Hjälp!

[Raderad medlem 94602]

Tack för de fina målarböckerna, pennorna och det fina brevet @hemlig. Det var ett helt underbart paket! Och tack @Voff som helt osjälviskt ställde upp som mellanhand. Och satan vad sonen har växt...

Ja han går på Anabola, spenat och raketbränsle

 

[bumpo]

Jag pratade med en fd. klasskompis idag och vi diskuterade destruktiva relationer...o den andra hälftens ständiga påpekande. Det vi konstaterade var projicering och allt skit som en får kastat emot sig av din destruktiva fd. partner är ord som partnern egentligen säger om sig själv.

Det ligger nog en del i det men det är nog inte hela sanningen heller. Jag både vill och inte vill kunna vara i huvudet på Kukaset när han höll på för att se vad som rörde sig där inne...

 

[bumpo]

Ja han går på Anabola, spenat och raketbränsle

Jag märkte det. Vilken spurt i växten det varit.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag märkte det. Vilken spurt i växten det varit.

Bara på längden ännu. Lång och smal som ett sugrör

 

[bumpo]

Bara på längden ännu. Lång och smal som ett sugrör

Hehe jaa

 

[Kilauea]

Tack för de fina målarböckerna, pennorna och det fina brevet @hemlig. Det var ett helt underbart paket! Och tack @Voff som helt osjälviskt ställde upp som mellanhand. Och satan vad sonen har växt...

Hoppas du ska få lite glädje av sakerna

 

[bumpo]

Hoppas du ska få lite glädje av sakerna

Det tror jag absolut att jag kommer få. Tänkte faktiskt sätta mig med den lilla boken nu.

 

[bumpo]

Jag är så seriöst kluven till hur jag ska hantera ett erbjudande jag har fått. Risken att Kukaset redan får permission måste väl vara minimal? Eller?

 

[mandalaki]

Jag är så seriöst kluven till hur jag ska hantera ett erbjudande jag har fått. Risken att Kukaset redan får permission måste väl vara minimal? Eller?

Skit i honom och ta ställning till erbjudandet ändå?

 

[bumpo]

Skit i honom och ta ställning till erbjudandet ändå?

Det borde jag göra jag vet. Men tanken på att stöta på honom ute i samhället är väldigt skrämmande. Men att avstå vore att låta honom diktera villkoren för mitt liv vilket han inte får och jag kommer ju inte vara ensam. Plus, har han permission är den bevakad och jag är helt fri utan någon övervakning.

 

[Kilauea]

Jag är så seriöst kluven till hur jag ska hantera ett erbjudande jag har fått. Risken att Kukaset redan får permission måste väl vara minimal? Eller?

Tacka ja till erbjudandet för det låter ju som nåt positivt

 

[bumpo]

Tacka ja till erbjudandet för det låter ju som nåt positivt

Det är ju det och jag har faktiskt alltid velat besöka det stället.

 

[bumpo]

Jag har allt som jag normalt sett behöver för att vara gränslöst och totalt lycklig. Jag sitter på en solvarm klippa vid havet och både ser och hör båtar, vågskvalp, skrattade badande barn och det är helt underbart och jag är faktiskt lycklig ändå kan jag inte sluta gråta. Ångesten är så svart, så tung och så... total. Jag har försökt nysta i det så gott jag kan. Jag är inte rädd, varken för honom eller för att jag ska skada mig, det har inte hänt något speciellt vad jag vet. Eller jo remissen till öppenpsyk har kommit. Kan det vara den som spökar? Faan, vill ku bara kunna njuta av det här.

 

[Vallmo]

Jag har allt som jag normalt sett behöver för att vara gränslöst och totalt lycklig. Jag sitter på en solvarm klippa vid havet och både ser och hör båtar, vågskvalp, skrattade badande barn och det är helt underbart och jag är faktiskt lycklig ändå kan jag inte sluta gråta. Ångesten är så svart, så tung och så... total. Jag har försökt nysta i det så gott jag kan. Jag är inte rädd, varken för honom eller för att jag ska skada mig, det har inte hänt något speciellt vad jag vet. Eller jo remissen till öppenpsyk har kommit. Kan det vara den som spökar? Faan, vill ku bara kunna njuta av det här.

Det är då det blir så.
Skillnaden mellan insidan (du) och utsidan är så stor. För stor!
Det är därför det blir så.
Hela livet är en paradox.

Låt känslorna komma, gråt, skrik, svär. Gör vad du måste!

Jag är med dig där på klippan!

 

[bumpo]

Det är då det blir så.
Skillnaden mellan insidan (du) och utsidan är så stor. För stor!
Det är därför det blir så.
Hela livet är en paradox.

Låt känslorna komma, gråt, skrik, svär. Gör vad du måste!

Jag är med dig där på klippan!

Kanske är det så? Låter vettigt. Plus att skillnaden från förra året är milsvid och året där före så var jag precis nydumpad av mannen jag trodde jag skulle bli gammal och grå med. Han som från en dag till en annan insåg (Eller iaf kunde kläcka ur sig) att han inte visste om han älskade mig längre. Samtidigt som vi planerade vårt bröllop och aktivt försökte skaffa barn.
Jag tänker inte hindra mig från att gråta men känns lite dumt att flippa totalt med tanke på vart jag är och så.

Tack!

 

[Vallmo]

Kanske är det så? Låter vettigt. Plus att skillnaden från förra året är milsvid och året där före så var jag precis nydumpad av mannen jag trodde jag skulle bli gammal och grå med. Han som från en dag till en annan insåg (Eller iaf kunde kläcka ur sig) att han inte visste om han älskade mig längre. Samtidigt som vi planerade vårt bröllop och aktivt försökte skaffa barn.
Jag tänker inte hindra mig från att gråta men känns lite dumt att flippa totalt med tanke på vart jag är och så.

Tack!

Ja, jag förstår vad du menar med tanke på platsen.

En gång när jag var riktigt arg, övergiven och ledsen så tog jag av mig kläderna, gick spritt språngande naken rakt ut i havet (det var på Fårö med en väldigt lång sandstrand).
Där stod jag sen och skrek till alla som hade gjort mig illa och att de aldrig mer skulle få tillåtelse till att göra det.
Sen klev jag upp.
Jag frös och huttrade, jag var blöt, kläderna blev blöta. Och det var på kvällen, så ingen sol värmde.
I havet hade jag lämnat kvar dom som hade gjort mig illa och mentalt i min hjärna hade jag dödat dom.
Givetvis så hade jag ju inte gjort det och idag pratar jag faktiskt med en del av dom.

Men det hjälpte mig för stunden.
Att få skrika.
Känna den totala kylan mot kroppen med blöta kläder.
Att gå barfota och känna allt under fotsulorna.

Det här har jag aldrig delat med mig av tidigare.
Någonsin!
Det var till dig @bumpo

 

[Korven]

Jag har allt som jag normalt sett behöver för att vara gränslöst och totalt lycklig. Jag sitter på en solvarm klippa vid havet och både ser och hör båtar, vågskvalp, skrattade badande barn och det är helt underbart och jag är faktiskt lycklig ändå kan jag inte sluta gråta. Ångesten är så svart, så tung och så... total. Jag har försökt nysta i det så gott jag kan. Jag är inte rädd, varken för honom eller för att jag ska skada mig, det har inte hänt något speciellt vad jag vet. Eller jo remissen till öppenpsyk har kommit. Kan det vara den som spökar? Faan, vill ku bara kunna njuta av det här.

En rening/rensning som behövs

 

[bumpo]

Ja, jag förstår vad du menar med tanke på platsen.

En gång när jag var riktigt arg, övergiven och ledsen så tog jag av mig kläderna, gick spritt språngande naken rakt ut i havet (det var på Fårö med en väldigt lång sandstrand).
Där stod jag sen och skrek till alla som hade gjort mig illa och att de aldrig mer skulle få tillåtelse till att göra det.
Sen klev jag upp.
Jag frös och huttrade, jag var blöt, kläderna blev blöta. Och det var på kvällen, så ingen sol värmde.
I havet hade jag lämnat kvar dom som hade gjort mig illa och mentalt i min hjärna hade jag dödat dom.
Givetvis så hade jag ju inte gjort det och idag pratar jag faktiskt med en del av dom.

Men det hjälpte mig för stunden.
Att få skrika.
Känna den totala kylan mot kroppen med blöta kläder.
Att gå barfota och känna allt under fotsulorna.

Det här har jag aldrig delat med mig av tidigare.
Någonsin!
Det var till dig @bumpo

Känns lite dumt att skrämma de stackars barnen faktiskt.

Jag tror att jag skulle behöva göra nått sånt. Lär bli några stycken som får sig en känga eller två då. Jag är uppriktigt imponerad av sig som dels gjorde det och dels berättade det för mig. Tack!

 

[bumpo]

En rening/rensning som behövs

Antagligen men jag vill inte just nu. Jag vill kunna njuta av min fristad. Av min plats för energitankning. Fast det kanske var just därför att jag var på en sån plats som dammen brast? För att jag samtidigt kunde fylla på depåerna och inte bara dränera dem?

 

[Vallmo]

Känns lite dumt att skrämma de stackars barnen faktiskt.

Jag tror att jag skulle behöva göra nått sånt. Lär bli några stycken som får sig en känga eller två då. Jag är uppriktigt imponerad av sig som dels gjorde det och dels berättade det för mig. Tack!

Jag förstår det!
Jag var ju helt själv där på stranden. Den är stor, dessutom..
Det var sent och alla barnen hade gått och lagt sig för länge sen.
Annars hade jag inte gjort det.
Hatar att skrämma barn. Blev själv skrämd mycket som barn , så det försöker jag tänka på.

Det känns bra att dela med sig till dig.
Du är en väldigt speciell, en bra person och det känns verkligen när du skriver i din tråd.
Det är lätt att bli förtrolig med dig.
Jag brukar ha lite svårare för det annars....