu få tillbaka samma tankemönster och det är så svårt att bryta. Jag tror det är en depression fortfarande i grunden som jag måste få hjälp att bli av med men jag är för feg för att be om hjälp och lider i det tysta istället. Rädd för att folk ska tycka jag är misslyckad tror jag. Är expert på att mörka tills det kraschar helt. Tänkte göra ett ärligt försök att försöka våga be om hjälp på BVC imorgon när jag ska dit med storasyster. Men får se om jag törs.

 

[Pollyhopp]

Här händer det saker varje dag. Han älskar fortfarande mat och blir förbannad när han inte får mer. Vi har börjat ge en liten bit av ett rån så att han kan suga på det en lite längre stund (han får ju inte i sig något utan det smälter bara ihop). I övrigt visas också mycket temperament, när han är nöjd är han jätteglad och helt underbar, när något inte passar spänner han sig och skriker och är jättearg. Vi försöker hitta balansen mellan att då göra honom nöjd men inte lära honom att man får som man vill om man skriker.

Sömnmässigt... han är vaken ca 2-3h åt gången och tar sen en tupplur på 30-60 min. Somnar för kvällen runt 21-22 och vi väcker honom runt 9-9:30. Han vaknar för mat 2-3ggr däremellan. Dock kan han fortfarande inte sova i egen säng utan vill ha närheten. Den får han av pappan nattetid, för när han sover med mig snuttar han heeeela natten.

Det är mycket roligare att ha barn nu tycker jag, när det är lite mer människa!
Hoppas att @sandra87_ du vågar be om hjälp idag!

 

[pajaztar]

För oss går det väldigt mycket upp och ner, mest ner just nu känns det som tyvärr. Bebis blev 7 veckor igår och växer och frodas, har börjat "prata" lite smått och fångar ens blick och bränner av underbara leenden. Sover mycket dagtid för att sen spåra ur på kvällarna. Skriker och har ofta fullkomlig panik där absolut ingenting hjälper. Vissa kväller är lite bättre, än så länge har vi en av de bättre ikväll, men det är inga kvällar helt utan skrik.
Dessvärre har detta utlöst en förmodad förlossningsdepression hos mig, är många fler faktorer som spelar in men det har fått bägaren att rinna över. Så äter numera medecin och är sjukskriven med mannen hemma, klarar inte av att vara själv med bebis. Så det är rätt tufft nu

Det låter som att du har det kämpigt, hoppas att det blir bättre snart!

 

[Comfort]

Här blev faktiskt amningen lite bättre efter sista tungbandsklippet , han sväljer inte lika mycket luft =inte lika ont i magen. Och igår kunde vi amma IAF två ggr utan att han blev tokledsen direkt efter!

Han sover typ inget om dagarna, 2-3×15 minuter ungefär... Jag blir knäpp. Sen äter han en gång i timmen ungefär fortfarande så jag hinner fasen ingenting. När han väl sover eller är nöjd i gymet ett par minuter stressar man ju ihjäl sig för o hinna med hemmet och tyvärr blir det mycket de andra barnen får anpassa sig till att han är vaken och äter så mycket.
Annars är det en glad kille som söker mycket kontakt och pratar och jollrar. Och idag ska han på tvåmånadersbesiktning fyra dagar från dagen

 

[Comfort]

Återigen blev sköterskan förskräckt när jag sa att vi samsover. Hur sover ni?
Vikten hade planat lite nu äntligen trots att han äter typ en gång vi timmen dygnet runt.
7970g 65cm, grämer mig lite att han inte spräckte åttan nu när det var så nära

 

[Comfort]

Nästa gång är det vaccin, hur har era reagerat? Blev förvånad att det var vid 2,5 månad nu, med de andra var det vid 3

 

[lytesout95]

@Comfort E fick sitt första vaccin när hon fyllt 3 mån, hade då 38,2 grader på natten. Annars inget bekymmer.
Hon blev 5 månader förra veckan och fick då sina sprutor igen, samma då. Lite varm på natten, men då tog jag ingen temp eftersom hon i övrigt mådde bra. (Här ingår även Hepatit B.)

 

[pajaztar]

Återigen blev sköterskan förskräckt när jag sa att vi samsover. Hur sover ni?
Vikten hade planat lite nu äntligen trots att han äter typ en gång vi timmen dygnet runt.
7970g 65cm, grämer mig lite att han inte spräckte åttan nu när det var så nära

Vi samsover också + liggammar när hon vaknar på nätterna (ca 2-5 ggr beroende på dagsformen). Smidigast för alla och ger mest sömn.

Kommer få vaccin några dagar före 3-månadersdagen.

 

[sandra87_]

Återigen blev sköterskan förskräckt när jag sa att vi samsover. Hur sover ni?
Vikten hade planat lite nu äntligen trots att han äter typ en gång vi timmen dygnet runt.
7970g 65cm, grämer mig lite att han inte spräckte åttan nu när det var så nära

Vi typ blandsover.. kan man säga så?
Vi har en bedside crib som han läggs i på kvällen. När han blir hungrig flyttar jag över honom till mig och så liggammar vi. Ibland fortsätter vi sova så och ibland flyttas han tillbaka till sin säng. Det beror lite på om han vaknar många gånger eller bara nån gång. Vi har haft en period med mkt matning på natten och då sover han mest hos mig. Inatt vaknade han bara en gång och då fick han flytta tillbaka till sin säng.

 

[Is]

Kul att läsa hur det går för alla. Jag är nyfiken hur det går för er som pottat från start.
Vi pottar ju också men bara vid blöjbyte och när han ska bajsa (han vill inte bajsa i blöjan) men jag tycker att det fungerar bra.

@Terqa hoppas du ber om hjälp, känns det för jobbigt och bara vill ha ett "online öra" får du gärna PMa så kan jag åtminstone lyssna även om jag inte kan ge professionella råd.

Här har vi idag haft 4 månaders kontrollen. 7kg och 65 cm. Dagens besök firade vi med att ha vårt första riktiga smakportion. Ärtsoppa och kokad morot bjöd vi på- han fick själv hålla i skeden och peta in de han kunde/ville. Ärtsoppa tyckte han va bättre än morot men båda delarna tyckte han nog va helt okej eftersom skeden åkte tillbaka in i munnen.

Vi väntar fortfarande på ljudligt skratt och att han ska hitta fötterna men de kommer väl de också. Han har fullt upp med att röra sig, när jag lägger ner han på rygg snurrar och vrider han på sig så han kan förflytta sig närmare en meter när jag tittar bort någon minut.

Jag tvättade upp storlek 68 nu och inser att en del av plaggen har han nästan vuxit ur medans andra är alldeles för stora. Jag vart nästan sur häromdagen när jag hade fyndat en lite tjockare dress med fötter på rean. Storleken var 6 månader (stod inget annat) så tänkte att han hade lite tid att växa i den men när vi provade den så var den för liten. passar bra i ärmar och så men "blöjknapparna" åker upp för att den blir för tajt.

På ett personligt plan så har jag det lite jobbigt nu. Vintern är det bästa jag vet och just nu känner jag mig så begränsad. Grabben tar inte direkt flaskan så jag kan inte va borta någon längre stund och det känns inte direkt aktuellt att vara ute med grabben när det är 20-25 grader kallt. På det är hunden dålig och veterinärerna har sagt att det är dags att tänka på avlivning.
Resultat blir att jag inte är med och tränar hund.
Jag sitter inne och tittar på när mina vänner passerar på väg ut på skoterutflykter mm och pappan drar sig inte för att lämna mig med pojken hemma pga kylan och själv far ut på fisketurer mm.
Så jag börjar känna mig lite ensam, jag har liksom ingen att prata med riktigt och jag känner att jag börjar vara otålig för att ta tillbaka mitt liv. Jag har inte varit i stallet sedan jag blev gravid pga att läkarna sa strikt vila som sedan blev foglossning osv. Ja ni förstår grejen - jag vill egentligen inte missa en sekund med sonen men jag vill rida, träna hund, åka skoter mm mm mm och just nu är det lite svårkombinerat och mannens oförstående för min frustration gör situationen smått ohållbar.

ja just våra sovrutiner.
A sover i sin egen säng från ca 19,30. just nu vaknar han en del på nätterna och är jättehungrig men brukar ändå sova i sin säng till iaf 05. sedan liggammar/samsover/ tittar på film fram till 7.00 då kliver vi upp tvättar oss ger hundarna mat tänder upp mm och sedan somnar han i vagnen där vid 9 han sover då ca 2 timmar sedan tar han några kortare tupplurer under dagen och en lite längre vid 16-17 tiden (ca 1 timme)

slut på romanen :P

 

[Terqa]

Kul att läsa hur det går för alla. Jag är nyfiken hur det går för er som pottat från start.
Vi pottar ju också men bara vid blöjbyte och när han ska bajsa (han vill inte bajsa i blöjan) men jag tycker att det fungerar bra.

@Terqa hoppas du ber om hjälp, känns det för jobbigt och bara vill ha ett "online öra" får du gärna PMa så kan jag åtminstone lyssna även om jag inte kan ge professionella råd.

Här har vi idag haft 4 månaders kontrollen. 7kg och 65 cm. Dagens besök firade vi med att ha vårt första riktiga smakportion. Ärtsoppa och kokad morot bjöd vi på- han fick själv hålla i skeden och peta in de han kunde/ville. Ärtsoppa tyckte han va bättre än morot men båda delarna tyckte han nog va helt okej eftersom skeden åkte tillbaka in i munnen.

Vi väntar fortfarande på ljudligt skratt och att han ska hitta fötterna men de kommer väl de också. Han har fullt upp med att röra sig, när jag lägger ner han på rygg snurrar och vrider han på sig så han kan förflytta sig närmare en meter när jag tittar bort någon minut.

Jag tvättade upp storlek 68 nu och inser att en del av plaggen har han nästan vuxit ur medans andra är alldeles för stora. Jag vart nästan sur häromdagen när jag hade fyndat en lite tjockare dress med fötter på rean. Storleken var 6 månader (stod inget annat) så tänkte att han hade lite tid att växa i den men när vi provade den så var den för liten. passar bra i ärmar och så men "blöjknapparna" åker upp för att den blir för tajt.

På ett personligt plan så har jag det lite jobbigt nu. Vintern är det bästa jag vet och just nu känner jag mig så begränsad. Grabben tar inte direkt flaskan så jag kan inte va borta någon längre stund och det känns inte direkt aktuellt att vara ute med grabben när det är 20-25 grader kallt. På det är hunden dålig och veterinärerna har sagt att det är dags att tänka på avlivning.
Resultat blir att jag inte är med och tränar hund.
Jag sitter inne och tittar på när mina vänner passerar på väg ut på skoterutflykter mm och pappan drar sig inte för att lämna mig med pojken hemma pga kylan och själv far ut på fisketurer mm.
Så jag börjar känna mig lite ensam, jag har liksom ingen att prata med riktigt och jag känner att jag börjar vara otålig för att ta tillbaka mitt liv. Jag har inte varit i stallet sedan jag blev gravid pga att läkarna sa strikt vila som sedan blev foglossning osv. Ja ni förstår grejen - jag vill egentligen inte missa en sekund med sonen men jag vill rida, träna hund, åka skoter mm mm mm och just nu är det lite svårkombinerat och mannens oförstående för min frustration gör situationen smått ohållbar.

ja just våra sovrutiner.
A sover i sin egen säng från ca 19,30. just nu vaknar han en del på nätterna och är jättehungrig men brukar ändå sova i sin säng till iaf 05. sedan liggammar/samsover/ tittar på film fram till 7.00 då kliver vi upp tvättar oss ger hundarna mat tänder upp mm och sedan somnar han i vagnen där vid 9 han sover då ca 2 timmar sedan tar han några kortare tupplurer under dagen och en lite längre vid 16-17 tiden (ca 1 timme)

slut på romanen :P

Tack för omtanken

Jag pratade med vår BVC-sköterska när vi var där förra tisdagen och hon drog på full växel direkt, inom två timmar var jag sjukskriven, fått medecin utskriven, fått prata med kurator och bokat massa tider med uppföljning. Så hjälp har jag verkligen fått, mår bättre nu när mannen är hemma med oss, medecinen har dock inte börjat få effekt än då det tydligen tar ett par veckor, har mest lite småjobbiga biverkningar än så länge, men inget ohanterbart.

 

[Pollyhopp]

Vi har samsovit från dag ett för att sonen inte har accepterat något annat. Det är supermysigt men lite bökigt, han ligger gärna och snuttar halva nätterna. Jag har känt att det viktigaste är att han känner sig trygg, så kommer det säkert att han kan sova själv när han är tillräckligt trygg i sig själv. Och kors i taket- han har aldrig sovit mer än 15 min i sin egen säng- men inatt fick jag feeling och la honom där när han hade somnat och han sov hela natten!! Han vaknade två ggr för amning och somnade sen sött i sängen igen! Vi ska testa nu igen och se vad som händer. Han är 4,5 mån nu.

 

[viadukt]

Nästa gång är det vaccin, hur har era reagerat? Blev förvånad att det var vid 2,5 månad nu, med de andra var det vid 3

Vid 3 mån så var hon dötrött. Sov hela dagen efter vaccinet, vaknade för mat och andra behov bara.

Kul att läsa hur det går för alla. Jag är nyfiken hur det går för er som pottat från start.
Vi pottar ju också men bara vid blöjbyte och när han ska bajsa (han vill inte bajsa i blöjan) men jag tycker att det fungerar bra.

@Terqa hoppas du ber om hjälp, känns det för jobbigt och bara vill ha ett "online öra" får du gärna PMa så kan jag åtminstone lyssna även om jag inte kan ge professionella råd.

Här har vi idag haft 4 månaders kontrollen. 7kg och 65 cm. Dagens besök firade vi med att ha vårt första riktiga smakportion. Ärtsoppa och kokad morot bjöd vi på- han fick själv hålla i skeden och peta in de han kunde/ville. Ärtsoppa tyckte han va bättre än morot men båda delarna tyckte han nog va helt okej eftersom skeden åkte tillbaka in i munnen.

Vi väntar fortfarande på ljudligt skratt och att han ska hitta fötterna men de kommer väl de också. Han har fullt upp med att röra sig, när jag lägger ner han på rygg snurrar och vrider han på sig så han kan förflytta sig närmare en meter när jag tittar bort någon minut.

Jag tvättade upp storlek 68 nu och inser att en del av plaggen har han nästan vuxit ur medans andra är alldeles för stora. Jag vart nästan sur häromdagen när jag hade fyndat en lite tjockare dress med fötter på rean. Storleken var 6 månader (stod inget annat) så tänkte att han hade lite tid att växa i den men när vi provade den så var den för liten. passar bra i ärmar och så men "blöjknapparna" åker upp för att den blir för tajt.

På ett personligt plan så har jag det lite jobbigt nu. Vintern är det bästa jag vet och just nu känner jag mig så begränsad. Grabben tar inte direkt flaskan så jag kan inte va borta någon längre stund och det känns inte direkt aktuellt att vara ute med grabben när det är 20-25 grader kallt. På det är hunden dålig och veterinärerna har sagt att det är dags att tänka på avlivning.
Resultat blir att jag inte är med och tränar hund.
Jag sitter inne och tittar på när mina vänner passerar på väg ut på skoterutflykter mm och pappan drar sig inte för att lämna mig med pojken hemma pga kylan och själv far ut på fisketurer mm.
Så jag börjar känna mig lite ensam, jag har liksom ingen att prata med riktigt och jag känner att jag börjar vara otålig för att ta tillbaka mitt liv. Jag har inte varit i stallet sedan jag blev gravid pga att läkarna sa strikt vila som sedan blev foglossning osv. Ja ni förstår grejen - jag vill egentligen inte missa en sekund med sonen men jag vill rida, träna hund, åka skoter mm mm mm och just nu är det lite svårkombinerat och mannens oförstående för min frustration gör situationen smått ohållbar.

ja just våra sovrutiner.
A sover i sin egen säng från ca 19,30. just nu vaknar han en del på nätterna och är jättehungrig men brukar ändå sova i sin säng till iaf 05. sedan liggammar/samsover/ tittar på film fram till 7.00 då kliver vi upp tvättar oss ger hundarna mat tänder upp mm och sedan somnar han i vagnen där vid 9 han sover då ca 2 timmar sedan tar han några kortare tupplurer under dagen och en lite längre vid 16-17 tiden (ca 1 timme)

slut på romanen :P

Vi ec:ar, eller jag gör. Sambon är helt värdelös på att läsa henne eller så orkar han inte, jag vet jag. Fångar oftast all bajs på tecken, hon kan fortfarande bajsa 6 ggr/dag. Vi tar mer och mer kiss också då jag verkligen vart lagt natt ljus möda på att försöka läsa henne och se tecken. Har alltid lite bakslag vid utvecklingssprång då hon kan bajsa helt utan signal men det har ordnat upp sig efter några dagar.


Vår tjej blir 4 mån nu. Snurrar runt och vill mest stå upp. Jag håller just nu på att gå under och mår inte alls bra. Senaste veckan har hon vaknat varje-varannan timme och velat äta. Jag var trött innan, nu är jag slut. Har ingen energi till något alls och numer har jag ingen lust till något hellre. Inget är längre roligt, inte ens hästen. Bara massa jobb. Känner mig ensam och instängd.

 

[Is]

Vid 3 mån så var hon dötrött. Sov hela dagen efter vaccinet, vaknade för mat och andra behov bara.



Vi ec:ar, eller jag gör. Sambon är helt värdelös på att läsa henne eller så orkar han inte, jag vet jag. Fångar oftast all bajs på tecken, hon kan fortfarande bajsa 6 ggr/dag. Vi tar mer och mer kiss också då jag verkligen vart lagt natt ljus möda på att försöka läsa henne och se tecken. Har alltid lite bakslag vid utvecklingssprång då hon kan bajsa helt utan signal men det har ordnat upp sig efter några dagar.


Vår tjej blir 4 mån nu. Snurrar runt och vill mest stå upp. Jag håller just nu på att gå under och mår inte alls bra. Senaste veckan har hon vaknat varje-varannan timme och velat äta. Jag var trött innan, nu är jag slut. Har ingen energi till något alls och numer har jag ingen lust till något hellre. Inget är längre roligt, inte ens hästen. Bara massa jobb. Känner mig ensam och instängd.

Förlåt inte föt att vars sådan men guuuuuuuu va underbart att höra att jag inte är ensam. Vi har exakt lika pojken äter varannan timme och har gjort sedan vi gick in det här utvecklingsspronget för 2 veckor sedan.
Kunde ha slagit sambon med något hårt när han svarade "varför då?" När jag sa att jag är så sjukt trött och matt- själv sover han rakt igenom allt och klagar på dålig sömn om han vaknar till en eller 2 gånger.

 

[viadukt]

Förlåt inte föt att vars sådan men guuuuuuuu va underbart att höra att jag inte är ensam. Vi har exakt lika pojken äter varannan timme och har gjort sedan vi gick in det här utvecklingsspronget för 2 veckor sedan.
Kunde ha slagit sambon med något hårt när han svarade "varför då?" När jag sa att jag är så sjukt trött och matt- själv sover han rakt igenom allt och klagar på dålig sömn om han vaknar till en eller 2 gånger.

Alltså det är så hemskt. Varje timme inatt blir galen snart!!!