Jobba får en ju lov att göra. Jag tänkte på andra måsten.
Att jobba är nog det måstet jag har. I övrigt vill jag för min egen trivsels skull ha det rent och snyggt hemma, vilket jag tyvärr inte alltid lyckas med. Det tar ju trots allt lite tid att hålla snyggt. Handla mat måste jag förstås också göra, och betala räkningar. Sova måste jag också hinna med. Den tid som blir över är inte mycket. Jag hinner knappt ladda för att gå ut i trädgården efter jobbet innan det är dags att gå och lägga sig. I måndags hade jag några timmar över. Då var jag bara trött och fick inget gjort. Eller ja, jag hann kasta lite returpapper.

Men när jag ser på hur resten av veckan ser ut, så borde jag kanske prioritera bort ridningen helt och hållet, för att hinna ta hand om trädgården. Något måste jag ju uppenbarligen stryka, för trädgård, hus och ridning verkar inte vara kompatibla med varann. Det är mest otillfredsställande att bara göra saker halvdant.

Maggan: plocka fram ditt jäklar anamma här. Du trivs, var nöjd med det!

Det där jävlar anammat som jag är van vid att ha, lyser en aning med sin frånvaro just nu.

Varför säga så till någon? Dessutom brukar du vifta med att du minsann jobbar inom psykiatrin med människor som mår dåligt. Hur bemöter du dem? Jag blir så jäkla förbannad på din bristande empati.

Det undrar jag också. Tänk om jag hade varit självmordsbenägen och gått och hängt mig efter kommentaren? Hade @Vogue kunnat leva med vetskapen om att ha tippat någon över kanten? Hon har ju ingen som helst aning om min psykiska status. Och det är ju så just nu att jag är deprimerad, dock ej självmordsbenägen.
 
Fast för mig är det hela essensen av livet. Att hinna med det. Att bygga livet på det. Och sedan måste vi göra en del annat också, för att få falukorv på bordet. Men livet blir fattigt, grått och trist med den tillvaro du beskriver.

Jag har full förståelse för alla som i reportage berättar hur de downsize:at livet. Sagt upp sig från chefsjobben i Stockholm och flyttat ut i stugan. Sålt huset och bor i husbil. Som förverkligat sin tillvaro och kanske på ytan lever mer spartanskt men så mycket rikare. Utan att vara slav under måste.

Och tänk så mycket härliga sparpengar man har om man sagt upp sig från sitt chefsjobb och sålt huset. Det är klart att det är lätt att leva rikt om man ÄR rik. Svårare om man startat från noll och kanske har varit sjukskriven också, man måste ju försörja sig också.

Missförstå mig rätt - jag tycker också att hela idén med att downsiza är jättebra. Men i de glassiga livsstilsmagasinen står det sällan hur de försörjer sig (eller så har de glassiga välbetalda jobb som kan skötas på distans). De flesta kan nog downsiza lite, och jag tycker definitivt att det kan vara nyttigt för alla att låta tanken vandra genom huvudet. Men alla kan inte försörja sig på den plats där de vill bo, på den mängd arbetstimmar som ger energi till annat.
 
Och tänk så mycket härliga sparpengar man har om man sagt upp sig från sitt chefsjobb och sålt huset. Det är klart att det är lätt att leva rikt om man ÄR rik. Svårare om man startat från noll och kanske har varit sjukskriven också, man måste ju försörja sig också.

Missförstå mig rätt - jag tycker också att hela idén med att downsiza är jättebra. Men i de glassiga livsstilsmagasinen står det sällan hur de försörjer sig (eller så har de glassiga välbetalda jobb som kan skötas på distans). De flesta kan nog downsiza lite, och jag tycker definitivt att det kan vara nyttigt för alla att låta tanken vandra genom huvudet. Men alla kan inte försörja sig på den plats där de vill bo, på den mängd arbetstimmar som ger energi till annat.

Nu har jag många omkring mig som lever under knappa förhållanden, som sålt allt de har och börjat om ett par gånger. Det handlar inte om det. Det handlar om hur mycket trygghet vi behöver innan vi kan börja leva. Om det blir före vi dör.
 
Och tänk så mycket härliga sparpengar man har om man sagt upp sig från sitt chefsjobb och sålt huset. Det är klart att det är lätt att leva rikt om man ÄR rik. Svårare om man startat från noll och kanske har varit sjukskriven också, man måste ju försörja sig också.

Missförstå mig rätt - jag tycker också att hela idén med att downsiza är jättebra. Men i de glassiga livsstilsmagasinen står det sällan hur de försörjer sig (eller så har de glassiga välbetalda jobb som kan skötas på distans). De flesta kan nog downsiza lite, och jag tycker definitivt att det kan vara nyttigt för alla att låta tanken vandra genom huvudet. Men alla kan inte försörja sig på den plats där de vill bo, på den mängd arbetstimmar som ger energi till annat.
Jag har fått starta från noll för bara några år sedan. Jag var långtidssjukskriven. Men jag har den turen att jag kan jobba hemifrån nu. Huvudkontoret ligger över 20 mil bort och jag behöver bara vara där en gång i månaden eller när behov uppstår. Men lönen behöver jag ju. Huset ska amorteras ner till 0 före pensionen och den måste renoveras.
 
Att jobba är nog det måstet jag har. I övrigt vill jag för min egen trivsels skull ha det rent och snyggt hemma, vilket jag tyvärr inte alltid lyckas med. Det tar ju trots allt lite tid att hålla snyggt. Handla mat måste jag förstås också göra, och betala räkningar. Sova måste jag också hinna med. Den tid som blir över är inte mycket. Jag hinner knappt ladda för att gå ut i trädgården efter jobbet innan det är dags att gå och lägga sig. I måndags hade jag några timmar över. Då var jag bara trött och fick inget gjort. Eller ja, jag hann kasta lite returpapper.

Men när jag ser på hur resten av veckan ser ut, så borde jag kanske prioritera bort ridningen helt och hållet, för att hinna ta hand om trädgården. Något måste jag ju uppenbarligen stryka, för trädgård, hus och ridning verkar inte vara kompatibla med varann. Det är mest otillfredsställande att bara göra saker halvdant.

Kan det fungera att du tar två månaders paus från ridningen och börjar igen när det blivit kallt och trädgården inte går att jobba i nämnvärt? Och då kanske dra ner antalet dagar.
När jag tycker att jag har dåligt med tid så räknar jag timmar för att få ett bättre grepp över fritidsutrymmet. Jobbar jag 8-17 och lägger mig 23 (i själva verket är det snarare 01.30 men det bortser jag från i exemplet ;) ) och inte har någon resa till och från jobb så har jag 6 timmar tillgängliga för min fritid vardagkvällar samt ca 13 h varje lördag och söndag om jag stiger upp 10 och lägger mig 23. Den fritiden blir ju mindre ju mer "måsten" som måste göras som städ, tvätt och matlagning. Tycker jag då att ex.vis matlagningen tar för mycket tid av min fritid kan jag ju välja att ägna en kväll per vecka för att laga rätter som bara behövs värmas i mikro och kombineras med grönsaker. Helt plötsligt har utrymmet ökat betydligt de övriga dagarna. En genomstädning av huset per vecka och benhårt med att var sak har sin egen plats och att man alltid plockar bort efter sig borde vara relativt snabbt gjort så länge du är själv i huset. Blir måstena snabbt gjorda tror jag både att det ökar energin och ger dig mer tid att njuta över vad som är viktigt för dig.
Ser man på fritidstimmarna på det sättet och gör åtgärder som passar en själv (mina kanske inte alls passar dig och tvärtom) så tror jag att du kommer att upptäcka att du har långt fler fritidstimmar än många andra som har långa pendelavstånd etc. och det är förstås gynnsamt.
Jag hade också i dina kläder tagit minst en timmes lunch och passat på att påta i rabatterna en stund mitt på dagen för att ta vara på ljuset och få ett ordentlig avbrott från jobbet.
 
Kan det fungera att du tar två månaders paus från ridningen och börjar igen när det blivit kallt och trädgården inte går att jobba i nämnvärt? Och då kanske dra ner antalet dagar.
När jag tycker att jag har dåligt med tid så räknar jag timmar för att få ett bättre grepp över fritidsutrymmet. Jobbar jag 8-17 och lägger mig 23 (i själva verket är det snarare 01.30 men det bortser jag från i exemplet ;) ) och inte har någon resa till och från jobb så har jag 6 timmar tillgängliga för min fritid vardagkvällar samt ca 13 h varje lördag och söndag om jag stiger upp 10 och lägger mig 23. Den fritiden blir ju mindre ju mer "måsten" som måste göras som städ, tvätt och matlagning. Tycker jag då att ex.vis matlagningen tar för mycket tid av min fritid kan jag ju välja att ägna en kväll per vecka för att laga rätter som bara behövs värmas i mikro och kombineras med grönsaker. Helt plötsligt har utrymmet ökat betydligt de övriga dagarna. En genomstädning av huset per vecka och benhårt med att var sak har sin egen plats och att man alltid plockar bort efter sig borde vara relativt snabbt gjort så länge du är själv i huset. Blir måstena snabbt gjorda tror jag både att det ökar energin och ger dig mer tid att njuta över vad som är viktigt för dig.
Ser man på fritidstimmarna på det sättet och gör åtgärder som passar en själv (mina kanske inte alls passar dig och tvärtom) så tror jag att du kommer att upptäcka att du har långt fler fritidstimmar än många andra som har långa pendelavstånd etc. och det är förstås gynnsamt.
Jag hade också i dina kläder tagit minst en timmes lunch och passat på att påta i rabatterna en stund mitt på dagen för att ta vara på ljuset och få ett ordentlig avbrott från jobbet.
Vid en två månaders paus så hittar nog hästägaren en ny medryttare. Hon behöver hjälpen.

Jag lagar nästan aldrig mat utan det är mycket färdiga rätter från affären. Tyvärr. Det är inte så jag vill leva. Min önskan är att laga mat från grunden med egna råvaror.

Börjar jag räkna timmar så hittar jag nog tid men samtidigt kommer också stressen när jag ska försöka detaljplanera varje minut och klämma in så mycket som möjligt på den tiden. Jag har försökt ibland. Det funkar tyvärr inte riktigt. Jag blir stressad och kan inte koppla av för tiden ska utnyttjas så effektivt hela tiden. När jag är ledig och kan arbeta med saker i egen takt utan tanke på annat, så är det enklare.

Jag har redan en timmes lunch. Ibland lyckas jag komma ut på en promenad. Ibland har jag lyckats stressa ut i trädgården och snabbgjort något som behövde göras. Lunchen är till för att man ska äta då och återstående tid är vanligen bara 30 minuter. Jag blir stressad av att packa in aktivitet på den tiden i stället för att sitta med kaffekoppen.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Går det eller blir håret förstört då? Hår som hår eller? Saken är den att min hårkant på huvudet (ovanför pannan) inte är helt rak utan...
Svar
1
· Visningar
2 650
Senast: lilstar
·
Kropp & Själ Kära vänner, det kan vara så att jag har en 30-årskris*. Eller så är det bara time for change. Mitt hår är cirka 100% dödstråkigt...
2
Svar
27
· Visningar
3 708
Senast: Silkisif
·
Kropp & Själ Jag har precis bokat en tid hos frisören om bara några veckor och har redan panik! Hur ska jag klippa mig? :o Googlar som en galning...
2
Svar
32
· Visningar
16 846
Senast: elfi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp