Den tid som blir över är inte mycket.
Det jag menar med att göra det roliga först, tex då pyssla i trädgården, är för att det ger dig gladenergi. Då kan det gå lättare och snabbare sen efteråt att ta tag i disken och dammsugaren tex. Eller så inser du plötsligt att det som kändes som ett alldeles nödvändigt måste faktiskt inte är ett måste, utan kan vänta eller tom struntas i. Du får alltså hjälp med prioriteringen på ett positivt sätt, för din hälsa.

Att vara alltför duktig och plikttrogen och göra allt tråkigt först, för att ev få göra nåt roligt sen om det blir tid och ork över är ett fenomenalt recept för att slita ut sig. Så prova att göra tvärtom och se saker i ett annat ljus.

Försök inte vara effektiv och ordna ett pressat schema - gör det roliga först, få energi och fundera sen över vad som är ett måste. Rationalisera. Jag bäddar tex aldrig.
 
@Magiana Det skulle inte fungera för dig att förskjuta arbetstiden något? Typ jobba från 07-16 i stället för 08-17? Jag jobbar 07.30-16 i dagsläget (30min lunch) och jag tycker att den där extra timmen på eftermiddagen gör att jag hinner med hur mycket som helst, jämfört med när jag jobbade 8-17 :)
 
Ibland får man sätta in saker i ett sammanhang. Det där kom från någon som glatt visat här att hon sprutar läpparna trots att hon inte ens fyllt 30 och som ser ålderdomen med an med tillförsikt, "för det finns ju botox".

Jag försvarar absolut inte inlägget, det var definitivt inte OK, men jag vet inte om jag tycker att ditt inlägg är så himla charmigt det heller. Det kan tolkas som att om man har fillers i läpparna och tänker att botox är bra i framtiden så är ens åsikter ingenting värda.
 
Det jag menar med att göra det roliga först, tex då pyssla i trädgården, är för att det ger dig gladenergi. Då kan det gå lättare och snabbare sen efteråt att ta tag i disken och dammsugaren tex. Eller så inser du plötsligt att det som kändes som ett alldeles nödvändigt måste faktiskt inte är ett måste, utan kan vänta eller tom struntas i. Du får alltså hjälp med prioriteringen på ett positivt sätt, för din hälsa.

Att vara alltför duktig och plikttrogen och göra allt tråkigt först, för att ev få göra nåt roligt sen om det blir tid och ork över är ett fenomenalt recept för att slita ut sig. Så prova att göra tvärtom och se saker i ett annat ljus.

Försök inte vara effektiv och ordna ett pressat schema - gör det roliga först, få energi och fundera sen över vad som är ett måste. Rationalisera. Jag bäddar tex aldrig.
Jag får tyvärr inte gladenergi av att jobba i trädgården. För mig är det bara slutresultatet som räknas, exempelvis den där färdiga rabatten där allt växt ihop och växterna harmonierar med varandra, eller att kunna skörda mina egenodlade grönsaker. Innan jag kommer dit är det mycket slit och när jag väl börjat med något så kör jag på tills jag är slut. Då finns ingen energi kvar till disk eller dammsugning.

I år har jag sänkt ambitionen i trädgården rejält, men det innebär också att jag inte fått så stor belöning i att se allt växa och frodas. Jag lider mest av att se det som är eftersatt.
 
Det är bara så lågt att slå på någon som liksom redan mår dåligt. Vad får man ut av att trycka ner andra? Just nu kämpar jag varje dag med att orka med och kommentaren fick mig att känna mig som en snigel under en fotsula, ett slemmigt äckel som inte förtjänar mer. Jag är ganska bra på att hacka på mig själv just nu och behöver verkligen inte hjälp med det.

Men min familj hade kanske rätt? Jag är inget att ha. :cry:
STOPP STOPP STOPP.
Don't go down that road.

du ser ju hur många som protesterar mot idiotin. Som förvånat undrar varför man ska hacka på just dig :confused:

jag har dessutom rapporterat inlägget.
 
Vid en två månaders paus så hittar nog hästägaren en ny medryttare. Hon behöver hjälpen.

Jag lagar nästan aldrig mat utan det är mycket färdiga rätter från affären. Tyvärr. Det är inte så jag vill leva. Min önskan är att laga mat från grunden med egna råvaror.

Börjar jag räkna timmar så hittar jag nog tid men samtidigt kommer också stressen när jag ska försöka detaljplanera varje minut och klämma in så mycket som möjligt på den tiden. Jag har försökt ibland. Det funkar tyvärr inte riktigt. Jag blir stressad och kan inte koppla av för tiden ska utnyttjas så effektivt hela tiden. När jag är ledig och kan arbeta med saker i egen takt utan tanke på annat, så är det enklare.

Jag har redan en timmes lunch. Ibland lyckas jag komma ut på en promenad. Ibland har jag lyckats stressa ut i trädgården och snabbgjort något som behövde göras. Lunchen är till för att man ska äta då och återstående tid är vanligen bara 30 minuter. Jag blir stressad av att packa in aktivitet på den tiden i stället för att sitta med kaffekoppen.
Det jag menar är att slutar du kl 17 så är du med en färdigrätt antagligen färdigäten vid 17.30 och då har du 3-4 h en vanlig vardag att arbeta i din egen takt. Minutplanera inte om det stressar utan planera i stora, grova drag- Måndag laga mat för veckan (det lär du ju lätt tjäna några kronor på), tisdag trädgård, onsdag städa, torsdag trädgård, fredag trädgård, lördag inhandla material och mat, kanske hinner rida också, söndag trädgård. Typ, byt dagar om det regnar. Bara ett tips, passar det inte ditt tänk så bortse från det. Men jag tror att det skulle hjälpa dig i längden. Kram
 
Jag försvarar absolut inte inlägget, det var definitivt inte OK, men jag vet inte om jag tycker att ditt inlägg är så himla charmigt det heller. Det kan tolkas som att om man har fillers i läpparna och tänker att botox är bra i framtiden så är ens åsikter ingenting värda.

Tolka det istället som att om man fäller en så gemen kommentar om någon annans utseende som den som fälldes om Magiana, så får kommentaren sin rätta bakgrund om ens egna utseendeideal presenteras.
 
Därför att då skulle vi vara en vettig person mindre. Sådana som du behövs för att väga upp.
Nu har jag inte riktigt sådana tankar, men tror egentligen att jag inte gör någon skillnad, varken till det bättre eller sämre.

STOPP STOPP STOPP.
Don't go down that road.

du ser ju hur många som protesterar mot idiotin. Som förvånat undrar varför man ska hacka på just dig :confused:

jag har dessutom rapporterat inlägget.
Förnuft biter inte riktigt på mig just nu.

Jag är verkligen skitledsen över vad min familj gjorde. De har försökt förklara varför de gjorde som de gjorde, men det har inte gjort någon skillnad för mig. Det jag lärde mig var bara att om jag inte orkar prestera, om jag inte orkar le och vara glad, då kommer jag att lämnas. När 3 personer gör så samtidigt, så måste det ju vara mig det är fel på. Så det är det jag förväntar mig av folk nu. Ingen pallar med mig i längden.
 
Förnuft biter inte riktigt på mig just nu.
/.../
Det jag lärde mig var bara att om jag inte orkar prestera, om jag inte orkar le och vara glad, då kommer jag att lämnas. När 3 personer gör så samtidigt, så måste det ju vara mig det är fel på. Så det är det jag förväntar mig av folk nu. Ingen pallar med mig i längden.
OK. Jag skiter i att förnuft inte biter.
Du får inte fortsätta älta det där. FÖR DET ÄR INTE SANT.
 
Nu har jag inte riktigt sådana tankar, men tror egentligen att jag inte gör någon skillnad, varken till det bättre eller sämre.


Förnuft biter inte riktigt på mig just nu.

Jag är verkligen skitledsen över vad min familj gjorde. De har försökt förklara varför de gjorde som de gjorde, men det har inte gjort någon skillnad för mig. Det jag lärde mig var bara att om jag inte orkar prestera, om jag inte orkar le och vara glad, då kommer jag att lämnas. När 3 personer gör så samtidigt, så måste det ju vara mig det är fel på. Så det är det jag förväntar mig av folk nu. Ingen pallar med mig i längden.
Hur gick det hos kuratorn? För visst har du väl varit där nu.
 
Jag kollade hennes statistik: drygt 3500 inlägg, mindre än 1000 "gilla". Säger en del det med. Trist att hon tror sig bli en bättre människa genom att vara elak.

Jag vet inte om det säger så mycket. Jag har väldigt få gillningar till antalet inlägg. Att man gillar något är väl ganska nytt?

Oavsett så är du väldigt fin i håret nu och jag hoppas att du kan glädjas åt det :heart
 
Det jag menar är att slutar du kl 17 så är du med en färdigrätt antagligen färdigäten vid 17.30 och då har du 3-4 h en vanlig vardag att arbeta i din egen takt. Minutplanera inte om det stressar utan planera i stora, grova drag- Måndag laga mat för veckan (det lär du ju lätt tjäna några kronor på), tisdag trädgård, onsdag städa, torsdag trädgård, fredag trädgård, lördag inhandla material och mat, kanske hinner rida också, söndag trädgård. Typ, byt dagar om det regnar. Bara ett tips, passar det inte ditt tänk så bortse från det. Men jag tror att det skulle hjälpa dig i längden. Kram
Jag försöker att alltid göra något varje kväll men skulle så gärna vilja vila också. Jag vill kunna känna att allt som verkligen stör, är avklarat och att det bara finns smågrejer kvar som jag kan ta det lugnt med.

Men den här helgen har jag bokat en ridkurs i Norrtälje och enda lediga kvällen var i måndags. På söndag när jag kommer hem på kvällen, är jag nog trött.
 
Personen med den elaka kommentaren har en lång historia av att vara taskig mot andra användare och borde verkligen skämmas.

Vad gäller att palla med dig i längden så är vi en hel bunt här på Buke som har pallat med dig jättelänge, massor av år till och med, och som helt uppenbart har utbyte av att interagera med dig, och som accepterar dig för den du är även när du är på Ior-humör, även om vi kanske kan bli lite jobbiga i våra försök att få dig att känna dig bättre. Det du!
 
Hur gick det hos kuratorn? För visst har du väl varit där nu.
Jag var där igår. Det gav ingen bra känsla. Det kändes mest som om jag var gnällig och att jag borde klara av mina bekymmer själv med tanke på att jag resonerar klokt och på att jag har presterat bra förr (d.v.s. gjort mig av med en "obotlig" panikångest).

Kuratorn verkade sakna verktyg för att hantera det hela. Hon verkade inte vilja ha mig där och jag fick faktiskt säga att jag definitivt inte hade pratat klart. Jag kände mest för att grina när jag gick därifrån.

Nästa tid är om 3 veckor.
 
Jag var där igår. Det gav ingen bra känsla. Det kändes mest som om jag var gnällig och att jag borde klara av mina bekymmer själv med tanke på att jag resonerar klokt och på att jag har presterat bra förr (d.v.s. gjort mig av med en "obotlig" panikångest).

Kuratorn verkade sakna verktyg för att hantera det hela. Hon verkade inte vilja ha mig där och jag fick faktiskt säga att jag definitivt inte hade pratat klart. Jag kände mest för att grina när jag gick därifrån.

Nästa tid är om 3 veckor.
Kan du inte byta kurator?
 
Jag var där igår. Det gav ingen bra känsla. Det kändes mest som om jag var gnällig och att jag borde klara av mina bekymmer själv med tanke på att jag resonerar klokt och på att jag har presterat bra förr (d.v.s. gjort mig av med en "obotlig" panikångest).

Kuratorn verkade sakna verktyg för att hantera det hela. Hon verkade inte vilja ha mig där och jag fick faktiskt säga att jag definitivt inte hade pratat klart. Jag kände mest för att grina när jag gick därifrån.

Nästa tid är om 3 veckor.
Orkar du ge det en chans till? Jag tror att det är bra. När man är nere i hålet där du är nu så suger precis allt röv.

Om du kände för att grina, att du inte bröt ihop och gjorde det? När jag gick i terapi en gång i tiden så grät jag hela första samtalet. Sen blev det riktigt bra.
 
Jag var där igår. Det gav ingen bra känsla. Det kändes mest som om jag var gnällig och att jag borde klara av mina bekymmer själv med tanke på att jag resonerar klokt och på att jag har presterat bra förr (d.v.s. gjort mig av med en "obotlig" panikångest).

Kuratorn verkade sakna verktyg för att hantera det hela. Hon verkade inte vilja ha mig där och jag fick faktiskt säga att jag definitivt inte hade pratat klart. Jag kände mest för att grina när jag gick därifrån.

Nästa tid är om 3 veckor.
Min egen erfarenhet av kuratorer är att man ska sitta och prata. De har inga verktyg för att hjälpa och kommenterar inget. De bara lyssnar. Vad hjälper det? :banghead: Kan ju lika gärna prata med en vägg.
När jag fick gå i terapi gav det resultat. Det var hela skillnaden faktiskt.

Fråga om kuratorns plan för att hjälpa dig. De är skyldiga att berätta vad de tänkt.
 
Kan du inte byta kurator?
Tyvärr finns det ingen annan.

Orkar du ge det en chans till? Jag tror att det är bra. När man är nere i hålet där du är nu så suger precis allt röv.

Om du kände för att grina, att du inte bröt ihop och gjorde det? När jag gick i terapi en gång i tiden så grät jag hela första samtalet. Sen blev det riktigt bra.
Det får en chans till.

Jag har ganska svårt för att lipa.

Min egen erfarenhet av kuratorer är att man ska sitta och prata. De har inga verktyg för att hjälpa och kommenterar inget. De bara lyssnar. Vad hjälper det? :banghead: Kan ju lika gärna prata med en vägg.
När jag fick gå i terapi gav det resultat. Det var hela skillnaden faktiskt.

Fråga om kuratorns plan för att hjälpa dig. De är skyldiga att berätta vad de tänkt.
Jo, jag tänkte det. Har hon ingen vettig plan får hon ju skicka mig vidare till någon som kan hjälpa.

Nu fick jag mest uppfattningen att hon satt där som någon slags kompis och försökte komma med förslag på hur jag kan lösa praktiska problem, typ att jag behöver struktur i mitt liv. Det kändes inte alls konstruktivt eftersom orsaken till att livet inte funkar inte är av praktisk natur, även om det är där det yttrar sig.

Men nu måste jag vänta i 3 jävla veckor innan jag kan komma vidare med det här.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Går det eller blir håret förstört då? Hår som hår eller? Saken är den att min hårkant på huvudet (ovanför pannan) inte är helt rak utan...
Svar
1
· Visningar
2 643
Senast: lilstar
·
Kropp & Själ Kära vänner, det kan vara så att jag har en 30-årskris*. Eller så är det bara time for change. Mitt hår är cirka 100% dödstråkigt...
2
Svar
27
· Visningar
3 696
Senast: Silkisif
·
Kropp & Själ Jag har precis bokat en tid hos frisören om bara några veckor och har redan panik! Hur ska jag klippa mig? :o Googlar som en galning...
2
Svar
32
· Visningar
16 820
Senast: elfi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp