Många efterfunderingar ang. denna tragiska utgång!!!
Jag har jagat en specialist inom detta område hela e.m, men ej lyckats få tag i densamme, fortsätter i morgon!
Detta föl dog alltså av uttorkning (p.g.a. för lite mjölk), och det kan jag förstå.. eftersom stoet kickade undan fölet i början så att ni fick nappa var 30:e minut, men Vet. sa också att den dog p.g.a. ingen råmjölk.. =inga antikroppar, DET gör mig mkt konfunderad eftersom jag själv inte råkat ut för detta tragiska 'trots' rinnande ston i upp till 10 dgr före fölning med förnyade vaxproppar var & varannan dag, varför överlevde då dessa föl utan råmjölk???
Det kan inte vara möjligt att de rinner ur sig all råmjölk INNAN fölning.. överallt står det att *Råmjölk är den första mjölken*, rimligtvis då efter fölningen, förmodar jag!
Fölet måste helt enkelt fått i sig alldeles för lite mjölk under dessa 2 dygn, normalt så diar de upp till 10 ggr i timmen varav de får mjölk vid ca 85 - 90% av tillfällena.. att ge nappflaska 2 ggr/tim bör leda till döden oavsett *superkvalité* på råmjölk!
Letade fram denna info från SLU (Hippocampus):
"
Den växande hästen"
"Den första mjölken, råmjölken, har mycket hög proteinhalt. En stor del av detta protein är de antikroppar som fölet måste få i sig under det först dygnet. Råmjölken har dubbelt så hög ts-halt som den vanliga stomjölken. Innehållet av mineralämnen och vissa spårämnen är också högre. Halten av järn och koppar, som är viktiga för blodbildningen, är avsevärt högre i råmjölken än i den vanliga stomjölken. Fett- och laktoshalterna är däremot något lägre i råmjölken.
Föl diar mycket ofta
Föl är så kallade följare, vilket innebär att de följer modern och flocken, så snart de kommit på benen, till skillnad mot kalven som ligger gömd den första tiden. Dessa sätt att leva avspeglas också i de båda djurslagens digivningsbeteende. Fölet diar flera gånger i timmen och stoet behöver därför inte kunna lagra några stora mängder mjölk. Kalven däremot diar ungefär lika många gånger per dygn, som fölet gör per timme, vilket medfört att korna måste lagra mjölken. Däremot är det i princip inte någon skillnad i mjölkproduktion mellan ett sto och en köttrasko i samma storlek.
Hur ofta diar föl?
Första veckan diar fölet 7-8 gånger i timmen och får mjölk. Dessutom diar det 3-4 gånger till utan att få någon mjölk. Digivningsfrekvensen sjunker sedan, andra veckan diar det ca 4 ggr per timme. Sedan sjunker frekvensen långsammare, så att den vid 5-6 veckors ålder diar ca 2 ggr per timme. Vid 5 månaders ålder, då många föl avvänjs, diar det ca 1 gång per timme och vid 8 månader ca 1 gång per två timmar. Det är i princip alltid fölet, som tar initiativet till en digivning. Förutom efter vila och längre stunder av aktivitet diar fölet också när det blivit skrämt, vilket tyder på att digivningen inte bara är näringstillförsel utan också har en social funktion.
Hur mycket mjölk ger stoet?
Det är mycket svårt att mäta stons mjölkproduktion, just på grund av att juvret är anpassat för att ge mjölk ofta, men lite åt gången. Generellt räknar man med att ston av större raser producerar mjölk motsvarande 2-3 % av sin vikt per dag, medan ponnyston i regel producerar mer i förhållande till sin storlek. Skillnaden mellan olika ston av samma ras är troligtvis också stor, vilket avspeglas i fölens viktökning under digivningsperioden. Mjölkproduktionen varierar också beroende på var i laktationen stoet befinner sig. Under de första månaderna är produktionen större än senare i laktationen.
Vad innehåller mjölken?
Jämfört med komjölk innehåller stomjölk mindre fett och protein, men mer mjölksocker, laktos. Sammansättningen ändras under laktationens gång, men förändringarna är störst i början. Proteinhalten är högst i början när fölets viktökning är stor och sjunker sedan. Laktoshalten däremot stiger. Fetthalten är relativt konstant, men varierar beroende på hur mycket grovfoder stona får. Ston som får mycket grovfoder har fetare mjölk än sådana som får mycket kraftfoder. Dessutom ger feta ston fetare mjölk än magra ston. I en svensk studie av mjölkens sammansättning hos varmblodiga travston från 4 dagar efter fölning till 190 dagar, var fetthalten något högre än i utländska studier. Detta kan troligen förklaras av att stona dels var i gott hull, dels levde på bete eller en stor andel grovfoder."
Allt detta hjälper ju inte ER just nu, men för framtiden.. och alla som NU väntar in sina fölningar, inkl. mig själv.. dessutom ger jag rådet att obducera döda föl o/e ston just för *vetskap*!!!