Ut kom det en bebis till slut och sedan har tiden bara rusat iväg! 12 dagar gick jag över och på torsdag blir hon 3 veckor. Förlossningen gick egentligen bra men jag upplevde åtminstone sista timmen som ganska traumatisk. Från första värken hemma tog det 52 timmar innan hon var ute, 3 dygn utan sömn, 2 dygn utan att jag fick behålla mat och vätska så det var en trött och medtagen mamma när allt var över. Att det tog sån tid berodde nog dels på att krafterna tog slut men också att hon låg lite fel och inte roterade som hon skulle (hjässbjudning).
Lilla bebis mår bra i alla fall och amningen fungerar strålande! Det enda jag saknar nu är sömn... Hon vill ligga vid bröstet hela tiden dygnet runt och vaknar så fort jag försöker lägga henne ifrån mig. Nog för att det är mysigt men ibland vill jag faktiskt gå på toa eller äta lite och varför inte få sova två timmar i sträck utan en bebis på mig! Nåja, det får jag väl också någon gång igen, förr eller senare.
Lilla bebis mår bra i alla fall och amningen fungerar strålande! Det enda jag saknar nu är sömn... Hon vill ligga vid bröstet hela tiden dygnet runt och vaknar så fort jag försöker lägga henne ifrån mig. Nog för att det är mysigt men ibland vill jag faktiskt gå på toa eller äta lite och varför inte få sova två timmar i sträck utan en bebis på mig! Nåja, det får jag väl också någon gång igen, förr eller senare.