Helvetes också!!!

[Tindrande]

Idag hände det som inte får hända. Min ena hund, en speciell dam, var tillsammans med mig och en liten grabb på 9 månader på golvet. Hon var glad mot honom och nosade lite och sen var hon rätt nöjd och lade sig ner bredvid oss. Grabben ålade omkring på golvet och givetvis i närheten av hunden. Han är hundvan och hon är barnvan. Men tydligen tyckte hon att han kommer för nära och "stöter" mot honom, det tar inte med han blir förstås rädd och jag blir först paff och sen förbannad! Hunden åker ut i bilen och vi fortsätter med det vi höll på med. Mamman säger att det är lugnt - det hände ju inget, hon kände väl att han var för nära. Men jag är nu efter hemkomsten orolig, känner att jag kommer ha svårt att lita på hunden nu.

Vår egen bebis kommer vilken dag som helst och mest troligt kommer hunden väl acceptera denna lilla, men vad händer den dag vår bebis är en rörlig en i samma ålder som grabben ovan. Kommer hin stöta/hugga om hon upplever sig trängd, det kanske går mer illa än ovan?? Min syster har en bebis som hunden inte bryr sig om, men han är bara 4 mån. Barn som är omkring 2 år och uppåt älskar hon. Känns som att hon inte gillar barn i ål/krypålder, antagligen vet hon inte riktigt hur de ska "hanteras".

F*n. Vad ska jag göra!!!??? Ha kvar och vakta eller ringa vet och boka tid för avlivning...

 

[Taxilock]

Sv: Helvetes också!!!

Men det är väl ändå ert ansvar som vuxna att se till att hunden inte blir trängd av barnet? D.v.s ni får ha sån uppsikt på barn och hund att ni kan hindra såna här händelser i framtiden?

Jag hade inte avlivat.

 

[lady_vip]

Sv: Helvetes också!!!

Vadå stöter? Jag förstår inte vad som hände.

Det är väl positivt om hunden varnar, lömska hundar är det värsta som finns.

 

[Tindrande]

Sv: Helvetes också!!!

Fast hon hade kunnat gå undan istället för att "stöta" Fanns plats för det. Nog vet jag att man ska ha uppsikt, jag satt liksom bredvid dem. Har svårt att se hur jag hade kunnat göra mer för att förhindra det. Som sagt otroligt besviken på min hund just nu. Uppvuxen med hundar sedan födseln och dessa har accepterat allt från svansdragning till nospetande. (förutom en, av samma ras som denna, som gjorde samma sak mot ett barn i samma ålder, helt oprovocerat dock. Hon togs bort direkt)

Litar mer på min 11 mån betydligt större/klumpigare hund än denna lilla speciella dam på 8 år.

Så jag vet inte, en gång är ingen gång? Fast tänker som sagt, det kan gå riktigt illa om det vill sig så. Vill inte och kommer inte att ha henne åtskild från resten av flocken, hon måste funka med gänget i alla konstellationer. Hon är en stark individ/ranghög och det är inte till hennes fördel i detta fall.

 

[Tindrande]

Sv: Helvetes också!!!

Hugger utan öppen mun. Hon drar tillbaka överläppen och far fram med huvudet som om hon stöter till, men det är mer en varning än ett hugg. Liksom "kom inte närmare". Men det är ju ändå fel av henne.

 

[em-pirre]

Sv: Helvetes också!!!

Varför ska hunden och barnet vara så nära varandra? Jag hade hållit hunden och barnet ifrån varandra. Det borde inte vara nåt problem?

 

[Taxilock]

Sv: Helvetes också!!!

Varför är det fel av henne att varna? Självklart ska inte hunden bitas men om den upplever sig trängd så är det väl bättre att hon varnar än att hon biter på en gång? Nu skriver ju du i och för sig att det fanns plats att gå undan på.

Omplacering till en barnfri familj är inget alternativ framför avlivning?

 

[Tretjak]

Sv: Helvetes också!!!

Jag ser inget konstigt i beteendet, det är sunt att varna. Hunden bet ju inte. Att börja prata om avlivning eller annat är för mig helt främmande.

Det är vettigare att rannsaka sig själv i stället - små barn och hundar hör inte ihop enligt min mening. Varför ska barnet befinna sig på golvet tillsammans med hunden ö h t?

Håll hund och små barn på var sitt håll är mitt tips.

 

[lady_vip]

Sv: Helvetes också!!!

Jag kan inte heller se varför det är fel av hunden? Hunden ville att barnet skulle bort och stötte då milt till barnet.
Jag tycker inte heller att hundar och småbarn hör ihop då barnet omöjligt kan tolka hunden.

 

[Tindrande]

Sv: Helvetes också!!!

Ja varför, eller varför inte? Om du läser så var hunden glad åt barnet och var fram och hälsade på honom innan hon lade sig ner. Funkat bra med barn som är yngre resp äldre. Så varför ska inte hunden kunna vara med? För mig är det en självklarhet att hunden ska klara alla situationer. Nu ska vi snart ha bebis själva och ska hon då måste sitta i tvättstugan hela dagarna " för säkergets skull"??

Detta med omplacering kommer inte att ske. Hunden är 8 år och mycket speciell i sitt sätt. Dominant men snäll.

 

[Taxilock]

Sv: Helvetes också!!!

Hade det varit min hund hade jag varken avlivat eller omplacerat. Den bet ju inte, utan varnade först. Jag hade däremot kanske inte haft hunden lös bredvid barnet när det kravlar omkring på govlet. Det finns ju andra alternativ än att stänga in hunden i tvättstugan.

Varför är det en självklarhet att hunden ska klara av alla situationer annars avlivas den? När det kommer till hundar och barn så anser i alla fall jag att det är upp till oss vuxna att se till att varken barn eller hund kommer i kläm. För mig är det inte självklart att hunden måste kunna acceptera att den blir ryckt i pälsen, inte får vila ifred osv.

 

[supersara]

Sv: Helvetes också!!!

Fast jag tycker att du ska vara lite tacksam också att din hund har "vett" att varna först. En lite småknäpp hund kunde ju huggit rätt av utan att varna.

Ser ingen anledning att avliva eller omplasera. Du lämnar ju ändå aldrig ditt småbarn utan uppsikt, så då har du ju även koll på hunden samtidigt. Min äldre hund fick inte gå nära mina barn när de var små. Visserligen blev jag lite slapp med tiden och lättade med reglerna (speciellt med det yngre barnet). Men som förälder lämnar man du ju inte din bebis ensam i ett rum med hunden.

 

[HeleneK]

Sv: Helvetes också!!!

För mig är det väldigt främmande att fundera på avlivning så lättvindigt.
Kanske ligger det något annat bakom?

 

[Disen]

Sv: Helvetes också!!!

Jag tycker att du överreagerar, mycket.

Min gamle hund är inget fan av barn what so ever. Men han träffar ofta barn i olika åldrar. Han har också delat ut en och annan morrning och EN sådan dutt som du nämner. Jag blev varken förbaskad eller bokade tid för avlivning.

Istället så har jag 100% koll när han träffar barn. Jag ser till att han får vara ifred. Om det är större barn med som utlöser en morrning så säger jag åt barnen att gå bort och förklarar sen för dom varför hunden gör som den gör och att den måste få lämnas ifred då. Tack vare detta så vet hunden att den respekteras och barnen får lära sig hundvett.

 

[Golddigger]

Sv: Helvetes också!!!

Hugger utan öppen mun. Hon drar tillbaka överläppen och far fram med huvudet som om hon stöter till, men det är mer en varning än ett hugg. Liksom "kom inte närmare". Men det är ju ändå fel av henne.

Man kan inte hugga med stängd mun
Din hund varnade, vilket är precis vad man vill att hunden ska göra. Visst hade den kunnat välja att gå bort, men då i just det läget kände att den ville varna för att den kände sig trängd. Som någon skrev, lömska hundar är det värsta som finns, jag ser också hellre en hund som varnar.

BTW, en 9 månaders bebis anser inte jag att man kan räkna som "hundvan" oavsett om det så levt med ett tiotal hundar sedan dag 1. Så små barn har inte den mentala förmågan att förstå hur man ska bete sig kring hundar.

Jag skulle absolut inte avliva hunden för en sådan här sak! Istället skull ejag vara uppmärksam och inte låta barn och hund umgås utan uppsikt och kanske tycka att det är onödigt att ett sånt litet barn ska ligga brevis min hund. Finns egentligen ingen anledning att ligga brevid varandra. Bebisar har ett konstigt kroppspråk, de rör sig inte som vi vuxna, hundar kan regera på det. Se till att alltid ha uppsikt istället.

I mina ögon gjorde din hund helt rätt, den sa till att situationen blev för mycket istället för att bara hugga.

 

[Tindrande]

Sv: Helvetes också!!!

Och det är därför jag skrev "stöter".

Visst kanske jag överreagerar, får som sagt en bebis själv vilken dag som helst. Har dessutom tagit bort en hund av samma ras pga liknande incident. Den hunden var dock mer lömsk än denna.

Finns många barn i kretsen runt om oss och jag skulle aldrig förlåta mig själv om något hände dem. Vare sig fysiska el psykiska skador.

Men ni andra kanske inte har samma syn som mig och min familj.

Just nu känns det som att hon får en chans till, men visar hon minsta tendens kommer hon att få vandra vidare.

 

[landsbygdsbo]

Sv: Helvetes också!!!

Självklartgjorde jycken rätt, talade ju klart o tydligt om, att nu räcker det. En ärlig hund så att säga.

Sedan ska ju ju en unge som inte kan skriva sitt namn eller knyta sina skor själv inte vara i direktkontakt med ett djur utan direkt uppsikt av vårdnadshavare...så felet är ju dennes..inte hundens.

Det är i nio av tio ggr inte hundens fel om ngn blir biten.
och den tionde är så osannolik att vi nästan kan avskriva den med..

Hunden har troligen tecknad med ögon o kroppshållning innan hon steg upp en nivå och markerade med ett utfall.

De är klart, är det en hund av handväskemodell så syns ju inte tecknen så väl och nivåskiftningarna går fortare. Det är inte för inte småjyckarna är överepresenterade som provsmakare av barn....

 

[Golddigger]

Sv: Helvetes också!!!

Men måste hunden umgås med andras barn än era om hunden inte vill det? Väl utvalda barn och då se till att hela tiden ha dem under uppsikt. Jag tror som föregående skribent att hunnde nog visat tecken på att den inte gillade barnets umgänge innan den markerade. Det gäller att läsa av sin hund. Om ni har främmande och barn är med så kan er hund få ligga i ett eget rum bakom kompost galler.

 

[aprilmaj]

Sv: Helvetes också!!!

Jag förstår att du resonerar som du gör - ur ett föräldraperspektiv. Jag tycker m a o inte att du överreagerar. Därmed inte sagt att svaret är givet. Men att du ändå betänker alternativet är sunt, menar jag. Och i slutändan är det bara du som kan bestämma hur/om du går vidare.

 

[Sleepy]

Sv: Helvetes också!!!

För mig är det en självklarhet att hunden ska klara alla situationer.

Lär den då hur du vill att den ska hantera situationerna. Vill du att hunden ska gå undan om den tycker barn är närgångna, så lär den att göra det - och se till att den har den möjligheten. Och lär barn i dess omgivning hur du vill att de ska vara mot hunden.