hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

[Kosmostanten]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

(även till Sol)

Ni måste skilja på vårdnad och umgänge, annars blir denna diskussion goddag-yxskaft
Jag har aldrig rått ts att neka pappan umgänge - bara att hon ska tänka sig för innan hon skriver på GV och först kolla att de kan samarbeta, att pappan engagerar sig etc, eftersom det är lätt att ändra TILL Gv men mycket svårt att ändra FRÅN.

Ni vet kanske inte hur en GV med en frånvarande/ointresserad/saboterande andraförälder funkar eftersom ni argumenterar emot detta.
Jag och många, många andra kan garantera att det är ett rent helvete...framförallt för barnet
Se tex tråden om hur en saboteringssugen förälder kan göra att barnet blir utan underhåll ett antal månader, bara genom att strunta i att skriva på barnets flyttanmälan.

Nu får man ju verkligen hoppas att det inte alls kommer bli så i ts fall, utan att pappan kommer vara ansvarsfull och bra på alla vis...och då är det ju bara för dem att ändra TILL gv.

 

[Sol]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

(även till Sol)

Ni måste skilja på vårdnad och umgänge, annars blir denna diskussion goddag-yxskaft
Jag har aldrig rått ts att neka pappan umgänge - bara att hon ska tänka sig för innan hon skriver på GV och först kolla att de kan samarbeta, att pappan engagerar sig etc, eftersom det är lätt att ändra TILL Gv men mycket svårt att ändra FRÅN.

Ni vet kanske inte hur en GV med en frånvarande/ointresserad/saboterande andraförälder funkar eftersom ni argumenterar emot detta.
Jag och många, många andra kan garantera att det är ett rent helvete...framförallt för barnet
Se tex tråden om hur en saboteringssugen förälder kan göra att barnet blir utan underhåll ett antal månader, bara genom att strunta i att skriva på barnets flyttanmälan.

Nu får man ju verkligen hoppas att det inte alls kommer bli så i ts fall, utan att pappan kommer vara ansvarsfull och bra på alla vis...och då är det ju bara för dem att ändra TILL gv.

Jag argumenterar inte emot att det kan vara ett helvete att ha gemensam vårdnad med en förälder som inte vill samarbeta. Jag argumenterar för att vi inte har något skäl att tro att pappan skulle vara en sådan förälder. F ö kan väl lika gärna mamman vara en sådan förälder. Vi har dock inga skäl att tro att varken mamman eller pappan är av den sorten.

Jag anser att föräldrarna båda ska ha vårdnad om barnet såvida inte den ena är uppenbarligt olämplig som förälder (och där ingår ju ovilja att samarbeta).

På ditt resonemang låter det som att mamman per automatik är en bra förälder och att hon har rätt till barnet medan pappan ska göra sig förtjänt av "titeln" förälder...

Hur män än gör så gör de fel. Vill de inte vara delaktiga i sina barns liv är de skitstövlar. Vill de ta del av barnens liv ska det vara på mammans villkor, annars är de besvärliga.

 

[Calazirya]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Nej jag skiljer ganska väl på umgängesrätt och vårdnad, men jag tycker dina inlägg är skrivet i ton där du menar att mamman har mer rätt till sonen än pappan.

Argumenterar emot

Nej det gör jag verkligen inte, det jag vänder mig emot är att det per automatik verkar vara pappan som alltid förstör samarbetet i din värld och jag kan intyga att det faktiskt kan vara tvärtom också.

 

[Kosmostanten]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

På ditt resonemang låter det som att mamman per automatik är en bra förälder och att hon har rätt till barnet medan pappan ska göra sig förtjänt av "titeln" förälder...

Mamman HAR redan vårdnad om barnet, det får hon ju per automatik då hon fött det, så det går inte att göra så mycket åt.
Vad är det för fel med att låta pappan göra sig förtjänt av titeln förälder? En bra och vettig pappa har INGENTING att förlora på detta, bara skitstövlar.

Jag anser att föräldrarna båda ska ha vårdnad om barnet såvida inte den ena är uppenbarligt olämplig som förälder (och där ingår ju ovilja att samarbeta).

Det tråkiga är att det är så gott som omöjligt att veta på förhand...jag kan lova dig att det varken står "olämplig som förälder" eller "hopplös att samarbeta med" i pannan på pappamaterialet

Men jag måste i rättvisans namn säga att jag resonerade exakt som du tidigare...såKLART ska man ha gemensam vårdnad...pappan ska självklart ha precis samma förutsättningar. Detta har jag fått käka upp i tio år på diverse 'trevliga' sätt....bara åtta år kvar
Kan lätt räkna upp åtminstone tio mammor till i bekantskapskretsen som har likartade problem....så det är tyvärr inte direkt sällsynt heller, och i slutändan är det alltid barnen som kommer i kläm

Det är ibland tyvärr rätt stor skillnad på hur man rent idealistiskt VILL att det ska vara, och hur det faktiskt ÄR...

 

[Wysiwyg]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Varför ge råd om något du inte har en aning om?

Har jag inte gjort?

Jag uppmanade mamman att bortse från sina egna känslor och se till barnets bästa. Det om någonting har jag stor erfarenhet av.

 

[Wysiwyg]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Du måste skilja på vårdnad och umgänge, det är två helt olika saker. Pappan kan mycket väl ha umgänge med barnet även om mamman har enskild vårdnad.

Ja men varför ska man ha det så?

Vi har ingen aning om TS situation. Jag uppfattar hennes inlägg precis som jag gjorde tidigare dvs att hon är sårad av pappan och inte vill ha honom i sitt liv.

Bara för att mammorna föder fram barnen innebär inte det att de är bästa föräldrarna. Eller mest lämpliga. Bara för att du har haft dåliga erfarenheter av pappor och bara har 8 år kvar av er kontakt innebär inte det att alla är svin och bara försöker förstöra.

 

[Kosmostanten]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Bara för att mammorna föder fram barnen innebär inte det att de är bästa föräldrarna. Eller mest lämpliga. Bara för att du har haft dåliga erfarenheter av pappor och bara har 8 år kvar av er kontakt innebär inte det att alla är svin och bara försöker förstöra.

Var snäll och överdriv inte, det gagnar knappast diskussionen. Jag har INTE påstått att alla pappor är svin, eller enbart utgått från egna erfarenheter

Min poäng är att det är LÄTT att byta TILL gv efter ett tag, när man märker att allt funkar bra. Men nästan omöjligt att byta till ev om det inte funkar.
Ts verkar redan ha samarbetsproblem, varför chansa på att det kanske ska funka med gv från början och riskera trassel (som garanterat främst drabbar barnet)?
Pappans umgängesrätt försvinner på intet sätt för att de inte har gv.

Och naturligtvis är det barnets bästa man måste utgå från. Men det är vi väl alla överens om?

 

[Wysiwyg]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Min poäng är att det är LÄTT att byta TILL gv efter ett tag, när man märker att allt funkar bra. Men nästan omöjligt att byta till ev om det inte funkar.
Ts verkar redan ha samarbetsproblem, varför chansa på att det kanske ska funka med gv från början och riskera trassel (som garanterat främst drabbar barnet)?

Vad är det som garanterar att det inte är från TS sida det är kommunikations-/samarbetsproblem? Vad är det som säger att pappan inte skulle vara bästa föräldern för barnet?

Pappans umgängesrätt försvinner på intet sätt för att de inte har gv.

Nej men om de redan har gemensam vårdnad förstår jag inte varför det inte ska få fortsätta vara så? För att TS är sårad och inte vill träffa karln?

Och naturligtvis är det barnets bästa man måste utgå från. Men det är vi väl alla överens om?

Ja det hoppas jag verkligen och det är det jag försöker uppmana TS till att tänka på.

 

[Kamomilla]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

En tanke som slår mig är att barnet bara är 5 månader. Ts kanske fortfarande helammar? OM hon gör det och pappan då propsar på boende varannan vecka så tycker jag det visar på att han inte tänker på någon annan än sig själv.

 

[Sol]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Mamman HAR redan vårdnad om barnet, det får hon ju per automatik då hon fött det, så det går inte att göra så mycket åt.
Vad är det för fel med att låta pappan göra sig förtjänt av titeln förälder? En bra och vettig pappa har INGENTING att förlora på detta, bara skitstövlar.

Jo, jag vet att mamman per automatik har vårdnad om barnet men hon är inte per automatik bättre förälder än pappan. Felet med att fäder ska förtjäna sin "titel" är att man utgår ifrån att de är sämre. Det ger ett oerhört snedvridet perspektiv redan från början. En väldigt tråkig syn på män tycker jag.

Det tråkiga är att det är så gott som omöjligt att veta på förhand...jag kan lova dig att det varken står "olämplig som förälder" eller "hopplös att samarbeta med" i pannan på pappamaterialet

Nej, det vet jag också men tror du att inställningen "alla män är potentiella skitstövlar till fäder" gör någonting bättre? Eller finns det risk att det blir en självuppfyllande profetia? Hur skulle du känna dig om du blev diskvalificerad som förälder av inget annat skäl än att du inte har fött barnet? Att omgivningen utgår ifrån att du nog kommer ställa till med problem och att det därför är bättre att den andra föräldern får ta huvudansvaret över barnet.

Men jag måste i rättvisans namn säga att jag resonerade exakt som du tidigare...såKLART ska man ha gemensam vårdnad...pappan ska självklart ha precis samma förutsättningar. Detta har jag fått käka upp i tio år på diverse 'trevliga' sätt....bara åtta år kvar
Kan lätt räkna upp åtminstone tio mammor till i bekantskapskretsen som har likartade problem....så det är tyvärr inte direkt sällsynt heller, och i slutändan är det alltid barnen som kommer i kläm

Det är ibland tyvärr rätt stor skillnad på hur man rent idealistiskt VILL att det ska vara, och hur det faktiskt ÄR...

Och jag kan räkna upp ett antal fall där mödrar är riktiga skitstövlar. Där mödrarna vägrar samarbeta. Som använder barnen som maktmedel och fäderna kan inte göra så himla mycket för samhället anser dem vara "den mindre viktiga föräldern" eftersom de är fäder.

Jag anser att föräldrarna ska ses som jämbördiga.

 

[Adorno]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Jag argumenterar inte emot att det kan vara ett helvete att ha gemensam vårdnad med en förälder som inte vill samarbeta. Jag argumenterar för att vi inte har något skäl att tro att pappan skulle vara en sådan förälder. F ö kan väl lika gärna mamman vara en sådan förälder. Vi har dock inga skäl att tro att varken mamman eller pappan är av den sorten.

Jag anser att föräldrarna båda ska ha vårdnad om barnet såvida inte den ena är uppenbarligt olämplig som förälder (och där ingår ju ovilja att samarbeta).

På ditt resonemang låter det som att mamman per automatik är en bra förälder och att hon har rätt till barnet medan pappan ska göra sig förtjänt av "titeln" förälder...

Hur män än gör så gör de fel. Vill de inte vara delaktiga i sina barns liv är de skitstövlar. Vill de ta del av barnens liv ska det vara på mammans villkor, annars är de besvärliga.

Man måste nog BÖRJA med att det faktiskt KAN funka med varannan vecka lösningen.
Testa, barn är inte universella varelser med exakt samma behov. Att utgå från att det kommer att bli problem bäddar för en dålig relation mellan föräldrarna. Testa!
Och låt det ta lite tid, skulle det inte funka, ja, då får man ompröva beslutet.

 

[Kosmostanten]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Hur skulle du känna dig om du blev diskvalificerad som förälder av inget annat skäl än att du inte har fött barnet? Att omgivningen utgår ifrån att du nog kommer ställa till med problem och att det därför är bättre att den andra föräldern får ta huvudansvaret över barnet.

Jag hoppas att jag skulle inse att det handlade om BARNETS bästa, inte mitt ego. Och således göra allt för att visa att jag ville vara en BRA förälder...för i såfall skulle jag inte ha något att förlora.

Märk väl att jag inte förordar något uteslutande av pappor ur barnens liv...bara att det kan vara ytterst vanskligt att skriva på gemensam vårdnad innan man vet om det går att samarbeta, just eftersom det är i stort sett omöjligt att upphäva ett sådant beslut...det krävs i princip att den andre föräldernär klart olämplig (våld, missbruk, flyttat till ett annat land för obestämd framtid etc) annars får man vackert gilla läget och se barnet tvingas att leva med en massa krångel.
Att ändra åt andra hållet är däremot enkelt, så det kan man ju göra när man ser att det funkar.

Och eftersom många verkar hänga upp sig på att jag diskriminerar just pappor så: jag skulle säga exakt samma sak till en man som hade enskild vårdnad. Det viktiga är att barnet har EN förälder som har makten att ta viktiga beslut, OM inte föräldrarna kan samarbeta.

(faktiskt har jag en killkompis som fick barn nyligen där de gemensamt bestämt att han ska ha EV från början, eftersom barnet huvudsakligen ska bo hos honom)

 

[Kosmostanten]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Man måste nog BÖRJA med att det faktiskt KAN funka med varannan vecka lösningen.
Testa, barn är inte universella varelser med exakt samma behov. Att utgå från att det kommer att bli problem bäddar för en dålig relation mellan föräldrarna. Testa!
Och låt det ta lite tid, skulle det inte funka, ja, då får man ompröva beslutet.

Med en femmånaders???

Tror inte det finns någon som skulle förorda växelvis boende för så små barn.
Tätt umgänge däremot med båda föräldrarna är nog bra om det går att ordna, men ena föräldern bör vara huvudsaklig boförälder tills barnet blir större.

Man kan väl inte experimentera godtyckligt med sina barn heller..."man kan väl testa" tycker jag låter väldigt lättsinnigt.

 

[mino]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Men det där är ju väldigt märkligt resonerat. Hur ska man göra för att se att det funkar och varför ska den ena personen ha rätt till det? Det förutsätter i så fall ett väldigt ojämställt föräldraskap där ena föräldern (i stort sett alltid kvinnan) ska ha huvudansvar och tolkningsföreträde och bestämma om pappan samarbetar eller inte. Hur länge ska hålla pappan på halster tänker du dig? Man vet ju inget om framtiden, pappan kan ju träffa en ny som gör att det blir komplicerat eller man själv träffar en ny som komplicerar det hela. Det låter i mina öron helt galet att en pappa vars krav är att han vill ha barnet hälften av tiden ska anses som en olämplig vårdnadshavare, detta är ju trots allt det enda vi vet om pappan i TS fall.

 

[Kosmostanten]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Kom ihåg att man måste skilja på vårdnad och umgänge, det är två olika saker!

Om man ser till barnets bästa och struntar i föräldrarnas ego, så måste det vara klart bättre att en förälder har möjlighet att ta viktiga beslut, än att två föräldrar bråkar (eller den ena saboterar) så mycket att ett beslut inte kan tas alls?
(se tråden om pappor som vägrar skriva på flyttanmälan tex)

Därför var mitt råd till ts att avvakta med att skriva på beslut om GV tills hon vet att pappan kommer kunna samarbeta.
Och om det är könet du hänger upp dig på kan jag väl säga att jag skulle råda min killkompis från inlägget ovan, till samma sak.

Umgänge med barnet är en annan sak, det kan man dela på önskat sätt ändå.

 

[mino]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Men du svarar inte på min fråga: hur länge ska man hålla pappan/andra föräldern (dock säkert ytterst få fall där det gäller mamman) på halster? Jag tycker att det verkar extremt förolämpande att min man skulle säga att "nej jag vill nog vänta och se hur det går innan vi delar på vårdnaden om våra barn", det om något är i mina ögon att sabotera en relation. Eller hur tänker du dig att det ska gå till i praktiken, hur ska snacket egentligen gå mellan föräldrarna menar du?

 

[Kosmostanten]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Men du svarar inte på min fråga: hur länge ska man hålla pappan/andra föräldern (dock säkert ytterst få fall där det gäller mamman) på halster? Jag tycker att det verkar extremt förolämpande att min man skulle säga att "nej jag vill nog vänta och se hur det går innan vi delar på vårdnaden om våra barn", det om något är i mina ögon att sabotera en relation. Eller hur tänker du dig att det ska gå till i praktiken, hur ska snacket egentligen gå mellan föräldrarna menar du?

Att dra upp din egen man som exempel är inte ett dugg relevant eftersom ni lever i en relation och alltså förhoppningsvis redan klarar att samarbeta när barnet kommer...är ni dessutom gifta så får ni automatiskt GV, annars bestämmer ni förmodligen gemensamt att ni vill ha det.

Det jag (och uppenbarligen ts) talar om är när föräldrarna redan innan/vid barnets födelse inte lever ihop och inte klarar att samarbeta.

Hur lång tid, hur snacket ska gå...det inser du väl att det måste bedömas från fall till fall, det kan man väl inte sitta här och fastställa regler för?
Återigen, så länge föräldrarna samarbetar så märker man väldigt lite av vem som står som vårdnadshavare...man kan alltså ha tex ett fullt fungerande växelvis boende där båda föräldrarna har sina egna regler om kläder, läggtider, läxor etc, fastän ena föräldern har enskild vårdnad.

 

[mino]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Du menar alltså på fullaste allvar att neka den andre föräldern vårdnaden "för att vänta och se" skulle vara helt naturligt och ingen grov förolämpning eftersom man i praktiken "märker väldigt lite av vem som står som vårdnadshavare"?

 

[Sol]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Jag hoppas att jag skulle inse att det handlade om BARNETS bästa, inte mitt ego. Och således göra allt för att visa att jag ville vara en BRA förälder...för i såfall skulle jag inte ha något att förlora.

Märk väl att jag inte förordar något uteslutande av pappor ur barnens liv...bara att det kan vara ytterst vanskligt att skriva på gemensam vårdnad innan man vet om det går att samarbeta, just eftersom det är i stort sett omöjligt att upphäva ett sådant beslut...det krävs i princip att den andre föräldernär klart olämplig (våld, missbruk, flyttat till ett annat land för obestämd framtid etc) annars får man vackert gilla läget och se barnet tvingas att leva med en massa krångel.
Att ändra åt andra hållet är däremot enkelt, så det kan man ju göra när man ser att det funkar.

Och eftersom många verkar hänga upp sig på att jag diskriminerar just pappor så: jag skulle säga exakt samma sak till en man som hade enskild vårdnad. Det viktiga är att barnet har EN förälder som har makten att ta viktiga beslut, OM inte föräldrarna kan samarbeta.

(faktiskt har jag en killkompis som fick barn nyligen där de gemensamt bestämt att han ska ha EV från början, eftersom barnet huvudsakligen ska bo hos honom)

Jag skulle säga att det viktigaste för barnet är att slippa komma i kläm och att hålla pappan på halster för att se om han (enligt mamman) är en "bra pappa" tycker jag är en form av maktspel som barn inte ska ingå i.

Du förutsätter att det kommer gå åt helvete och därför ska pappan inte få ta viktiga beslut (och därmed degraderas som förälder). Jag ser att det förfarandet, att omyndigförklara pappan, faktiskt kan göra relationen mellan föräldrarna sämre än nödvändigt.

Om två föräldrar gemensamt kommer överens om att den ena ska ha enskild vårdnad (jag känner också föräldrar som kommit överens om det) är det hur bra som helst, men jag anser inte att en ska kräva enskild vårdnad bara för att den andra minsann ska visa vad han (eller hon om det skulle vara så) går för.

Jag skulle bli vansinnig om någon försökte något sådant maktspel med mig. Inte skulle jag bli mer välvilligt inställd till någon genom att bli omyndigförklarad.

 

[mimmipigg]

Sv: hejsan! nu behöver ja goda råd och "tips" ang pappan..

Om man har 2+2+3 eller något liknande så är det en bättre lösning för barnet?

Skulle du som vuxen vilja leva på det viset?