Hjälp med att lista ut passande hundras

[Stanley]

Hej!

Det är spännande tider för mig och min familj, då vi äntligen känner att det är en bra tid att skaffa hund. Tanken är att besöka olika raser under sommaren och ta ett beslut därefter, och sen får kösystem och andra faktorer styra över när det faktiskt blir av.

Bakgrund/förutsättningar:

Vi har två barn på 4 och 6 år. Jag och min fru har båda växt upp med hund, men har inte ägt en hund själva eller tillsammans, så vi får kalla oss oerfarna men fast beslutna om att vi ska göra det jobb/ta de utbildningar som krävs för att hund och familj ska kunna må som bäst.

Bor i hus med tomt på ~1000m2 på vanlig bostadsgata, i en by med sjö och naturnära miljö, men ingen skog.

Vi arbetar normala tider, men där jag har möjlighet att ta med hunden till jobbet varje dag där mitt jobb dock är mestadels stillasittande. På en vardag kommer vi kunna erbjuda aktiv motion till och från jobbet på totalt 1 timme, kortare promenad eller lydnadsträning på 20-30 min under lunchen, ofta en lekstund utomhus efter barnen kommit hem från förskola/skola, samt någon form av kvällsmotion eller lydnadsträning på ~45 min.

På helgerna blir det mer fritt, där hunden kommer få hänga med på det som familjen gör för dagen. Vi är ofta i trädgården och donar, eller ute på nån utflykt, och/eller besöker familj och vänner. Totalt sett kommer hunden få mer aktivering på en helgdag än på en vardag.

Vi förstår förstås att det alltid måste ske en kompromiss när man gör en önskelista av egenskaper hos en hund, och att varje individ är sin egen, men om vi ska prioritera för att enklare utvärdera raser ser det ut såhär:

• Det är framförallt en hund för familj och sällskap. Vi kommer inte tävla något, utan utöver sällskap/lek/motion erbjuds det lydnadsträning och svampsök under säsong.
• Bra med barn generellt - inte bara våra egna. Den behöver fixa att det blir högljutt där hemma emellanåt.
• Gällande päls är vi mer benägna att tänka oss en del pälsvård, om det innebär att vi slipper mycket fällning.
• Trygg & förhållandevis lugn och omfamnande mentalitet, som trivs med mycket närhet/beröring. Får gärna ha en "på-knapp" vid lek och aktivering, men den behöver klara av att stänga av när situationen kräver det.
• Mellanstor, men om andra egenskaper väger över kan den gå åt det stora hållet också. Just att vi hamnar på mellanstor är för att vi föräldrar helst inte vill ha en liten hund, men att vi också inser att det vore praktiskt om hunden inte är såpass stor att barnen inte kan gå ut med den själva när de blir äldre. Så huruvida hunden är stark/atletiskt/gärna drar i koppel etc har förstås också lika stor betydelse i sammanhanget.
• När den är fullvuxen är det kanon om den klarar av att trava bredvid cykel 2 ggr om dagen på vardagarna, á ~30 min per tillfälle (6km x2). På så vis får vi automatiskt in en del av vardagsmotionen. Vi cyklar längs med åkrar, så den ska helst inte instinktivt vilja sticka på hare eller annat smått.
• Vi önskar att undvika en ras som snackar/skäller mycket. Vi kommer exempelvis ha grannar och sällskap som går förbi huset dagligen, både med och utan hund, så för både deras och vår skull bör den klara av att hantera det på sikt. Där bor dessutom hundar i ena grannhuset, och ett par hus bort. Jag personligen (men inget min fru lägger vikt vid), hade vår hund gärna fått vara uppmärksam och mer vokal nattetid när den har anledning att vara misstänksam, men jag förstår också att det ofta är orimligt att forma en individ eller ras på det viset, särskilt om den inte har utpräglad vakt i sig.

Vi är fortfarande i den här ganska oändliga researchfasen, och har inte besökt några hundar/raser än, men det som dykt upp hittills är:

Renrasig:

-Mellan/Stor Pudel
-Barbet
-Schnauzer
-Lagotto romagnolo


Blandras:

-Goldendoodle
-Labradoodle


Vi vore väldigt tacksamma att höra era tankar och råd om lite vad som - om det så gäller raser som nämns, eller inte nämns, eller huruvida vi eventuellt borde tänka om för att det bättre ska passa helheten.


Med värme,
Henrik

 

[Piaff]

Kul med hund!
Jag hade nog strukit Lagotton, jag har hittills aldrig träffat en trevlig Lagotto, och de är ganska krävande vad gäller aktivering, de kräver sin förare och är av den typ som hittar på en hel del eget otyg om de blir uttråkade.

Om ni är inne på doodles hade jag nog hellre satsat på mellanpudeln! Eller golden eller labbe för den delen.

Barbeten lät trevlig, har dock aldrig träffat en så har ingen egen erfarenhet där.

 

[Ponylove]

Hej!

Det är spännande tider för mig och min familj, då vi äntligen känner att det är en bra tid att skaffa hund. Tanken är att besöka olika raser under sommaren och ta ett beslut därefter, och sen får kösystem och andra faktorer styra över när det faktiskt blir av.

Bakgrund/förutsättningar:

Vi har två barn på 4 och 6 år. Jag och min fru har båda växt upp med hund, men har inte ägt en hund själva eller tillsammans, så vi får kalla oss oerfarna men fast beslutna om att vi ska göra det jobb/ta de utbildningar som krävs för att hund och familj ska kunna må som bäst.

Bor i hus med tomt på ~1000m2 på vanlig bostadsgata, i en by med sjö och naturnära miljö, men ingen skog.

Vi arbetar normala tider, men där jag har möjlighet att ta med hunden till jobbet varje dag där mitt jobb dock är mestadels stillasittande. På en vardag kommer vi kunna erbjuda aktiv motion till och från jobbet på totalt 1 timme, kortare promenad eller lydnadsträning på 20-30 min under lunchen, ofta en lekstund utomhus efter barnen kommit hem från förskola/skola, samt någon form av kvällsmotion eller lydnadsträning på ~45 min.

På helgerna blir det mer fritt, där hunden kommer få hänga med på det som familjen gör för dagen. Vi är ofta i trädgården och donar, eller ute på nån utflykt, och/eller besöker familj och vänner. Totalt sett kommer hunden få mer aktivering på en helgdag än på en vardag.

Vi förstår förstås att det alltid måste ske en kompromiss när man gör en önskelista av egenskaper hos en hund, och att varje individ är sin egen, men om vi ska prioritera för att enklare utvärdera raser ser det ut såhär:

• Det är framförallt en hund för familj och sällskap. Vi kommer inte tävla något, utan utöver sällskap/lek/motion erbjuds det lydnadsträning och svampsök under säsong.
• Bra med barn generellt - inte bara våra egna. Den behöver fixa att det blir högljutt där hemma emellanåt.
• Gällande päls är vi mer benägna att tänka oss en del pälsvård, om det innebär att vi slipper mycket fällning.
• Trygg & förhållandevis lugn och omfamnande mentalitet, som trivs med mycket närhet/beröring. Får gärna ha en "på-knapp" vid lek och aktivering, men den behöver klara av att stänga av när situationen kräver det.
• Mellanstor, men om andra egenskaper väger över kan den gå åt det stora hållet också. Just att vi hamnar på mellanstor är för att vi föräldrar helst inte vill ha en liten hund, men att vi också inser att det vore praktiskt om hunden inte är såpass stor att barnen inte kan gå ut med den själva när de blir äldre. Så huruvida hunden är stark/atletiskt/gärna drar i koppel etc har förstås också lika stor betydelse i sammanhanget.
• När den är fullvuxen är det kanon om den klarar av att trava bredvid cykel 2 ggr om dagen på vardagarna, á ~30 min per tillfälle (6km x2). På så vis får vi automatiskt in en del av vardagsmotionen. Vi cyklar längs med åkrar, så den ska helst inte instinktivt vilja sticka på hare eller annat smått.
• Vi önskar att undvika en ras som snackar/skäller mycket. Vi kommer exempelvis ha grannar och sällskap som går förbi huset dagligen, både med och utan hund, så för både deras och vår skull bör den klara av att hantera det på sikt. Där bor dessutom hundar i ena grannhuset, och ett par hus bort. Jag personligen (men inget min fru lägger vikt vid), hade vår hund gärna fått vara uppmärksam och mer vokal nattetid när den har anledning att vara misstänksam, men jag förstår också att det ofta är orimligt att forma en individ eller ras på det viset, särskilt om den inte har utpräglad vakt i sig.

Vi är fortfarande i den här ganska oändliga researchfasen, och har inte besökt några hundar/raser än, men det som dykt upp hittills är:

Renrasig:

-Mellan/Stor Pudel
-Barbet
-Schnauzer
-Lagotto romagnolo


Blandras:

-Goldendoodle
-Labradoodle


Vi vore väldigt tacksamma att höra era tankar och råd om lite vad som - om det så gäller raser som nämns, eller inte nämns, eller huruvida vi eventuellt borde tänka om för att det bättre ska passa helheten.


Med värme,
Henrik

Precis som föregående talare hade jag strukit lagotton, brukshund och jag har träffat många som är så klena mentalt att ägarna haft mer problem än lycka av sina hundar, går inte att lita på bland barn, speciellt inte barnens kompisar.

Tipsar om Mudi, möjligen ngt mindre än ni önskar men fällfri och aktiv sällskapshund som jag bara träffat trevliga individer av.

 

[Hellhound]

Först och främst - skippa allt vad doodle heter om ni inte skulle snubbla över en trevlig omplacering som passar. Det pågår otroligt mycket fulavel kring trendiga pudelmixar och det är inget man bör stödja. De egenskaper som finns hos doodles finns också i de ingående raserna där det är betydligt lättare att kolla upp både uppfödare och deras hundar.

Lagotto är väldigt speciella i sitt sätt och det är svårt att hitta en som är mentalt bra, av vad jag hört från de som har eller själva haft rasen. Mao inget jag skulle rekommendera för den som vill ha en lättsam och go familjehund.

Jag har sällskapsavlad labrador och kan tala mig varm om dem, men... de är stora, jättestarka och hårar massor. Annars har en bra labbe närmast perfekt mentalitet enligt mig - trygg, social, snäll med alla, hänger glatt med på aktiviteter men klarar även lugnare perioder och är lätt att hålla nöjd med enkla medel. Inte skälliga generellt, min är extremt tyst till och med för rasen och tar inte ton ens när grannhundarna står och stormskäller.

Golden - i alla fall av sällskapslinjer - anser jag tyvärr vara sönderavlad. Jag tittade på dem innan jag landade i labbe men blev avskräckt pga att det blivit ganska vanligt med överdrivet mjuka och rädda/osäkra hundar. Jämför man BPH-staplarna hos golden med de hos labbe så blir det väldigt tydligt vilken skillnad det är. Länkar en källa nedan.
https://www.skk.se/globalassets/dokument/om-skk/bph/bph-analys/500-analys-bph-golden-retriever.pdf

Vill ni att barnen ska kunna gå ut med hunden så tror jag att det bästa valet är en mellanpudel från en uppfödare som mentalbeskriver sina hundar. Eller kanske en dvärgschnauzer (en poppis ras här på Buke), men då får ni vara beredda på en hund som snackar lite mer.

 

[Stergo]

Den enda vettiga om den ska fungera för barnen som jag ser där är en pudel med bra mentalbeskrivningar i linjerna. Då kan barnen som ni önskar själva hantera dem, gå kurser etc. Den enda barbeten jag träffat verkade trevlig. Men den bodde på en gård på landet och jag träffade den endast ytligt. Lagotterna är ofta väldigt nervöst lagda.

Doodlarna är blandrasavel utan kontroll med stark marknadsföring.

 

[sasmal]

Jag tänkte direkt pudel bara på beskrivningen.
Svårigheten med blandraser (även låtsasraserna) är att hälsoläget och mentaliteten inte alls är lika kartlagd. Man måste helt förlita sig på uppfödarens åsikt om hundarna hen avlar på. Chansen att hitta en bra hund blir mycket bättre när man faktiskt kan kolla upp det själv.

 

[Sel]

Jag tänker att någon mindre terrier skulle passa utmärkt också. Typ norfolk eller cairn - de är jättevanliga som sällskapshundar här och jag har aldrig träffat en otrevlig individ. Faller kanske på storleken men det är robusta små hundar.

Om ni funderar på doodlar undrar jag vad det är i labradoren/golden/pudeln som ni tror att ni får i blandrasen men inte kan hitta i renrasen?

 

[linnsan]

Jag tänker att en mellanpudel låter jättepassande. Atletisk och stor nog att hänga med cykelturer i hyfsat tempo men lätt och liten nog att inte dra omkull barnen vid aktiviteter senare

 

[hollypolly]

Först och främst - skippa allt vad doodle heter om ni inte skulle snubbla över en trevlig omplacering som passar. Det pågår otroligt mycket fulavel kring trendiga pudelmixar och det är inget man bör stödja. De egenskaper som finns hos doodles finns också i de ingående raserna där det är betydligt lättare att kolla upp både uppfödare och deras hundar.

Lagotto är väldigt speciella i sitt sätt och det är svårt att hitta en som är mentalt bra, av vad jag hört från de som har eller själva haft rasen. Mao inget jag skulle rekommendera för den som vill ha en lättsam och go familjehund.

Jag har sällskapsavlad labrador och kan tala mig varm om dem, men... de är stora, jättestarka och hårar massor. Annars har en bra labbe närmast perfekt mentalitet enligt mig - trygg, social, snäll med alla, hänger glatt med på aktiviteter men klarar även lugnare perioder och är lätt att hålla nöjd med enkla medel. Inte skälliga generellt, min är extremt tyst till och med för rasen och tar inte ton ens när grannhundarna står och stormskäller.

Golden - i alla fall av sällskapslinjer - anser jag tyvärr vara sönderavlad. Jag tittade på dem innan jag landade i labbe men blev avskräckt pga att det blivit ganska vanligt med överdrivet mjuka och rädda/osäkra hundar. Jämför man BPH-staplarna hos golden med de hos labbe så blir det väldigt tydligt vilken skillnad det är. Länkar en källa nedan.
https://www.skk.se/globalassets/dokument/om-skk/bph/bph-analys/500-analys-bph-golden-retriever.pdf

Vill ni att barnen ska kunna gå ut med hunden så tror jag att det bästa valet är en mellanpudel från en uppfödare som mentalbeskriver sina hundar. Eller kanske en dvärgschnauzer (en poppis ras här på Buke), men då får ni vara beredda på en hund som snackar lite mer.

Jag upplever pudlar som minst lika högljudda som en dvärgschnauer.

 

[hollypolly]

Jag tänker att någon mindre terrier skulle passa utmärkt också. Typ norfolk eller cairn - de är jättevanliga som sällskapshundar här och jag har aldrig träffat en otrevlig individ. Faller kanske på storleken men det är robusta små hundar.

Om ni funderar på doodlar undrar jag vad det är i labradoren/golden/pudeln som ni tror att ni får i blandrasen men inte kan hitta i renrasen?

Håller med dig tycker småterrierna är underskattade och tycker överlag dom är mer coola kring det mesta än pudlar som alltid alltid rekommenderas.
Visst är pudlar härliga med dom känns lte väl överskattade på forumet, många har lätt både till stress och skall och en del har reaktiva och nervösa beteenden vilket jag sällan sett hos en terrier däremot har ju terriern sin korta stubin vilket kan göra det svårare med andra hundar om man vill ha flera sen =)

 

[hollypolly]

Bedlingtonterrier är en superhärlig pigg glad och mjuk liten hund med den typen av utseende ni tycker om om ni låter bli att utställningsklippa.

 

[Elementary]

Bedlingtonterrier är en superhärlig pigg glad och mjuk liten hund med den typen av utseende ni tycker om om ni låter bli att utställningsklippa.

Med avel där man totalt stoppat huvudet i sanden gällande allergi bland annat.
Jag kommer dyka upp här som gubben i lådan varje gång rasen kommer på tal för att bestämt avråda. Älskade mina grabbar och de var absolut världens finaste hundar men just därför ska ingen annan behöva gå igenom samma helvete som vi.

 

[hollypolly]

Med avel där man totalt stoppat huvudet i sanden gällande allergi bland annat.
Jag kommer dyka upp här som gubben i lådan varje gång rasen kommer på tal för att bestämt avråda. Älskade mina grabbar och de var absolut världens finaste hundar men just därför ska ingen annan behöva gå igenom samma helvete som vi.

Ja då kan ju ts stryka den så tråkigt att det blivit så jag umgicks med en del förr och dom hade inga allergier =( superhärligt temperament med så tråkigt att höra.

 

[Hellhound]

Jag upplever pudlar som minst lika högljudda som en dvärgschnauer.

Ja, jag fick höra att de kunde vara skälliga när jag gjorde efterforskningar så det var en av anledningarna till att jag strök dem från min lista. Men jag har också extremt låg tolerans för skällande så jag försöker att inte låta det färga mina förslag till andra. Det jag tycker är mycket kan ju någon annan tycka är helt okej ljudnivå.

 

[Gnist]

däremot har ju terriern sin korta stubin vilket kan göra det svårare med andra hundar om man vill ha flera sen =)

Beror helt på vilken terrierras och rent generellt har de terriers som aldrig har avlats och använts till jakt inte kortare stubin än vilken annan ras som helst.

Terriers överlag dras med den där myten, att de är allmänt supervassa och ettriga.

 

[Roheryn]

@Stanley jag är uppvuxen med storpudel, han fanns i familjen när jag föddes. Det var en lugn och stabil hund som krävde "lagom" med motion och aktivering ungefär som du beskriver det liv ni tänker er för er hund. Dock var han inte särskilt "rolig" för mig som barn. Kanske hade det varit annorlunda om jag varit några år när han kom till familjen istället för tvärtom, men jag upplevde honom som helt och hållet en "vuxenhund". Föräldrarna och alla deras vuxna vänner tyckte att han var fantastisk (och det var han nog, ur deras perspektiv), flera hundrädda vågade närma sig honom för att han var vänlig och lugn osv, men jag kände som barn (hunden levde tills jag var 9 år) att han inte ville leka med mig eller hänga med mig. Den hund som istället väckte mitt hundintresse var en cairnterrier som ägdes av vänner till mina föräldrar. Hon var allt, tyckte jag, som vår hund inte var. Lagom stor för mig i 7-10-årsåldern, pigg, glad, kontaktsökande, ville hänga med på allt Det var faktiskt den hunden som fick mig att skaffa en egen cairnterrier som vuxen - ångrade aldrig det, vi fick 14 år ihop, han hängde med i vått och torrt och blev ju också min dotters första hund (hon föddes när han var 6, han dog när hon var 8).

Så precis som flera andra i tråden slår jag ett slag för de mindre terrierraserna - cairn, westie (frågetecken kring ev allergier?), norfolk/norwich, australisk terrier.... Om era barn ska vara ens i närheten av att kunna ta promenader med hunden i någorluna närtid så behöver ni en liten till medelstor hund snarare än en medelstor till stor, skulle jag säga. Och de terrierraser jag räknar upp är visserligen små, men ändå ganska "mycket hund". Pälsen behöver trimmas 2-3 gånger om året, då lämnar man förslagsvis hunden hos en riktig hundfrisör, och däremellan borstar man igenom den någon gång i veckan. Fäller ytterst sparsamt!

Blandras skulle jag inte rekommendera, särskilt inte om inte BÅDA de i blandningen ingående raserna finns på listan över tänkbara raser. Varför inte labrador men labradoodle liksom? Och varför inte renrasig pudel om det är pudel man vill ha? Plus det där som andra sagt om att blandrasaveln inte alltid är helt seriös och det är svårt att veta exakt vad man får. Hittar man en trevlig vuxen omplacering som råkar vara blandras så är det en helt annan sak, då ser man ju vad man får, men jag hade i normalfallet inte köpt blandrasvalp.

 

[Lingon]

Jag tycker som många andra att pudel är en trevlig ras. Men min uppfattning är att de kräver sin ägare för att bli riktigt trevliga. Annars kan de lätt bli skälliga och nervösa. De behöver motion och mental stimulans för att bli harmoniska. Jag tror inte alls att de är de där renodlade sällskapshundarna som många verkar tro. Häromkring finns flera tanter med småpudlar. Alla de pudlarna skäller och beter sig illa i kopplet vid hundmöten. Förmodligen för att tanterna inte har nån som helst koll på hundträning och att deras hund behöver mer motion än att bara gå korta promenader några gånger om dagen.

Men jag tycker att deras kroppsbyggnad är väldigt trevlig och jag har träffat flera väldigt trevliga pudlar! Långbenta och atletiska kan de definitivt springa vid cykel! Med sin nätta kroppsbyggnad så borde de hålla långt upp i åldern också. En mindre pudel kan man även ha i en korg på cykeln också om den inte orkar springa hela vägen (valp eller sen när den är gammal), vilket kan vara en fördel för er som cykelpendlar till jobbet. Men det gäller ju många små raser.

Skaffa inget extremt åt nåt håll. Varken mentalt eller fysiskt.

Och håll er till renraserna då de individer som används inom blandrasaveln inte är de bästa exemplaren av rasen. De bästa individerna (mentalt, hälsa osv) används inom renrasaveln.

 

[Stergo]

Appråpå barnvänliga hundar så kan jag hälsa att jag ofta tänker att min Bichon Frisé på många sätt skulle vara den perfekta barnfamiljhunden. Glad, social, trygg och nyfiken, samt lättränad men inte så signalkänslig. Gillar att leka, men har svagt föremålsintresse förutom att springa efter bollar vilket gör att hon aldrig skulle råka bita någon av misstag i livlig lek. Men hon skulle definitivt inte uppskatta att behöva jogga bredvid en cykel 1 h/dag. Utan skulle nog vilja åka i cykelkorgen åtminstonde åt ena hållet.

Annars går hon in med en positiv attityd till allt (vilket är deras önskvärda temperament), som inte involverad att bli blöt oavsett om det är rallylydnad, springa bredvid hästen på ridtur, kela med en främling som har en dålig dag eller besöka vetrinären. Hon är helt enkelt en jättebra förstahund, och en den enda stora utmaningen är att hon lätt börjar larma i trädgården, men det är mest på katter som stryker runt precis utanför staketet.

Sedan är hon ovanligt nätt i kroppen än så länge, så eventuellt är hon bättre på att springa än snitt Frisén, men å andra sidan med sina linjer så borde hon snarare ha "modern utställningskropp".

 

[Silver Girl]

Har en familj i min närhet som har en bichon havanaise som lever ungefär det liv du beskriver. De klipper ner den för att minimera pälsvården.

 

[Piaff]

Jag tänkte också på cairnterrier, och även australiensisk terrier.

Jag hade nog kunnat rekommendera corgiraserna också men dels fäller de ordentligt och många av dem vill ha mer aktivering än vad som beskrivs i trådstarten, annars kan de lätt bli uttråkade och utveckla tråkiga olater.