Hjälp!

[bumpo]

Jag förstår det!
Jag var ju helt själv där på stranden. Den är stor, dessutom..
Det var sent och alla barnen hade gått och lagt sig för länge sen.
Annars hade jag inte gjort det.
Hatar att skrämma barn. Blev själv skrämd mycket som barn , så det försöker jag tänka på.

Det känns bra att dela med sig till dig.
Du är en väldigt speciell, en bra person och det känns verkligen när du skriver i din tråd.
Det är lätt att bli förtrolig med dig.
Jag brukar ha lite svårare för det annars....

Jag tycker det är sunt förnuft att försöka låta bli att skrämma barn om en kan visst kan saker hända men en skrämmer inte små barn om en inte måste.

Men tack! Jag blev på riktigt rörd nu. Det betyder massor att få höra en sån sak.

 

[Vallmo]

Jag tycker det är sunt förnuft att försöka låta bli att skrämma barn om en kan visst kan saker hända men en skrämmer inte små barn om en inte måste.

Men tack! Jag blev på riktigt rörd nu. Det betyder massor att få höra en sån sak.

Jag med! Rörd alltså!
Det är så det känns.
Du är speciell och de har ju så många här också skrivit.
Det känns bara rätt att vara öppen mot dig. Du är ju det.

Jag tänker ofta på hur du har det, och det känns verkligen underbart att känna den känslan över att man bryr sig om någon.

Det är en väldigt bra känsla. Att vara behövd. Att göra skillnad! Att finnas där!
På nätet är det också kravlöst, från båda håll. Det finns något bra med det.
Du ger också väldigt mycket. Det har jag skrivit här förut.
Jag tror det är just det som bidrar till så stort engagemang här i din tråd.

 

[bumpo]

Jag med! Rörd alltså!
Det är så det känns.
Du är speciell och de har ju så många här också skrivit.
Det känns bara rätt att vara öppen mot dig. Du är ju det.

Jag tänker ofta på hur du har det, och det känns verkligen underbart att känna den känslan över att man bryr sig om någon.

Det är en väldigt bra känsla. Att vara behövd. Att göra skillnad! Att finnas där!
På nätet är det också kravlöst, från båda håll. Det finns något bra med det.
Du ger också väldigt mycket. Det har jag skrivit här förut.
Jag tror det är just det som bidrar till så stort engagemang här i din tråd.

Tack! På riktigt tack. Jag kan inte vara annat än öppen. Då faller ju hela grejen med att be om hjälp och just nu, i den här situationen behöver jag hjälp. Jag har gjort mitt bästa för att hjälpa när jag har kunnat såväl innan som nu. Min grundinställning är ju att vi bör hjälpa i den mån vi kan annars kan vi lika gärna ge upp. Jag tror för mycket på mänskligheten för att ge upp helt enkelt.

Ja, det är en helt fantastisk känsla. Att se någon, bry sig om någon och få denna någon att så åtminstone för stunden må lite bättre.

Jag ger ju bara bitar ur en rätt hemsk historia som, otroligt nog, verkar få ett rätt så bra slut. Men jag hoppas att den ger lite styrka till någon som kanske sitter där jag satt då, innan jag flydde (i en liknande situation, i en värre situation eller i en som inte har gått riktigt lika långt), och som vågar se en väg ut. Att det finns hopp, hjälp och framförallt ett helt fantastiskt forum som ställer upp på alla tänkbara sätt om det skulle behövas.

 

[nickan1]

@bumpo skickar bara en stor varm kram. Du är så klok, så insiktsfull och en fantastisk och stark människa. Gråt när du behöver gråta, skratta spontant när du känner så. Viktigt att komma ihåg att inga känslor är fel. Du har så många kloka insikter och tankar om det här att jag blir alldeles imponerad av dig.

 

[bumpo]

@bumpo skickar bara en stor varm kram. Du är så klok, så insiktsfull och en fantastisk och stark människa. Gråt när du behöver gråta, skratta spontant när du känner så. Viktigt att komma ihåg att inga känslor är fel. Du har så många kloka insikter och tankar om det här att jag blir alldeles imponerad av dig.

Tack för kramen och de fina orden. Jag försöker att känna vad jag nu känner i stunden även om det är snorjobbigt att känna totalt motstridiga känslor samtidigt. Men jag tror att det hjälpte att gråta där på klippan.

Det där med insiktsfull visste var det tog. Jag har känt att jag tappat den delen av mig under tiden med Kukaset. Han tog effektivt bort allt sånt hos mig. Eller han försökte i alla fall. Jag behövde bara få landa i lugn och trygghet för att hitta det igen.

 

[bumpo]

Det här är inte roligt längre. För första gången på väldigt länge vaknade jag rädd. Riktigt jävla rädd och det går inte över. Minsta lilla ljud får mig att hoppa till. Magen är som en knut och jag kan inte äta är precis att jag klara av att dricka vilket känns rätt viktigt när det är varmt faktiskt. Jag vill bara slippa vara så rädd. Jag tar ångest, självskadetankar och suicidtankar alla dagar i veckan bara jag slipper den här förlamande rädslan.

 

[Sonic76]

Det här är inte roligt längre. För första gången på väldigt länge vaknade jag rädd. Riktigt jävla rädd och det går inte över. Minsta lilla ljud får mig att hoppa till. Magen är som en knut och jag kan inte äta är precis att jag klara av att dricka vilket känns rätt viktigt när det är varmt faktiskt. Jag vill bara slippa vara så rädd. Jag tar ångest, självskadetankar och suicidtankar alla dagar i veckan bara jag slipper den här förlamande rädslan.

Åh vad jag önskar jag kunde lyfta av dig rädslan vännen.
Hör av dig om du vill

 

[Lovisaleonora]

Det här är inte roligt längre. För första gången på väldigt länge vaknade jag rädd.

Jag tror du i rätt god hastighet tar dig igenom en hel mängd olika stadier i ditt traumaarbete. Och det måste rimligen vara som att bli överkörd av tåget, känslomässigt. Upprepade gånger.

Från mig själv känner jag igen det (fast min var ju en lightvariant av det du går igenom), precis när jag tror att det är ett permanent tillstånd, skiftar känslorna som en kameleont. Jag hoppas att det är samma för dig, att du går igenom alla känslorna för att komma ut på andra sidan.

 

[bumpo]

Åh vad jag önskar jag kunde lyfta av dig rädslan vännen.
Hör av dig om du vill

Men vad fin du är! Tack vännen.

 

[bumpo]

Jag tror du i rätt god hastighet tar dig igenom en hel mängd olika stadier i ditt traumaarbete. Och det måste rimligen vara som att bli överkörd av tåget, känslomässigt. Upprepade gånger.

Från mig själv känner jag igen det (fast min var ju en lightvariant av det du går igenom), precis när jag tror att det är ett permanent tillstånd, skiftar känslorna som en kameleont. Jag hoppas att det är samma för dig, att du går igenom alla känslorna för att komma ut på andra sidan.

Det känns definitivt som att jag bli överkörd av tåget gång på gång. Det är så mycket känslor just nu att det nästan blir övermäktigt att hantera. Jag vill inget hellre än att krypa in i garderoben och gömma mig.

Jag hoppas att det är ungefär så för mig med. Att den här rädslan är något som jag måste bearbeta och harva igenom innan jag helt kan lägga den bakom mig.

 

[Lovisaleonora]

Jag hoppas att det är ungefär så för mig med. Att den här rädslan är något som jag måste bearbeta och harva igenom innan jag helt kan lägga den bakom mig.

Rädsla kan ju vara lurigt. Ofta blir vi mer rädda i efterhand, när vi hunnit landa i vad som kunde ha hänt, hur konsekvenserna kunde sett ut. Hellre än när vi glatt klättrar upp på hästen igen och inte ens känner efter om vi slagit oss.

Det är när tanken kommer ikapp, chocken släpper och livet rullar på som känslorna och rädslan kommer som en sandsäck i bakhuvudet.

 

[bumpo]

@Lovisaleonora jag var ju konstant rädd under i alla fall de sista sex eller sju månaderna. Minsta lilla sak som inte var exakt så som han ville resulterade ju i våld. De sista tre månaderna ungefär så fruktade jag till och med för mitt liv. Jag har faktiskt ingen riktig koll på hur många gånger han sa att han skulle döda mig. Men jag trodde att jag kommit över det värsta i alla fall, hade ju slutat kolla mig över axeln och alltid ha koll runt mig och ha flyktvägar redo. Men nu idag kom det tillbaka med full kraft.

Men Gangstern är rätt fantastisk. När han kom hem och insåg hur illa det var så mer eller mindre förbjöd han mig att åka. Jag ska inte sitta 'oskyddad' på bussen när jag mår som jag gör.

 

[Raderad medlem 94602]

Du finns i mina tankar även om jag inte är så aktiv i tråden just nu. Och fortfarande så vet du att det är bara att ringa om jag kan göra någonting för dig. Köra dig någonstanns, ta en fika, en promenad, räkna myror i en myrstack, prata av dig eller bara prata om helt andra saker

 

[nickan1]

Antagligen men jag vill inte just nu. Jag vill kunna njuta av min fristad. Av min plats för energitankning. Fast det kanske var just därför att jag var på en sån plats som dammen brast? För att jag samtidigt kunde fylla på depåerna och inte bara dränera dem?

Jag tror mycket det handlar om att du är på en trygg plats, du vet att han inte kan nå dig där och då vågar du släppa fram känslorna för då finns det förutsättningar att hantera dem.

 

[bumpo]

Du finns i mina tankar även om jag inte är så aktiv i tråden just nu. Och fortfarande så vet du att det är bara att ringa om jag kan göra någonting för dig. Köra dig någonstanns, ta en fika, en promenad, räkna myror i en myrstack, prata av dig eller bara prata om helt andra saker

Jag vet det fina @Voff. Någon dag kommer jag att ta dig på orden.

 

[bumpo]

Jag tror mycket det handlar om att du är på en trygg plats, du vet att han inte kan nå dig där och då vågar du släppa fram känslorna för då finns det förutsättningar att hantera dem.

Det låter väldigt rimligt. Där, hos Gangstern, känner jag mig fullkomligt trygg och säker. Helt onåbar för Kukaset. Och skulle jag falla blir fallet så litet för jag blir uppfångad med en gång.

 

[nickan1]

@bumpo kram på dig, se även mitt pm! Ta hand om dig.

 

[nickan1]

Det där med insiktsfull visste var det tog. Jag har känt att jag tappat den delen av mig under tiden med Kukaset. Han tog effektivt bort allt sånt hos mig. Eller han försökte i alla fall. Jag behövde bara få landa i lugn och trygghet för att hitta det igen.

Nej han tog inte bort det hos dig. Möjligtvis gjorde han så att du höll tillbaka det. Men han har inte lyckats ta något från dig bara betett sig på ett kriminellt sätt mot dig. Men han har inte lyckats ta det ifrån dig. Du är du bumpo och det kommer du fortsätta vara.

 

[bumpo]

@bumpo kram på dig, se även mitt pm! Ta hand om dig.

Jag har läst. Jag ska försöka ringa i morgon. Om jag orkar.

 

[bumpo]

Nej han tog inte bort det hos dig. Möjligtvis gjorde han så att du höll tillbaka det. Men han har inte lyckats ta något från dig bara betett sig på ett kriminellt sätt mot dig. Men han har inte lyckats ta det ifrån dig. Du är du bumpo och det kommer du fortsätta vara.

Du har så rätt. Han tryckte ner det, inte tog bort det. Jag fick inte ha något som var jag kvar. Inte öppet i alla fall. Det var ju att utmana hans totalaitära makt och kontroll. Något som absolut inte var tillåtet på något sätt. Jag slutade till och med tänka och känna. Allt för att skydda mig så långt det bara gick.