Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

[SirWillgott]

Har en underbar DSG hane på 3år, han är världens mysigaste!
Inne kan man bara ligga och gosa en hel dag, busig ute och lyssnar när man ropar. Jätte duktig när man tränar etc..
Men nu...
Ända sedan jag flyttade upp till Sundsvall från Sthlm har han förändrats totalt! Visserligen har han alltid vart en egensinnig hund som inte är beroende av matte 24/7 (ibland önskar man att dom fortfarande var valpar och mammagrisar!^^)
Här uppe (bor hemma hos väninna på hennes familjs lilla hästgård)
får hundarna vara ute mest hela dagarna och får även minst långprommenad/dag vilket min lilla plutt tyckte var helt underbart i början!
Till problemet, som bara växer sig större och större, att dom senaste månaderna har den lilla pissråttan börjat rymt hemmifrån alt. från prommenaderna!!!!!!
Kan vara, som nu, vi har tagit in hästarna runt 23:00, ropar sen in hundarna (bor en till hund på gården) Tiken kommer springandes men, som oftast nu för tiden, så är min pojk borta!
Och har fortfarande inte kommit hem!!!!!!!
Det är mycket skogar häromkring men bara utanför torpet så går en relativt hög trafikerad väg där dom kör äckligt fort ibland!
Så man kan ju säga att jag är något orolig när han försvinner såhär!

Hunden kan alltså, som ex. gå vid oss och den andra hunden under en prommenad för att sedan helt plötligt ryckas med i jaktinstinkten och flyga iväg efter något i skogen eller bara traska iväg längre och längre bort för att sedan pina iväg nånstans! Ibland lyssnar han när jag ryter till åt honom att komma tillbaks men oftast är det lönlöst..
När han inte kommer här hemma så kan man stå och ropa/vissla hur länge som helst, andra hunden kommer på en gång (hon är väldigt social för människor och har inte samma egensinnighet som Zid,min DSG) antingen är han åt h*lvete långt borta redan och hör inte eller så kommer han bara inte!?
Jag står inte ut längre snart! Har börjat träna inkallningar varje dag, trycker ner honom då och då för att visa - här är det faktisk jag som bestämmer* och han är super duktig, men slom sagt när det väl kommer till kritan så fullkomligt skiter han i mig!!
Kanske även ska tillägga att jag är extra orolig då han har en gammal skadda på ett bakben från ett alvarligt benbrott/tasskross från en hästincident för ca 2 år sedan, och har därefter ett bakben som är ganska kraftigt böjt och väldigt känsligt för kyla etc..

När han väl kommer hem och jag öppnar dörren så ser han mycket skamsen ut och jag ger honom bara en ond blick för att sedan ignorera honom (så länge jag klarar av iaf). Han vet att han gör fel och han vet att han får skäll/jag blir sur när han gör såhär, så snälla!
Hjälp mig med hur jag ska göra för att få en bättre relation med honom (vill inte vara den griniga gammla tanten som bara tjatar på honom hela tiden) och samtidigt bygga upp gränserna för vad han får och inte får göra!

//Myket tacksam !

 

[Myrten]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

...lyssnar han när jag ryter till åt honom att komma tillbaks men oftast är det lönlöst..
[...]

Har börjat träna inkallningar varje dag, trycker ner honom då och då för att visa - här är det faktisk jag som bestämmer* och han är super duktig, men slom sagt när det väl kommer till kritan så fullkomligt skiter han i mig!!

[...]

När han väl kommer hem och jag öppnar dörren så ser han mycket skamsen ut och jag ger honom bara en ond blick för att sedan ignorera honom.

[...]

Han vet att han gör fel och han vet att han får skäll/jag blir sur när han gör såhär, så snälla!
Hjälp mig med hur jag ska göra för att få en bättre relation med honom (vill inte vara den griniga gammla tanten som bara tjatar på honom hela tiden) och samtidigt bygga upp gränserna för vad han får och inte får göra!

Gjorde några urklipp ur din text som gör att jag tolkar situationen som jag gör.

Min tolkning är följande: din hund har plötsligt upptäckt VÄRLDEN! Jag gissar att han inte hade samma frihet i Stockholm och att där var DU den som var vägen till allt roligt (träning, promenader m.m.).

Nu har han plötsligt open access till att undersöka allt. Han behöver inte längre dig - typ. Att i de lägena trycka ner honom och "tjata" tror jag bara gör saken värre. Du måste återta positionen som det som innebär det mest positiva för jycken! Dörren till allt roligt!

Jag har en cocker jag håller på att träna för spanieljakt. Där är det så att hunden skall jaga MED föraren. Det är ett samarbete. Min hund har väldigt stor jaktlust (=bra), vilket resulterar i att hon inte längre får vara lös "varsomhelst". Hon sticker inte, MEN hon kan mycket väl tänka sig att söka SJÄLV. Och det funkar inte. Kommer hon på att hon kan jaga själv så behöver hon inte mig - och så får det inte bli. Jag skall vara den enda vägen till det hon gillar mest - att jaga!

Därför är hon numera kopplad på nya, spännande ställen. Våra gamla promenadstråk hemma får hon vara lös på och vi passar på att träna under promenaderna. Detta har faktiskt stärkt kontakten tycker jag.

Nu är detta ett svar ur ett spaniel-perspektiv. Jag vet inte vad som är det roligaste och mest motiverande för en DSG.

Jag vet inte vad du tror om tolkningen?

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

En helt perfekt tolkning och det är exakt som du jag resonerar!
Bara att jag inte vet hur jag ska göra.. Känner mig som en liten unge med sin första hund men jag vet faktiskt inte hur jag ska göra.?

Har tänkt såhär nu, jag har blivit tipsad att prova den mer "agressiva" metoden nu senast, alltså ignorera och visa vem som bestämmer. Men eftersom jag inte klarar av det psykiskt själv ovh tycker vår relation bara blivit sämre av detta så har jag nu börjat med:
Håller koll på honom så mycket jag kan, på en gång om jag ser att han börjar svansa iväg (vilket inte är det lättaste eftersom han kan försvinna på 1sek) så ropar jag på honom med lekfull röst och springer/hoppar omkring (så han ser hur kul jag har) kommer han då vilket han faktiskt gjorde idag! så blir jag superglad och belönar med godis. Detta fungerar ju ett tag, att man blir glad och belönar, men när han väl sticker på riktigt och jagar/upptäcksfärd och absolut inte lyssnar hur mycket jag ropar eller visslar eller hur snäll/arg man låter
Alltså, hur ska jag göra när han väl kommer tillbaka (vilket kan ta allt från 10min -4timmar!) ? Arg, inte bry sig eller glad och berömma?

Och gärna fler tips om hur jag verkligen ska bli hans bästa "lek polare" som man absolut inte kan ignorera när jag ropar?

 

[Novanna]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Var på en föreläsning igår där man bland annat tog upp inkallning osv. När hunden sticker och sedan kommer tillbaka frågar man " och VAR har du varit?!" är man glad och tar emot hunden med öppna armar så tänker hunden att herregud här kollar jag igenom omgivningarna och sen kommer jag hem och hon där fjäskar och visar underkastelse för mig, vilken vekling, henne kan man ju inte lägga något ansvar för bäst jag tar över själv. Om man då talar om för hunden att det är jag som bestämmer när vi far ut från gården och inte du, dvs får hunden att lita på att man själv är en bra ledare för hunden och att den inte behöver ta ansvaret för omgivningarna.

Han sa en massa bra saker, sen får man ju plocka ut det man gillar och prova sig fram! Han har skrivit en bok, vet inte om den kommit ut på svenska då han är finsk, om problemhundar. Han hade pysslat med problemhundar, eller som han sa det, problemägare i många år.

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Var på en föreläsning igår där man bland annat tog upp inkallning osv. När hunden sticker och sedan kommer tillbaka frågar man " och VAR har du varit?!" är man glad och tar emot hunden med öppna armar så tänker hunden att herregud här kollar jag igenom omgivningarna och sen kommer jag hem och hon där fjäskar och visar underkastelse för mig, vilken vekling, henne kan man ju inte lägga något ansvar för bäst jag tar över själv. Om man då talar om för hunden att det är jag som bestämmer när vi far ut från gården och inte du, dvs får hunden att lita på att man själv är en bra ledare för hunden och att den inte behöver ta ansvaret för omgivningarna.

Han sa en massa bra saker, sen får man ju plocka ut det man gillar och prova sig fram! Han har skrivit en bok, vet inte om den kommit ut på svenska då han är finsk, om problemhundar. Han hade pysslat med problemhundar, eller som han sa det, problemägare i många år.

Ok! Vad hette han? kanske man kan söka på någon av hans texter på internet?
Jo jag har aldrig vart glad åt honom när han sticker och sedan kommer tillbaks när han vill!
Så som det är nu så låter jag faktiskt honom stå ute ett tag även om han piper och skäller för att komma in, när jag sen släpper in honom så ger jag oftast bara "onda ögat" för att sedan skicka in honom och ignorera i någon timme.

Rätt eller fel? Eller bör jag gör på annat sätt? Tycker ju som sagt att det inte gör någon skillnad nu.. visst han blir skamsen och vet att det är fel, men kan ju göra om samma sak efter 2 timmar igen..*suck*

Ang att visa sig själv som ledare så funka det! För det mesta..
Han kan gå jätte fint fot eller hålla sig inom 5m runt oss på prommenad, jag stannar ibland eller kallar in honom. Lyssnar han inte så går jag fram med raska steg och trycker ner honom, för at sedan säga fot/hit och då lyssnar han.
Men det är ju just de tillfällen som jag beskrivit innan, där han bara försvinner och skiter i mig totalt!
Förr var det då och då, men nu är det minst att han försvinner från gården 1gång/dag och ALLTID från prommenaderna om han får gå lös.. Vill ju inte att han ska behöva gå fot hela tiden, därför låter jag honom gå -"här" alltså hålla sig vid oss och den andra hunden..
Men ja... det fugerar ju inte då som sagt..

 

[Novanna]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Han sa att steg ett när en kund kommer till honom så kollar han hur hunden går i koppel. Han sa att kopplet ska vara så pass "slappt" att en mus kan hoppa hopprep i den. Sen att man aldrig första ska spänna/ dra i kopplet! Utan man ska bara gå på och sedan om hunden drar då drar man tillbaka och säger nej, förhoppningsvis har man befäst nejet redan när hunden var valp. Sedan vara konsekvent, du går på lugnt och fint drar hunden drar du tillbaka den och säger nej. Det får hundägaren som hemläxa i en vecka, han sa att oftast så räcker det med den veckan för att hunden ska lära sig att man inte drar, om inte så får dom en vecka till.

Nästa steg var att släppa lös hunden och kolla hur inkallningen fungerar. Sticker hunden iväg låt oss säga 50 meter så kallar man sen på hunden kommer den inte så vänder man sig om och börjar gå. Då brukar ju hundar oftast börja springa ifatt en och sedan när hunden är 4-5 meter ifrån en så vänder man sig och och morrar till samt slänger tillexempel en cola-burk framför hunden med muttrar/ ärter/ you name it i. Detta för att "stänga ute" hunden ur flocken! det är ju det värsta som kan hända för ett flockdjur. Burken blir som ett substitut för ett nafs från en ledare om att hey skärp dig nu, hunden blir överraskad och tänker till sedan kallar man mjukt in hunden och fortsätter promenera.

Han heter Pertti Vilander och jag tycker att hans metoder lät väldigt bra. Han har arbetat med problemhundar i 40 år. Han använder ingen våld och slår aldrig sina hundar han sa att enda gången en hund skulle få stryk av honom är ifall den hunden attackerar honom men det har än så läge aldrig hänt. Han sa att han har studerat sin hundflock och lärt av dom, han har tagit till sig hur ledarhunden gör och sedan fört över det till att vi människor kan göra som hunden gjort fast på andra sätt.

Om du har några frågor om någonting annat så fråga på!

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Här är en bild på den lilla kax råttan förresten

Haha, söt: http://i65.photobucket.com/albums/h237/SirWillgott/digikameran171.jpg?t=1200253192
det är nästan så man önskar han var valpis igen och mammagris till tusen

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Han sa att steg ett när en kund kommer till honom så kollar han hur hunden går i koppel. Han sa att kopplet ska vara så pass "slappt" att en mus kan hoppa hopprep i den. Sen att man aldrig första ska spänna/ dra i kopplet! Utan man ska bara gå på och sedan om hunden drar då drar man tillbaka och säger nej, förhoppningsvis har man befäst nejet redan när hunden var valp. Sedan vara konsekvent, du går på lugnt och fint drar hunden drar du tillbaka den och säger nej. Det får hundägaren som hemläxa i en vecka, han sa att oftast så räcker det med den veckan för att hunden ska lära sig att man inte drar, om inte så får dom en vecka till.

Helt klart något som vi behöver träna på! Han går fint i kopplet men kan få lite hjärnsläpp ibland och drar på, men oftast går det utan problem

Nästa steg var att släppa lös hunden och kolla hur inkallningen fungerar. Sticker hunden iväg låt oss säga 50 meter så kallar man sen på hunden kommer den inte så vänder man sig om och börjar gå. Då brukar ju hundar oftast börja springa ifatt en och sedan när hunden är 4-5 meter ifrån en så vänder man sig och och morrar till samt slänger tillexempel en cola-burk framför hunden med muttrar/ ärter/ you name it i. Detta för att "stänga ute" hunden ur flocken! det är ju det värsta som kan hända för ett flockdjur. Burken blir som ett substitut för ett nafs från en ledare om att hey skärp dig nu, hunden blir överraskad och tänker till sedan kallar man mjukt in hunden och fortsätter promenera.
Detta är testat, men det är så att om han väl bestämt sig för att inte komma, ja.. då kommer han oftast inte heller om jag börjar gå iväg Tro mig, har testat detta alla prommenader där han sprungit iväg. Ropar/visslar och forsätter sedan gå med kompis och andra hunden men han lyssnar inte utan är redan inne i sitt äventyr

Han heter Pertti Vilander och jag tycker att hans metoder lät väldigt bra. Han har arbetat med problemhundar i 40 år. Han använder ingen våld och slår aldrig sina hundar han sa att enda gången en hund skulle få stryk av honom är ifall den hunden attackerar honom men det har än så läge aldrig hänt. Han sa att han har studerat sin hundflock och lärt av dom, han har tagit till sig hur ledarhunden gör och sedan fört över det till att vi människor kan göra som hunden gjort fast på andra sätt.

Känner igen namnet, ska googla lite och se vad jag hittar!

Om du har några frågor om någonting annat så fråga på!
Ja för tillfället är det endast detta som är problemet, men tusen tack och vill gärna ha fler tips om du har själv!

 

[Novanna]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Hur bemöter han dig hemma när du varit iväg? Har du provat att ignorera honom i några veckor? Bara mata och gå ut med honom, i koppel då förstås, så att han får sig en tankeställare om vilken rangplats han egentligen har? Pertti sa även att en av hans gyllene regler är att man själv aldrig får gå fram till hunden och börja börja gosa och prata bebisspråk! Då ser hunden det som att man än en gång kommer och fjäskar och visar underkastelse för den, enda gången han gosar är när hunden själv tar kontakt!

Han berättade även om en hund som alltid rymde från gården då satte han två medhjälpare vid den platsen där hunden sprang ut från gården och när hunden var några meter ifrån dom så reste dom sig och slängde en varsin skrammelburk. Hunden sprang tillbaka till gården och då kallade ägaren in den och gav den en godbit, hunden lärde sig då att det är inte trevligt när jag springer härifrån men trevligt på gården.

Hur mycket aktiverar du honom annars? Annars får du nog börja om från början med inkallning, dvs inne först ropa hans namn/ ett kommando ge godbit sen är det bra. Nästa steg ute på gården kalla in honom godbit klapp sen är det bra. Sen kan du även ta hjälp av den andra hunden på gården. Ropa in hundarna den som hinner först får en godbit men inte den andra då brukar dom vara ännu kvickare nästa gång osv.


Det var en väldigt söt kaxpelle du har!

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Hur bemöter han dig hemma när du varit iväg? Har du provat att ignorera honom i några veckor? Bara mata och gå ut med honom, i koppel då förstås, så att han får sig en tankeställare om vilken rangplats han egentligen har? Pertti sa även att en av hans gyllene regler är att man själv aldrig får gå fram till hunden och börja börja gosa och prata bebisspråk! Då ser hunden det som att man än en gång kommer och fjäskar och visar underkastelse för den, enda gången han gosar är när hunden själv tar kontakt!

Han berättade även om en hund som alltid rymde från gården då satte han två medhjälpare vid den platsen där hunden sprang ut från gården och när hunden var några meter ifrån dom så reste dom sig och slängde en varsin skrammelburk. Hunden sprang tillbaka till gården och då kallade ägaren in den och gav den en godbit, hunden lärde sig då att det är inte trevligt när jag springer härifrån men trevligt på gården.

Hur mycket aktiverar du honom annars? Annars får du nog börja om från början med inkallning, dvs inne först ropa hans namn/ ett kommando ge godbit sen är det bra. Nästa steg ute på gården kalla in honom godbit klapp sen är det bra. Sen kan du även ta hjälp av den andra hunden på gården. Ropa in hundarna den som hinner först får en godbit men inte den andra då brukar dom vara ännu kvickare nästa gång osv.


Det var en väldigt söt kaxpelle du har!

Väldigt tänkvärda ord du skrev!! Jo jag har faktiskt redan satt i verket en "ignorerar plan" nu, hehe.
Ska bara bli till att man själv har styrkan att hålla sig till den!
Han får numera sitta kopplad på gården (vajer som är upphängd mellan två träd+ långt koppel) och även vara kopplad på prommenader. Ska börja ta i ordentligt och inte lata mig själv när vi är ute och går utan verkligen se till att han inte går och smygdrar etc.. I övrigt ska jag verkligen försöka ignorera honom så mycket det går, får hoppas det här fungerar!

Hemma så är han antingen över speedad när man kommer hem, så glad att hela kroppen viftar. Eller så bryr han sig inte alls utan ligger i sin lilla korg och snusar..
Har tänkt ta hjälp av kompisen om några veckor när jag tänkte han ska få gå lös igen och faktiskt testa det som du skrev! Jag ska gå med honom runt på gården och kanske börja hålla på med något medans kompisen springer iväg till infarten och gömmer sig med en skrammel burk eller liknande. Sedan om Zid (förhoppningsvis) tar den vägen så ska hon få skrämma honom rejält. Sedan som du sa att man ropar och leker/ger gobit på gårdsplan
Hoppas allt ska gå bra, men nu har han sin lilla tänkar vecka först med mycket inkallnings träning.
På söndag kommer jag få se om dessa dagar gett något litet resultat då vi ska på Gårdshundsträff här i Sundsvall!

Wish me luck

 

[Novanna]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Kolla hur hans kroppsspråk är när du kommer hem! Är öronen lite bakåtliggande och svansen viftar under rygglinjen så hälsar han på dig med ett "ååh du store kommer du hem nu." Men om han däremot kommer emot dig med öronen på skaft och en svans som viftar över rygglinjen så är det mer" jaha och vars har du varit?!"

Iskall tystnad och ignore på honom i två veckor där du bara matar och tränar på promenaderna. Det enda du "får" säga är när du ska korrigera honom som med nej! när han drar.

Du får väl tänka så att kör man på det stenhårt i två veckor och han kanske tar sig en tankeställare om att oj jag kanske inte är boss här egentligen så kommer det ju underlätta med allting annat en lång tid framöver! Även om det är svårt att inte pluttinutta dom ibland!

Lycka till!

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Jo det är ju riktigt svårt att inte sätta sig ner och gosa med hundarna på kvällskvisten nu
Men får köra på med det här nu och hoppas det går bra!
Han var mycket duktig idag i alla fall! Var ute och "powerwalkade" med kompisen och hennes hund (som alltid går lös)
Zid var lite "jojo" i början.. fram och dra (han drar inte mycket, men nog för att man ska säga ifrån) får ett "Nej!" och tillrättavisning, men sedan 1sek efter är han där framme och plöjer igen
Med efter ett tag av tillrättavisningar, plats, fot och inkallningar (släppte lös och lät honom sitta kvar medans jag gick några meter ifrån, som när han var valp) så var blev han riktigt duktig och höll koll på mig hela tiden och gick duktigt brevid!
Nu har han t.om suttit här och kollat på mig och datorn 10min inna han la sig brevid mig
Det här ska nog funka!

 

[Novanna]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Jaa hejja hejja!

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Tack! Ja det känns faktiskt riktigt kul när man ser resultat såhär snart! Jag riktigt får bita mig i läppen för att inte vända mig till honom nu och gosa

haha, abstinens begär

 

[Novanna]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Stå ut så ska du få se att det lönar sig! Du gör ju inte det för att vara elak mot honom! Han tänker absolut inte att oh no hon älskar mig inte längre! Utan han ska ju få sig en funderare över om hur rangskalan egentligen är, för när du bättrat på ditt ledarskap så kommer han ju se upp till dig och lita på att du klarar av alla situationer som uppstår, vilket leder till att han kommer att vara mer uppmärksam på vad han får och inte får göra för dig, hans ledare!

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Stå ut så ska du få se att det lönar sig! Du gör ju inte det för att vara elak mot honom! Han tänker absolut inte att oh no hon älskar mig inte längre! Utan han ska ju få sig en funderare över om hur rangskalan egentligen är, för när du bättrat på ditt ledarskap så kommer han ju se upp till dig och lita på att du klarar av alla situationer som uppstår, vilket leder till att han kommer att vara mer uppmärksam på vad han får och inte får göra för dig, hans ledare!

Jo jag vet ju att det är för en bra sak i slutändan, men det är ju svårt som attan ändå
Tack så oerhört mycket för all hjälp!!

 

[Novanna]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Det var så lite så! Du måste hålla oss (mig ) uppdaterad!

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Det var så lite så! Du måste hålla oss (mig ) uppdaterad!

självklart!!

 

[SirWillgott]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Uppdatering!
Idag var jag och hunden på DSG träff, och det gick, förutom en lite spänd hund i början, över mina förväntningar!
Trodde att han skulle totalt skita i mig när dom väl kommit igång med lekandet, men så fort jag visslade så kom han spurtandes superglad Är riktigt kul när all träning visar resultat

 

[Novanna]

Sv: Hjälp! *uppfostring av trotsig DSG*

Ååh vad kul att det har börjat funka bättre nu! Nu är det bara att träna stenhårt med vilden!