Höstföräldrar 2015

[Mitrolle]

@Rhinos
Ja, precis. Samma som att alla antas vara superfrälsta över att de ska få barn. Jag har inte vant mig vid tanken än känns det som, och det här 'åh, vad roligt, det kommer bli så fantastiskt' som alla säger, det känner inte jag än. Jag har ju ingen aning om hur det kommer att bli, så jag blir sjukt obekväm av allas kommentarer om hur det kommer att bli.
Jag ser mest allt som kommer förändras, som kommer att bli utmaningar och främst den försämrade ekonomin. Allt det fantastiska har jag ju inte upplevt än och kan inte föreställa mig heller. Däremot vet jag hur dåligt jag mår av för lite sömn, lite pengar och oro/stress så det kan jag ju föreställa mig.

 

[Rhinos]

@Rhinos
Ja, precis. Samma som att alla antas vara superfrälsta över att de ska få barn. Jag har inte vant mig vid tanken än känns det som, och det här 'åh, vad roligt, det kommer bli så fantastiskt' som alla säger, det känner inte jag än. Jag har ju ingen aning om hur det kommer att bli, så jag blir sjukt obekväm av allas kommentarer om hur det kommer att bli.
Jag ser mest allt som kommer förändras, som kommer att bli utmaningar och främst den försämrade ekonomin. Allt det fantastiska har jag ju inte upplevt än och kan inte föreställa mig heller. Däremot vet jag hur dåligt jag mår av för lite sömn, lite pengar och oro/stress så det kan jag ju föreställa mig.

Äh, oroa dig inte. Det kommer bli fantastiskt .

Nä, men det är väl bara bra att du tänker på det praktiska i förväg tänker jag. Då är du så förberedd man kan vara när bebisen kommer, för det är ju det enda som man inte kan föreställa sig.

Jag fick hela tiden höra: "passa på att vila nu för det blir det svårt att göra sen". Vila gjorde jag så att det räckte och blev över iom att jag var ledig två månader innan bf (sen behagade inte ungen komma förrän 14 dagar över tiden dessutom ) och längtade ihjäl mig efter en långpromenad eller någon annan fysisk aktivitet.

 

[BernT]

"Ska" man oroa sig för minskade fosterrörelser? Hade riktigt ont i magen igår kväll, men högt upp (tänkt typ halsbrännahöjd) + kände inga rörelser, brukar alltid känna iaf lite på kvällen.

Vårt kiddo är ingen frekvent sparkare/livlig utan är mest små buffar här och där, att jag inte känner så mkt trodde bm berodde på att jag har mycket magmuskler. Moderkaka sitter inte i framkant så beror inte på det iaf.

Iaf, idag har jag känt absolut noll. Visst att rörelserna brukar va mest när jag är stilla och idag har jag varit igång hela dagen men nånting borde jag väl känna ändå?

Är v 26 nu och då ska man väl egentligen känna varje dag?

 

[Tassetass]

"Ska" man oroa sig för minskade fosterrörelser? Hade riktigt ont i magen igår kväll, men högt upp (tänkt typ halsbrännahöjd) + kände inga rörelser, brukar alltid känna iaf lite på kvällen.

Vårt kiddo är ingen frekvent sparkare/livlig utan är mest små buffar här och där, att jag inte känner så mkt trodde bm berodde på att jag har mycket magmuskler. Moderkaka sitter inte i framkant så beror inte på det iaf.

Iaf, idag har jag känt absolut noll. Visst att rörelserna brukar va mest när jag är stilla och idag har jag varit igång hela dagen men nånting borde jag väl känna ändå?

Är v 26 nu och då ska man väl egentligen känna varje dag?

Ring till förlossningen och rådfråga. Bättre ringa tio gånger för mycket än en för lite.

 

[californication]

@Rhinos
Ja, precis. Samma som att alla antas vara superfrälsta över att de ska få barn. Jag har inte vant mig vid tanken än känns det som, och det här 'åh, vad roligt, det kommer bli så fantastiskt' som alla säger, det känner inte jag än. Jag har ju ingen aning om hur det kommer att bli, så jag blir sjukt obekväm av allas kommentarer om hur det kommer att bli.

Samma här. Jag är faktiskt med handen på hjärtat inte ett dugg exalterad över det här. Känner mest att det kommer bli omständligt, jobbigt och bökigt. Stundtals ångrar jag mig till och med.

Meeen jag inser att det antagligen kommer att ändras sen när krabaten kommer, så jag känner mig rätt lugn över mina känslor ändå.

 

[MM]

"Ska" man oroa sig för minskade fosterrörelser? Hade riktigt ont i magen igår kväll, men högt upp (tänkt typ halsbrännahöjd) + kände inga rörelser, brukar alltid känna iaf lite på kvällen.

Vårt kiddo är ingen frekvent sparkare/livlig utan är mest små buffar här och där, att jag inte känner så mkt trodde bm berodde på att jag har mycket magmuskler. Moderkaka sitter inte i framkant så beror inte på det iaf.

Iaf, idag har jag känt absolut noll. Visst att rörelserna brukar va mest när jag är stilla och idag har jag varit igång hela dagen men nånting borde jag väl känna ändå?

Är v 26 nu och då ska man väl egentligen känna varje dag?

Tycker du ska ringa förlossningen och höra med dom!
Men samtidigt är det normalt att någon gång inte känna så mycket (nu snackar vi timmar, inte dygn), då bebisen kan ändra sitt sovmönster eller har lagt sig i en ställning där man inte känner av så mycket. Har du testat ligga ner stilla och buffa lite på magen och se om du får något svar tillbaka?
Jag känner i princip inget alls om jag är i rörelse men hon rör sig ju inte speciellt mycket i vanliga fall så det krävs att jag är stilla så jag känner något.

 

[MM]

@Rhinos
Ja, precis. Samma som att alla antas vara superfrälsta över att de ska få barn. Jag har inte vant mig vid tanken än känns det som, och det här 'åh, vad roligt, det kommer bli så fantastiskt' som alla säger, det känner inte jag än. Jag har ju ingen aning om hur det kommer att bli, så jag blir sjukt obekväm av allas kommentarer om hur det kommer att bli.
Jag ser mest allt som kommer förändras, som kommer att bli utmaningar och främst den försämrade ekonomin. Allt det fantastiska har jag ju inte upplevt än och kan inte föreställa mig heller. Däremot vet jag hur dåligt jag mår av för lite sömn, lite pengar och oro/stress så det kan jag ju föreställa mig.

Haha, det är samma här. Hade en på mitt jobb igår som kom tillbaka efter semestern som kom fram till mig och sa "nej men ska du ha en liten bebis! Men gud så mysigt. Vad roligt. Nu måste du längta va? När ska du ha och vet du vad det blir?".

Å så med en pipig gulligull röst

Alltså, sånt där klarar jag inte av!
För jag är ingen gulligullmänniska själv men för sakens skull så drog jag på ett stort leende och svarade på hennes frågor.
Hon menade ju bara väl.

 

[MM]

Åh vad det hade varit härligt med en ridtur i skogen idag

Olidligt att inte kunna rida förens om tidigast 3-4 månader!

 

[Amha]

Haha, det är samma här. Hade en på mitt jobb igår som kom tillbaka efter semestern som kom fram till mig och sa "nej men ska du ha en liten bebis! Men gud så mysigt. Vad roligt. Nu måste du längta va? När ska du ha och vet du vad det blir?".

Å så med en pipig gulligull röst

Alltså, sånt där klarar jag inte av!
För jag är ingen gulligullmänniska själv men för sakens skull så drog jag på ett stort leende och svarade på hennes frågor.
Hon menade ju bara väl.

Haha! Mötte en på coop i början av sommaren som kände igen mig. Tydligen gick våra barn på samma avdelning på dagis. Jag har fruktansvärt dåligt ansiktsminne, då menar jag fruktansvärt (!!!) dåligt. Jag känner inte alltid igen min sambo om han är på fel plats. Hur som haver, hon kom fram, gratulerade, pratade (här någonstans berättade jag om mitt ansiktsminne) klappade på magen och berättade för sitt barn att det var en bebis där i. Barnet verkade... Sisådär intresserat

 

[krambanan]

Blä...Börjar känna mig tjock på riktigt nu. Hade tidigare gått upp ca 14 kg vilket kändes rätt okej. Var mest mage och tuttar. Men NU...på 2,5 vecka har jag gått upp 5-6 kg till! Och det sitter massa på benen. Mycket vet jag är vätska men ändå....Provade dessutom klänningen jag skulle ha på min lillasysters bröllop om 2,5 vecka....Kan inte ha den längre....den sitter bra över magen men tuttarna får inte plats. Den är ju såååå fin. Vill inte ha någon annan klänning.

Dessutom var min vikarie snäll och sa upp sig idag! Efter två månaders slit med att lära upp henne... Hade tänkt gå hem på heltid från nästa vecka....nu vettisjutton hur det ska gå.

Så nu sitter jag och tröstäter en stor påse godis (jag som inte ens varit sugen på godis sen jag blev gravid).

 

[Amha]

Blä...Börjar känna mig tjock på riktigt nu. Hade tidigare gått upp ca 14 kg vilket kändes rätt okej. Var mest mage och tuttar. Men NU...på 2,5 vecka har jag gått upp 5-6 kg till! Och det sitter massa på benen. Mycket vet jag är vätska men ändå....Provade dessutom klänningen jag skulle ha på min lillasysters bröllop om 2,5 vecka....Kan inte ha den längre....den sitter bra över magen men tuttarna får inte plats. Den är ju såååå fin. Vill inte ha någon annan klänning.

Dessutom var min vikarie snäll och sa upp sig idag! Efter två månaders slit med att lära upp henne... Hade tänkt gå hem på heltid från nästa vecka....nu vettisjutton hur det ska gå.

Så nu sitter jag och tröstäter en stor påse godis (jag som inte ens varit sugen på godis sen jag blev gravid).

Trist med klänningen. Nu vet jag inte hur den ser ut men du kanske har någon sykunnig eller någon som jobbar med att ay om kläder du kanske kan få hjälp av att rädda det?

Angående jobbet är det inte ditt problem att lösa så länge du "bara" är anställd.

 

[Imogen]

"Ska" man oroa sig för minskade fosterrörelser? Hade riktigt ont i magen igår kväll, men högt upp (tänkt typ halsbrännahöjd) + kände inga rörelser, brukar alltid känna iaf lite på kvällen.

Vårt kiddo är ingen frekvent sparkare/livlig utan är mest små buffar här och där, att jag inte känner så mkt trodde bm berodde på att jag har mycket magmuskler. Moderkaka sitter inte i framkant så beror inte på det iaf.

Iaf, idag har jag känt absolut noll. Visst att rörelserna brukar va mest när jag är stilla och idag har jag varit igång hela dagen men nånting borde jag väl känna ändå?

Är v 26 nu och då ska man väl egentligen känna varje dag?

Om man ska oroa sig vet jag inte. Om man tycker att det vanliga mönstret har ändrat sig till mindre rörelser ska man kontakta förlossningen. De kommer absolut att ta dig på allvar och de säger alltid att man ska höra av sig en gång för lite än en gång för mycket.

Jag kände inte heller av sonen så mycket när han låg i magen. Buffar då och då men aldrig de där sparkarna som gör ont som folk pratar om.

Bm gissade på mindre livligt barn i kombination med starka magmuskler. (När jag låg inne innan han föddes var det 7 olika personer totalt som kände på magen ifall bebis var fixerad. 5 av dem kommenterade mina tydligen starka bålmuskulatur.)

I efterhand gissar jag också att sonens storlek gjorde att jag kände mindre. Min livmoder låg hela tiden på gröna mittstrecket när de mätte SF-mått, men sonen vägde bara 2,4 kg när han föddes. Så min högst oprofessionella teori är att han hade mycket plats i livmodern och jag därför inte kände så mycket sparkar. Men har ingen aning om ifall det stämmer. Men det var flera gånger när jag gjorde ultraljud som man såg att bebisen sparkade medan jag knappt kände av det.

Men som sagt, kontakta förlossningen! Om inte annat för att du ska känna dig lugn

 

[Mitrolle]

BM-besök idag, allt var normalt som vanligt. Blodtryck och socker u.a. och inget protein i urinen. SF måttet var på kurvan, hon sa inte antal cm så det vet jag inte.
Vägde mig utanför med kläder på och jag uppskattar efter klädavdrag att jag gått upp 11 kg ungefär. Då är det ungefär 1,5-2 kg på de sista 5 veckorna och resterande före det. Kanske inte blir så himla mycket till hoppas jag

 

[Mitrolle]

Sitter och är emotionell framför Idol.. Hej hormoner

 

[FiVi]

@Rhinos
Ja, precis. Samma som att alla antas vara superfrälsta över att de ska få barn. Jag har inte vant mig vid tanken än känns det som, och det här 'åh, vad roligt, det kommer bli så fantastiskt' som alla säger, det känner inte jag än. Jag har ju ingen aning om hur det kommer att bli, så jag blir sjukt obekväm av allas kommentarer om hur det kommer att bli.
Jag ser mest allt som kommer förändras, som kommer att bli utmaningar och främst den försämrade ekonomin. Allt det fantastiska har jag ju inte upplevt än och kan inte föreställa mig heller. Däremot vet jag hur dåligt jag mår av för lite sömn, lite pengar och oro/stress så det kan jag ju föreställa mig.

Skönt att det inte är bara jag dom känner så!
Självklart ska det bli roligt med barn, annars hade man ju inte planerat något.
MEN jag är egentligen inte så mycket av en spädbarnsperson. Tycker det börjar bli roliga först vid 1,5 år typ! Men det ändrar man nog uppfattning om när man har ett eget barn och ser utvecklingen på ett annan sätt. En del ÄLSKAR ju bebisar, spelar ingen roll vems de är så ska det gullas och hållas i. Så är jag absolut inte och ser värsta jag vet är när folk tycker att man "behöver träna" på att byta blöja och så nej tack, jag klarar nog det fint sen!
Och en del gravida tjatar så hemskt om hur de längtar osv känns som de har världens anknytning till barnet redan.
För egen del tror jag inte att allt kommer att verkligen falla på plats ordentligt förrän jag har min bebis i famnen, inte förrän då kommer det kännas på riktigt på riktigt

För övrigt är det ju helt sjukt vad man kan längta efter hästarna och ridningen!!

 

[Amha]

Skönt att det inte är bara jag dom känner så!
Självklart ska det bli roligt med barn, annars hade man ju inte planerat något.
MEN jag är egentligen inte så mycket av en spädbarnsperson. Tycker det börjar bli roliga först vid 1,5 år typ! Men det ändrar man nog uppfattning om när man har ett eget barn och ser utvecklingen på ett annan sätt. En del ÄLSKAR ju bebisar, spelar ingen roll vems de är så ska det gullas och hållas i. Så är jag absolut inte och ser värsta jag vet är när folk tycker att man "behöver träna" på att byta blöja och så nej tack, jag klarar nog det fint sen!
Och en del gravida tjatar så hemskt om hur de längtar osv känns som de har världens anknytning till barnet redan.
För egen del tror jag inte att allt kommer att verkligen falla på plats ordentligt förrän jag har min bebis i famnen, inte förrän då kommer det kännas på riktigt på riktigt

För övrigt är det ju helt sjukt vad man kan längta efter hästarna och ridningen!!

Varken jag eller sambon visste väl knappt hur en blöja såg ut när vår dotter föddes det gick bra ändå. Han fick en fråga om han bytt blöja någon gång och han sa nej (jag var sängliggande efter snitt och kunde inte riktigt vara med) och så fick han hjälp. Nu kan vi göra det i sömnen nästan hade aldrig någonsin fått för mig att "öva" på det innan. Jag tycker det är pest att behöva byta blöja på andras barn med om man råkar vara barnvakt även om jag gör det.

 

[Affa]

Skönt att det inte är bara jag dom känner så!
Självklart ska det bli roligt med barn, annars hade man ju inte planerat något.
MEN jag är egentligen inte så mycket av en spädbarnsperson. Tycker det börjar bli roliga först vid 1,5 år typ! Men det ändrar man nog uppfattning om när man har ett eget barn och ser utvecklingen på ett annan sätt. En del ÄLSKAR ju bebisar, spelar ingen roll vems de är så ska det gullas och hållas i. Så är jag absolut inte och ser värsta jag vet är när folk tycker att man "behöver träna" på att byta blöja och så nej tack, jag klarar nog det fint sen!
Och en del gravida tjatar så hemskt om hur de längtar osv känns som de har världens anknytning till barnet redan.
För egen del tror jag inte att allt kommer att verkligen falla på plats ordentligt förrän jag har min bebis i famnen, inte förrän då kommer det kännas på riktigt på riktigt

För övrigt är det ju helt sjukt vad man kan längta efter hästarna och ridningen!!

Haha det där låter precis som mig! Fast jag är väl värre, iom att jag redan har ett barn (på drygt 2,5 år) så borde jag väl vara superpluttinuttilängtande....jag vet ju vad som väntar liksom. Och självklart längtar jag efter barnet, men jag hade helst sett att det kom ut en 2-åring. Bebistiden är inget som jag med handen på hjärtat ser direkt fram emot, och jag är verkligen ingen sån som måste klämma på alla bebisar jag ser. Tvärtom - jag slipper helst. Däremot var (är) jag världens lejonmamma och la full fokus, kärlek och energi på min första bebis och är säker på att jag kommer göra det med denna också....men så jäkla ROLIGT är det inte med bebisar

 

[Pontevecchio]

"Åh nu är du verklligen tjock!" (Sf mått på undre kurvan)
"Ska den verkligen heta så? "

På riktigt, vart tog allt hyfs vägen??

 

[MM]

"Åh nu är du verklligen tjock!" (Sf mått på undre kurvan)
"Ska den verkligen heta så? "

På riktigt, vart tog allt hyfs vägen??

Jag har ingen aning!
Folk blir ju dumma i huvudet när dom har en gravid kvinna i sin närhet

Fick själv höra häromdagen av en tjej att hennes mamma tyckte jag hade en jättestor mage

När hon lämnat oss sa min tös att mamma, din mage är inte alls stor. Den är alldeles lagom och har man inget snällt att säga så kan man hålla mun!
Man säger inte till folk att deras magar är stora. Istället kan man säga vilken fin mage du har.

Min tjej alltså

Och alltså, vad förväntar sig folk? Att bebisen är 10 cm lång och väger 500 gram under hela graviditeten
Det är väl självklart att magen blir större eller tror folk en bebis på 4 kg inte tar någon plats eller?

 

[Pontevecchio]

Svårast har jag flr namnfrågan just nu.
De frågar om vi har namnförslag och säger man nåt får man deras åsikter om det.
Förlåt men jag svarade på din fråga, bad inte om din åsikt??