Höstföräldrar 2015 del 2.

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag har 4 pass kvar på jobbet, men det känns inte som att jag kommer vilja gå hem redan till helgen så jag ska nog lägga in fler pass nästa vecka också :)
Jag mår ju precis som vanligt bara att jag har lite större mage :p
 
Vår lillstrumpa har nu bestämt sig för att man skall vara vaken 21-04 och sova resten av tiden. Det enda som fungerar sövande är bilåkning. Skitunge! :p (Problem; bara pappan har körkort :D )

Pappan började jobba idag också, så nu börjar vardagen. Han börjar jobba och jag börjar plugga distans. Vardag, hallelujah! :D :banana:

Köpte en bröstpump igår också. Fantastiskt skönt att kunna pumpa ut så även pappan kan mata vid behov. Amningen har ju flytit på smidigt sen första amningen och även efter vi införde napp vid behov. Var trots detta lite orolig att förvirring skulle uppstå om vi började med flaska men upplever inga problem alls faktiskt. Skönt, och jag är väldigt tacksam över detta :up: Förstått att det inte är fullt så lätt för alla så jag ser det som lyx att kunna varva amning, napp och flaska :bow:
 
Jag kan verkligen knappt röra mig idag utan att få sammandragningar. Det trycker en hel del neråt! Blir alldeles matt och längtar efter min soffa :D
 
Jag kan verkligen knappt röra mig idag utan att få sammandragningar. Det trycker en hel del neråt! Blir alldeles matt och längtar efter min soffa :D

Ungefär så som jag har det då :p
Har fått väldans mycket förvärkar senaste tiden. Dom har börjat kännas en del och jag får stanna upp och låta dom gå över innan jag fortsätter med det jag nu gjorde.

Det trycker på neråt här också och nu har det även börjat ila lite i framfogen, så bebis har nog börjat burra ner huvudet :)

Men gud så segt tiden går nu sen jag gick hem från jobbet. Har ju inget att göra eller något jag klarar av att göra. Gör absolut inte mer än nödvändigt i stallet. Allt är jobbigt och ponnyn är turligt nog fortfarande på bete så det känns okej att "försumma" honom ett litet tag till. Har han bara gräs att äta och en kompis så går det ingen nöd på honom.
Här hemma skulle vi behöva göra ett ryck och göra iordning en massa men min ork är borttappad..

Jag orkade dock fixa lunch idag så min man slapp. Pannkakor is the shit :D :d
All mer avancerad mat får han fixa :p

Dock SKÖNT att han är ledig så mycket som han är. Ett privilegium med nya jobbet. Jobbar han ihop sina timmar på färre dagar så får han vara ledig mer. Förrförra veckan var han ledig två vardagar, samma förra veckan och så är det även denna veckan :up:
 
Vecka 33 nu. Känner knappt igen mig om jag jämför bilderna med 20 veckor emellan. Min röv är större, och likaså mina bröst, och magen då :p
Tycker det lite roligt att jag tyckte magen hade börjat synas lite redan på vecka 13 bilden :D (Men det hade den ju, ni ser väl bulan allra längst ner över troskanten :p)

AQFAAAACXsRodHRwczovL2NkbjEuY2RubWUuc2UvNDE4MjA5Ni84LTMvdGVtcG9yYXJ5LWltYWdlMTQ0MjIyODM3NDk2NF81NWY2YThhODJhNmIyMjg3NDJlYjcxY2YuanBn
 
Det är enda fördelen med att jag jobbar dagtid nu, jag slipper gå upp 04 :p det är inte min grej att jobba dagtid heller (ÄLSKAR kväll- och nattpass) men det är sjukt skönt att slippa de supertidiga morgnarna.

2 dagar kvar innan jag är ledig på heltid. Eller egentligen bara en dag sammanlagt.

Jag tycker inte heller om att jobba dagtid. Aldrig är man nöjd haha :D när jag inte var gravid (eller faktiskt första månaden pckså innan jag förstod att jag var gravid) jobbade jag 05-10 på första jobbet sen hem och käka lunch sen jobba 12-18 på nästa för att sedan va i stallet 18-21. Blir typ trött av att bara läsa det, skulle nog inte orka det idag :p

Jag vill också vara ledig! Avis ;)

Fast jag är ledig 4 dagar denna vecka, ikväll ska vi på del två av föräldrautbildningen också.
 
Jag var också tvungen att ta en bild idag!
v 33 (32+1)

temporary-image1442229336180_55f6ac59e087c36849713eb5.jpg


Känns verkligen som att magen inte växer när bebisen ligger som hon gör. Hoppas hon vänder sig sedan, jag vill inte ha något snitt :eek:
 
Ungefär så som jag har det då :p
Har fått väldans mycket förvärkar senaste tiden. Dom har börjat kännas en del och jag får stanna upp och låta dom gå över innan jag fortsätter med det jag nu gjorde.

Det trycker på neråt här också och nu har det även börjat ila lite i framfogen, så bebis har nog börjat burra ner huvudet :)

Men gud så segt tiden går nu sen jag gick hem från jobbet. Har ju inget att göra eller något jag klarar av att göra. Gör absolut inte mer än nödvändigt i stallet. Allt är jobbigt och ponnyn är turligt nog fortfarande på bete så det känns okej att "försumma" honom ett litet tag till. Har han bara gräs att äta och en kompis så går det ingen nöd på honom.
Här hemma skulle vi behöva göra ett ryck och göra iordning en massa men min ork är borttappad..

Jag orkade dock fixa lunch idag så min man slapp. Pannkakor is the shit :D :d
All mer avancerad mat får han fixa :p

Dock SKÖNT att han är ledig så mycket som han är. Ett privilegium med nya jobbet. Jobbar han ihop sina timmar på färre dagar så får han vara ledig mer. Förrförra veckan var han ledig två vardagar, samma förra veckan och så är det även denna veckan :up:
Ja jäklar vad det ilar i framfogen! Det var helt sanslöst igår kväll framförallt.

Åh vad gott med pannkakor :d

Här försöker maken jobba en del extra nu och skriva klart en uppsats innan lilla fröken kommer, så han kan vara ledig sen. Sen får han flänga runt och fixa en massa grejer ändå, stackarn. Jag har inte handlat på flera månader :o
 
Jag tycker inte heller om att jobba dagtid. Aldrig är man nöjd haha :D när jag inte var gravid (eller faktiskt första månaden pckså innan jag förstod att jag var gravid) jobbade jag 05-10 på första jobbet sen hem och käka lunch sen jobba 12-18 på nästa för att sedan va i stallet 18-21. Blir typ trött av att bara läsa det, skulle nog inte orka det idag :p

Jag vill också vara ledig! Avis ;)

Fast jag är ledig 4 dagar denna vecka, ikväll ska vi på del två av föräldrautbildningen också.
Haha eller hur, det är aldrig riktigt bra ;)

Det ska faktiskt bli så jäkla skönt att vara ledig nu! Jag sover så dåligt när jag ska upp tidigt, och ännu sämre nu när jag måste upp och kissa en gång eller två så jag sitter bara och gäspar.

Gött, vi har föräldrautbildning nästa vecka först.
 
Panik och hopplöshet. Hade småtjaffs med sambon idag. Plötsligt släpper han bomben om att han känner sig utanför och inte delaktig i graviditeten. Nu. 8 månader in..
Inte ett pip eller varning innan.
Jag försöker, skickar bilder och sms med uppdateringar om sparkar, krämpor och hickor etc. Pratat om uppfostran, vilken vagn vi vill ha. Känna när han sparkar. Han har köpt några kläder han valt ut, satt upp söta väggstickers vid sängen. Pratat om första tiden osv. Står som ett bölande frågetecken. Va mer kan jag göra? Vad har jag missat och varför i helvete kommer det upp nu först?!
 
Panik och hopplöshet. Hade småtjaffs med sambon idag. Plötsligt släpper han bomben om att han känner sig utanför och inte delaktig i graviditeten. Nu. 8 månader in..
Inte ett pip eller varning innan.
Jag försöker, skickar bilder och sms med uppdateringar om sparkar, krämpor och hickor etc. Pratat om uppfostran, vilken vagn vi vill ha. Känna när han sparkar. Han har köpt några kläder han valt ut, satt upp söta väggstickers vid sängen. Pratat om första tiden osv. Står som ett bölande frågetecken. Va mer kan jag göra? Vad har jag missat och varför i helvete kommer det upp nu först?!
Min sambo kände likadant. Det är svårt och kanske vet din sambo inte vad som väntar heller? Min sambo fick lite tröst i att läsa på pappaforum. Han blev mer delaktig i graviditet nr2 då vi båda visste mer vad vi hade framför oss.

Du kan säkert inte göra mycket mer och kanske kommer han även känna sig utanför även första tiden när bebisen kanske ammas hela tiden osv (jag har fått två st "snuttungar" som ligger vid bröstet nästan konstant om tillfälle ges). Sen kanske ni ska behandla situationen runt förlossning etc. Första gången vi fick barn var personalen mycket fokuserade på mig och min sambo var väldigt utanför. Inte fel såklart då det är mig det handlar om just då. Däremot var de duktiga på att involvera honom vid andra förlossningen med små saker som att faktiskt se att han var där. Några ord här och var, inga stora grejer.
 
Panik och hopplöshet. Hade småtjaffs med sambon idag. Plötsligt släpper han bomben om att han känner sig utanför och inte delaktig i graviditeten. Nu. 8 månader in..
Inte ett pip eller varning innan.
Jag försöker, skickar bilder och sms med uppdateringar om sparkar, krämpor och hickor etc. Pratat om uppfostran, vilken vagn vi vill ha. Känna när han sparkar. Han har köpt några kläder han valt ut, satt upp söta väggstickers vid sängen. Pratat om första tiden osv. Står som ett bölande frågetecken. Va mer kan jag göra? Vad har jag missat och varför i helvete kommer det upp nu först?!
Lägger till: jag läste för några veckor sedan att män också får "hormonkaos" och kan råka ut för förlossningsdepression så att han reagerar nu när det drar ihop sig kan ju även kopplas till hormoner.
 
Min sambo kände likadant. Det är svårt och kanske vet din sambo inte vad som väntar heller? Min sambo fick lite tröst i att läsa på pappaforum. Han blev mer delaktig i graviditet nr2 då vi båda visste mer vad vi hade framför oss.

Du kan säkert inte göra mycket mer och kanske kommer han även känna sig utanför även första tiden när bebisen kanske ammas hela tiden osv (jag har fått två st "snuttungar" som ligger vid bröstet nästan konstant om tillfälle ges). Sen kanske ni ska behandla situationen runt förlossning etc. Första gången vi fick barn var personalen mycket fokuserade på mig och min sambo var väldigt utanför. Inte fel såklart då det är mig det handlar om just då. Däremot var de duktiga på att involvera honom vid andra förlossningen med små saker som att faktiskt se att han var där. Några ord här och var, inga stora grejer.

Det är vårat 1:a gemensamma men hans andra. Tror det bottnar i rädsla att inte kunna vara på plats vid förlossningen, för han ligger borta i veckorna. Vi har pratat om detta med och jag har lugnat med att när det sätter igång så kommer han med största sannolikhet hinna hem ändå (max 3h bilresa bort). Har skrivit in i förlossningsbrevet att pappan vill vara delaktig i beslut när jag inte kan ge svar och att han bl.a. vill klippa navelsträngen. BM här påpekar också att pappan är en viktig del och inte kommer bli förbisedd. Men han har dåliga minnen dock av förra barnet då mamman fick depression och han fick inte ens hålla i sin egen son första månaderna vilket ledde till hopplöshet/depp hos honom och uppbrott.
Är det dem känslorna som spökar? Vi har även pratat om detta men mina ord verkar inte lugna eller bli trodda när han sa det där. Han har missat två föräldrakurser pga. jobbet men jag har uppdaterat om dem och vad det pratades om. Inga missade BM-möten så hjärtslag osv har han fått höra. Funderar på att berätta för barnmorskan på torsdag och se vad hon har att säga om ev. hjälp eller råd. Eller kan man ringa någonstans redan nu? Det mötet blir ev. det första han missar beroende på om han hinner hem i tid..
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
74 133
Kultur I morgon smäller det! Här är startordningen i finalen. 1. 🇦🇹 Austria | Teya & Salena - Who The Hell Is Edgar? 2. 🇵🇹 Portugal | Mimicat...
18 19 20
Svar
388
· Visningar
20 991
Senast: Mineur
·
Kultur JUNI 24/6 Annie Lööf, före detta partiledare, jurist 25/6 Renée Nyberg, programledare 26/6 Axel Gordh Humlesjö, journalist 27/6...
13 14 15
Svar
294
· Visningar
22 192
Senast: Rie
·
Gravid - 1år Eftersom som ingen annan startat en ny tråd om våra bebisar kommer det en här :D Tror detta är senaste listan från förra tråden...
34 35 36
Svar
707
· Visningar
46 565
Senast: BusBarro
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp