HJÄLP min man är en samlare

Den kanske leker med sitt skräp och därför vill ha det kvar?
Vi har oändligt med bråte men vi använder det på olika sätt.
Inte alltid till vad det är avsett och nog kan det se stökigt ut, men det är ju upp till oss.
Det är ju en jäkla skillnad på om man använder grejerna, sparar till nåt projekt (vilket ni och jag gör) eller bara fyller på med precis vad som helst som är gratis eller upphittat. Bonden jag skrev om gör så, åker på auktioner och ropar in allt som kostar en femtilapp max och jag vet inte hur många tröskor som står ute lite här och där och rostar sönder på hans marker.
 
Nejnejnej, den har absolut inte gett upp utan utvecklats och all utveckling är ju bra eller? :angel:

Jag känner en bonde som har allt kvar från farfars tid och framåt, hans nyaste maskiner står utomhus och rostar så sakta upp medans alla upptänkliga utrymmen på gården och två arrendegårdar är fyllda till bristningsgränsen med allt från råttätna säckar till gammalt hö "som kan vara bra att ta till om det blir ett dåligt år" och hästredskap, gamla plankor, gammal taggtråd, spillolja, gamla batterier mm. mm. Han har 3 hästar som bara kostar pengar och inget gör, dom sparar han "ifall det blir ransonering på diesel" och dom är urgamla. :banghead:
Egentligen tror jag personer som gör så, själva är medvetna om problemet men dom orkar inte ta tag i saken. Då blir det försvarstal och ursäkter
Men visst är det tragiskt att se
Bara djuren mår bra så är det ju upp till vara och en
 
Om du säger att något är skräp, då så är det skräp på riktigt.

Till Alla!
MacGyver är den enda person på detta jordklot som får slänga mina eller sambons saker efter att ha klassat dem som skräp.
Det ni!
Det är tillit.
Ja säger jag att nåt är skräp så ljuger jag inte, saker som många andra kasserat sparar även jag som antingen del ingående i nåt projekt eller organdonator eller så vet jag nån som saknar grejen eller nån del i den. :up:
 
Den kanske leker med sitt skräp och därför vill ha det kvar?
Vi har oändligt med bråte men vi använder det på olika sätt.
Inte alltid till vad det är avsett och nog kan det se stökigt ut, men det är ju upp till oss.
Javisst är det upp till er vilka saker ni har
Jag pratade om TS situation, där relationen blir lidande pga mycket prylar
 
Alltså. Om min partner har ett problem har jag ett problem. Om det sedan är jag och/eller mitt uppträdande som är grunden till problemet enligt hens förmenande, får jag ju titta närmare på om det ligger något i kritiken. OM det gör det, måste jag ju rimligen välja mellan att skippa förhållandet eller skippa vad-det-nu-är.

Det är ju inte direkt rymdforskning...
 
Det är ju en jäkla skillnad på om man använder grejerna, sparar till nåt projekt (vilket ni och jag gör) eller bara fyller på med precis vad som helst som är gratis eller upphittat. Bonden jag skrev om gör så, åker på auktioner och ropar in allt som kostar en femtilapp max och jag vet inte hur många tröskor som står ute lite här och där och rostar sönder på hans marker.

Samma här. Visst, det är mycket bråte i ladorna men tex har jag nästan slut på spillvirke nu eftersom det gått åt under sommarens projekt. Jag fick en släpvagnsskiva av grannen som skulle på tippen och har nu klurat ut vad jag ev kommer att använda den till. Ladorna är inte helt genomgångna ännu heller men jag bangar verkligen inte för att kasta om det är rent rat. När vi rensade det som skulle bli snickeriet blev det en hel släpvagn på tippen igen. Finns det inte någon rimlig användning för grejorna åker de iväg.
 
Om du säger att något är skräp, då så är det skräp på riktigt.

Till Alla!
MacGyver är den enda person på detta jordklot som får slänga mina eller sambons saker efter att ha klassat dem som skräp.
Det ni!
Det är tillit.

Påminner mig om exet och kylen. När jag kom hem efter några månader undrade jag vart den gamla kylen tagit vägen. Den hade tydligen åkt på tippen (fullt fungerande kyl/frys såg bara lite gammal och sliten ut), trots att jag sagt att den kunde stå i garaget som kyl till partyn (exet tycker om partyn, och kylda öl). Däremot var hela ladan, huset, garaget och gården full av verkligt skräp som kunde ha åkt iväg. Typ tomma pappkartonger (ej nedbrutna) belamrade hela garaget, trots återvinning 20 meter neråt gatan, det gick inte att komma in :confused: - där hade det behövts en MacGyver

Till TS har jag tyvärr inga tips, verkar vara en svår situation och tror att det redan har kommit bra tips.
 
Personligen så hade jag aldrig accepterat sådan i +20 år, men nu är det ju som det är och först och främst måste han ju förstå att det är ett seriöst problem för ts och inse vad det innebär, vilka följder det kan få.
Först därefter lär han förstå att han behöver hjälp med att förändra sig, så jag hade nog satt mig ner med vederbörande för ett seriöst, ingående snack och om han vägrar lyssna och ta in vad jag säger så hade jag valt att bo på egen hand.
 
Kan börja med att säga att jag inte läst tråden. Ber om ursäkt om detta redan kommit upp.

Min man är det stora problemet han kan inte slänga någon ting det innebär att våran bo yta sakta men säkert krymper och hans samlingar växer .
Vi har varit ihop i 20 år och när barnen kom i kryp åldern insåg jag att jag var tvungen att agera så jag lät honom få 1 av dom största rummen i huset att ha sina samlingar i .
Detta har fungerat ganska bra och barnen har nu vuxit upp till unga vuxna
Den äldste är på väg att ta körkort och då vill morfar ge honom en väldigt ny ,dyr bil i present .
Vi har garage men tyvärr är det ockuperat sedan 20 år av min mans skräp ,jag tycker att han borde slänga ut allt så,den nya bilen får plats .
Men han går banans av att bara prata om att slänga hans tomma sprayflaskor,målarburkar (tomma) stela använda penslar 1000tals rostiga bil och motor delar som ligger på golvet,rostiga oanvändbara verktyg ,sönderskruvade flakmoped,trasigt skåp ,papper och tidningar och hela inredningen till en Volvo 740 vi hade för 13 år sedan för att bara nämna en liten del av allt som finns i detta garage som Gud glömde .
Detta har varit ett ständigt återkommande trätoämne i hela vårat förhållande men nu känner jag att det verkligen finns ett skäl till att röja ut all skit då det dom sista 10 åren är så överfullt att man inte kan komma in där och drar till sig fullt av råttor och ohyra .
Hur bär jag mig åt för att få honom att inse att man ej blir lycklig av prylar utan av relationer och sonens nya bil inte kan stå utomhus i vinter som våran rostiga skrothög gör ?

Till TS:

Jag förstår mkt väl hur du tänker och känner för jag sitter i ungefär likadan sits. Min sambo samlar på allt. Allt mellan bildelar, skrot, datadelar, verktyg och gamla kläder. Hans far och farfar är/var likadana, samlar på minsta lilla rostiga plåtbit. Min sambo har aldrig "lärt sig" att slänga saker. Detta tillsammans med att han har en del diagnoser gör det extra svårt. Det är som att han inte ser attt bröten samlas på hög.

Men det finns hopp. Min sambo är mkt bättre på att sortera och slänga än han var för 7 år sen. Det tar tid men det går.
Jag har tjatat och tjatat men resulatet blir bara en sur sambo. Så jag ändrade taktik och tog tillvara på de tillfällen Han faktiskt ville röja och slänga. I början kunde det handla om städa ett rum och besluta om att slänga ett trasigt tangentbord. Stötta och var med i processen.
Nu 7 år senare så är han jätteduktig och förra veckan fyllde vi en container med 12 ton skrot och bröte.

Ibland är det apjobbigt att vara med han. Diagnoserna och "samlarmanin" gör att han inte riktigt funkar som annat folk. Men så finns det stunder som är guld värda, som när vi fyllde containern med 12 ton skrot.

Så ni som säger Lämna, be karln att flytta osv. Det är ju absolut ett alternativ men jag tycker att man ska prova alla vägar och alternativ, om man känner att orken och kärleken finns :)
 
Kan börja med att säga att jag inte läst tråden. Ber om ursäkt om detta redan kommit upp.



Till TS:

Jag förstår mkt väl hur du tänker och känner för jag sitter i ungefär likadan sits. Min sambo samlar på allt. Allt mellan bildelar, skrot, datadelar, verktyg och gamla kläder. Hans far och farfar är/var likadana, samlar på minsta lilla rostiga plåtbit. Min sambo har aldrig "lärt sig" att slänga saker. Detta tillsammans med att han har en del diagnoser gör det extra svårt. Det är som att han inte ser attt bröten samlas på hög.

Men det finns hopp. Min sambo är mkt bättre på att sortera och slänga än han var för 7 år sen. Det tar tid men det går.
Jag har tjatat och tjatat men resulatet blir bara en sur sambo. Så jag ändrade taktik och tog tillvara på de tillfällen Han faktiskt ville röja och slänga. I början kunde det handla om städa ett rum och besluta om att slänga ett trasigt tangentbord. Stötta och var med i processen.
Nu 7 år senare så är han jätteduktig och förra veckan fyllde vi en container med 12 ton skrot och bröte.

Ibland är det apjobbigt att vara med han. Diagnoserna och "samlarmanin" gör att han inte riktigt funkar som annat folk. Men så finns det stunder som är guld värda, som när vi fyllde containern med 12 ton skrot.

Så ni som säger Lämna, be karln att flytta osv. Det är ju absolut ett alternativ men jag tycker att man ska prova alla vägar och alternativ, om man känner att orken och kärleken finns :)

Tycker du det är jättekul att slänga skrot? Om du gör det förstår jag fullt ut att du ser det som en stund som är guld värld när ni gör er av med tolv ton av hans skrot.

Åter - män är inga projekt!
 
Kan börja med att säga att jag inte läst tråden. Ber om ursäkt om detta redan kommit upp.



Till TS:

Jag förstår mkt väl hur du tänker och känner för jag sitter i ungefär likadan sits. Min sambo samlar på allt. Allt mellan bildelar, skrot, datadelar, verktyg och gamla kläder. Hans far och farfar är/var likadana, samlar på minsta lilla rostiga plåtbit. Min sambo har aldrig "lärt sig" att slänga saker. Detta tillsammans med att han har en del diagnoser gör det extra svårt. Det är som att han inte ser attt bröten samlas på hög.

Men det finns hopp. Min sambo är mkt bättre på att sortera och slänga än han var för 7 år sen. Det tar tid men det går.
Jag har tjatat och tjatat men resulatet blir bara en sur sambo. Så jag ändrade taktik och tog tillvara på de tillfällen Han faktiskt ville röja och slänga. I början kunde det handla om städa ett rum och besluta om att slänga ett trasigt tangentbord. Stötta och var med i processen.
Nu 7 år senare så är han jätteduktig och förra veckan fyllde vi en container med 12 ton skrot och bröte.

Ibland är det apjobbigt att vara med han. Diagnoserna och "samlarmanin" gör att han inte riktigt funkar som annat folk. Men så finns det stunder som är guld värda, som när vi fyllde containern med 12 ton skrot.

Så ni som säger Lämna, be karln att flytta osv. Det är ju absolut ett alternativ men jag tycker att man ska prova alla vägar och alternativ, om man känner att orken och kärleken finns :)

Åh, vad skönt att se ett klokt och balanserat inlägg som kan hjälpa TS.

Det känns mer rimligt att familjen börjar reda i det här problemet på ett sätt som inte gör att pappan mår ännu sämre och kanske kraschar ett förhållande som har fler fördelar än nackdelar, än att det ska tvångsröjas i hög fart för att sonen ska få en ny dyr bil som inte kan stå ute (jag antar att det finns väldigt speciella skäl till en sån present - annars kanske insatsen till en bostadsrätt hade varit ett bra alternativ för motsvarande peng).
 
Tycker du det är jättekul att slänga skrot? Om du gör det förstår jag fullt ut att du ser det som en stund som är guld värld när ni gör er av med tolv ton av hans skrot.

Åter - män är inga projekt!

Nej jag tycker inte det är roligt. Det jag tycker är roligt är att se hur stor skillnad det blir efteråt och hur nöjd min sambo blir när han klarat det. Jag har valt detta liv och gård tillsammans med min sambo :)
Jag ser inte min man som ett projekt, jag hjälper till och stöttar för att stärka våran relation.

Men tanken med mitt första inlägg i denna tråd var att stötta Ts och visa att det finns alternativ :)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp