Har ni hemlarm?

[Petruska]

Jag håller helt med om att det är (minst sagt) otrevligt att hota med sin hund, men därifrån till att man är en dålig granne för att man har en vakthund kändes steget hyfsat långt.

Dålig, har jag väl inte sagt. Att jag inte skulle trivas särskilt väl om jag inte litade på grannarnas hundar, är väl mindre underligt. Att jag skulle trivas än sämre om det inte alls bekymrade grannen att jag inte litade på hens hundar, är väl inte heller särskilt underligt.

Personligen trivs jag bättre i en mindre aggressivt revirhävdande omgivning. Och jag tror också att världen i stort mår bättre av det.

 

[stjarnhimmel]

Jag var involverad i ett forskningsprojekt om miljöetik för städer, och upptäckte att buke ger ganska goda möjligheter för att "spana" på landsbygdsbor.

Den svenska segregationen mellan stad och land, görs ofta väldigt tydlig här.

Fast det där tror jag man ska akta sig för... Att tolka in för mkt.
Det är som att säga att du är representativ för någon som bor i stad.

 

[Och_Aye]

Nej, vi har inget hemlarm, och är inte med i grannsamverkan heller. (Däremot har vi en jobbig granne som håller stenkoll - helt ofrivilligt från vår sida...).

Har staket runt tomten, och det ska ju verka avskräckande har jag hört. En stackare som skulle lämna paket vågade inte gå in genom staketet utan lämnade paketet till grannen istället som bedyrade att hundarna är raringar. Det är absolut inte min avsikt med staketet (att hålla folk borta alltså), avsikten är mest att hålla hundar och ankor innanför... Mina hundar skulle vara helt värdelösa då de både är bedårande och älskar gäster. Ankorna är också snälla.

Känner inget direkt behov av hemlarm. Ända jag hade tyckt varit praktiskt hade väl då varit vid rök/brand, ifall mina hundar skulle vara ensamma hemma. Inbrottstjuvar är jag inte orolig för. Försöker dock komma ihåg att låsa när jag åker hemifrån. Det känns som en ganska rimlig ansträngning, även om jag ofta glömmer det.

 

[Monstermom]

Personligen trivs jag bättre i en mindre aggressivt revirhävdande omgivning. Och jag tror också att världen i stort mår bättre av det.

Men alla är ju inte likadana. En del mår bra omgivna av människor, andra mår dåligt. Jag behöver kunna andas ut hemma, vara ifred. Om jag bodde så att vem som helst kunde dyka upp när som helst, utan förvarning (inga staket, ingen hund/ringklocka som varnar), då skulle jag aldrig kunna slappna av. Inte för att jag är rädd för andra människor utan för att jag måste jobba för att umgås, det kräver en massa energi från mig. När jag kommer hem och stänger trädgårdsgrinden, då kan jag slappna av. Jag vet att innanför den här gränsen finns bara jag (och hunden) och jag kan släppa på det gummibandet som håller igång min sociala sida. Jag kommer inte att bli överraskad av en klapp på axeln eller någon som plötsligt dyker upp. Om det kommer någon kommer de att bli vid den yttre gränsen och jag får en varning (ringklockan och/eller hunden skäller) så jag kan boota upp de sociala rutinerna igen och gå ut och möta dem. Jag behöver de gränserna runt mitt hem för att jag ska kunna fungera utanför dem någon längre stund. Jag har aldrig bett någon dra åt helvete eller sagt de inte får komma in, jag hatar inte människor eller är rädd för dem. Men jag vill veta när de finns runt mig, och när jag är ensam.

Mina grannar är inte rädda för min hund, tack och lov (jag är som sagt inte ute efter att skrämmas). Men vore de det tror jag inte jag skulle ge det någon större tyngd i mina beslut. Folk är rädda för allt möjligt, många är rädda för hundar oavsett ras, en del är rädda för katter och fåglar, en del är rädda för bakterier, osv. Vore de rädda för min hund för att han har ett oacceptabelt och/eller avvikande beteende, då har jag något att ta tag i! Vore de rädda för min hund trots att jag anser att han är helt ofarlig så skulle jag gärna utbilda dem om hund och låta dem umgås med honom om de ville komma över sin rädsla. Jag ser gärna att grannarna känner sig trygga med mig som granne! Men det betyder varken att jag skaffar en mjuk labrador (som är en ras jag verkligen inte trivs ihop med) för att vara "ingen vaktar här!"-grannar till lags, eller att jag slutar resa bort långa perioder för att vara "grannsamverkan, låt oss skrämma tjyven!"-grannar till lags. Jag kommer inte att gifta mig för att vara religiösa grannar till lags. Osv...

 

[Och_Aye]

Jag kommer inte att gifta mig för att vara religiösa grannar till lags. Osv...

Äsch men nu är du väl bra knusslig!

Förstår dig. Jag vill inte gärna plocka ner mitt staket och bli av med ankorna för att folk ska känna sig helt bekväma med att gå in när jag inte är hemma och kan öppna.

 

[Sleepy]

Jag var involverad i ett forskningsprojekt om miljöetik för städer, och upptäckte att buke ger ganska goda möjligheter för att "spana" på landsbygdsbor.

Den svenska segregationen mellan stad och land, görs ofta väldigt tydlig här.

Aha, intressant.

Din bild av lantisarna är ju din tolkning. Många som bor på landet skulle kunna ge en spegelvänd bild. Hur gemenskapen, tryggheten och acceptansen är större på landet, där alla hälsar på alla, hjälps åt och håller reda på varandra. Hur stadsbor inte ens vet vad grannarna heter, aldrig möter andras blick utan bor i en egen bubbla fast de sitter i trängseln på tuben, går förbi någon som ramlat på gatan utan att reagera, bemöter varandra baserat på klädsel, bostadsområde etc.

TIll syvende och sist så hamnar man ju på individnivå. Och var man bor "på landet" och "i stan" gör skillnad. Och vem man är som person. Etc, osv. Tycker vi har haft en del trådar där det har belysts genom åren.

*intressant diskussion, men behöver mer kaffe*

 

[Raderad medlem 94602]

Dålig, har jag väl inte sagt. Att jag inte skulle trivas särskilt väl om jag inte litade på grannarnas hundar, är väl mindre underligt. Att jag skulle trivas än sämre om det inte alls bekymrade grannen att jag inte litade på hens hundar, är väl inte heller särskilt underligt

Nu är du ju inne på hundar i allmänhet. Det där gäller ju oavsett anledning hunden är inskaffad. Jakt, vakt, sällskap eller agility.

 

[avslutat medlemskap]

Det där citatet sammanfattar mitt obehag rätt väl. Tappar man all respekt för andra människor när man inte är i beroendeställning till dem?

Vissa gör det, jag har träffat på den typen av människor men andemeningen i det hela är att man inte behöver be om ursäkt för att man finns till och låta andra trampa på sig, en kvarleva från herremanstiden med tjänare och statare som vissa av "överheten" försöker leva kvar i. Här slängde jag ut sotaren med buller och bång, han är varken polis eller nån j*vla gud vilket han trodde.

 

[avslutat medlemskap]

Då kanske man ska fundera varför man har behov av att be folk dra åt helvete...

Reta mig och jag kan be vem som helst att dra åt helvete.

 

[Petruska]

Fast det där tror jag man ska akta sig för... Att tolka in för mkt.
Det är som att säga att du är representativ för någon som bor i stad.

Nej, det är det inte. Det är en helt annan sorts fråga.

Segregationen stad/land görs tydlig här. Den görs tydlig till exempel när någon skriver att det där är "storstadsnormen", eller "så är det bara i storstäder" om olika kulturella mönster och vanor etc. Eller, som ganska nyligen, när det togs för givet att en viss typ av jägare härrörde från storstadsområden. Sådana påpekanden betyder ju inte alls att de som skriver så gör sig till representanter för landsbygdsbor. Det kan för min del vara stadsbor som skriver så. I båda fallen pekar man på en segregation mellan stad och land. Och det gör man ju så sett oavsett om den segregationen existerar på några fler sätt, än bara just som sådana föreställningar.

 

[Petruska]

Aha, intressant.

Din bild av lantisarna är ju din tolkning. Många som bor på landet skulle kunna ge en spegelvänd bild. Hur gemenskapen, tryggheten och acceptansen är större på landet, där alla hälsar på alla, hjälps åt och håller reda på varandra. Hur stadsbor inte ens vet vad grannarna heter, aldrig möter andras blick utan bor i en egen bubbla fast de sitter i trängseln på tuben, går förbi någon som ramlat på gatan utan att reagera, bemöter varandra baserat på klädsel, bostadsområde etc.

TIll syvende och sist så hamnar man ju på individnivå. Och var man bor "på landet" och "i stan" gör skillnad. Och vem man är som person. Etc, osv. Tycker vi har haft en del trådar där det har belysts genom åren.

*intressant diskussion, men behöver mer kaffe*

Jag är inte det minsta intresserad av att komma fram till att lantisar är si och stadsbor så. Men jag är intresserad av föreställningar på området. Buke ger tillgång till rätt många sådana föreställningar.

Att det sedan oftare är bland lantisar man möter den här viljan att i hemmet med till buds stående medel avskärma sig från sina medmänniskor och samhället i sin helhet, är ju inte att förvånas över. Glesbygd underlättar ju det projektet avsevärt. Att jag sedan tycker att den inställningen rätt ofta tar sig skrämmande uttryck, är ju ytterligare en annan sak.

 

[avslutat medlemskap]

När bilen kom rullande spände han upp sig, glodde dem i ögonen, glodde på geväret och på dem igen.
Sen dess har ingen från det landet "kört fel" ner till oss.
De snodde sadlar hos folk i närheten. Men inte här.

.

Det där räcker oftast och det sprider sig, jag har själv gjort samma sak och ett hemmagjort "vapen" av plaströr och lite annat som ser ut som ett riktigt på lite håll räcker, dom vill absolut inte riskera att hamna i en eldstrid med nån som bor på orten. Likadant kameror, dom chansar inte.

I våras fick en lastbil punka här utanför mitt i natten, det var dieseltjuvar men som vanligt kunde polisen inget göra (nähä) för det var inget brott att stå på vägkanten med punktering. Jag skrämde skiten ur tjuvarna när dom smög runt här och skulle leta efter verktyg eller annat, tjuvarnas kompisar stoppade jag på vägen bara genom att blända dom och fråga "och hur var det här då"? Dom valde att bara lämna lastbilen och kom aldrig mer tillbaks och dieselstölderna upphörde. Det tog nån månad och sen hämtade bärgaren lastbilen och dumpade den på skroten. Svenskar? Nä Irländare som tillhörde "asfaltläggarna". Dom kommer nog aldrig tillbaks.

 

[avslutat medlemskap]

Jodå, jag har hört det. Och det är helt klart ett av skälen till att jag inte vill bo på landet. Jag tycker det är skrämmande.

Överhuvudtaget är den där attityden som McG visar så övertydligt, oerhört skrämmande: att man behöver aggressiva uttryck för att tala om eller visa självständighet. Jag vill helst inte ha den attityden i min närhet, därför att den är så obehaglig.

Behandla mig med respekt och jag behandlar dig likadant, behandla mig som en vän och du får en vän för livet men retar du upp mig och försöker leka översittare så får du en ovän för livet, det garanterar jag dig.

 

[Korven]

. En stackare som skulle lämna paket vågade inte gå in genom staketet utan lämnade paketet till grannen istället som bedyrade att hundarna är raringar. Det är absolut inte min avsikt med staketet (att hålla folk borta alltså), avsikten är mest att hålla hundar och ankor innanför... Mina hundar skulle vara helt värdelösa då de både är bedårande och älskar gäster.

.

När jag skulle lämna ett paket på landet tutade jag vid båda grindarna men ingen kom. Så jag går in på gården och då kommer ägaren som säger att hon inte hört den klena tutan. Då frågar hon om jag bara gick in utan vidare, jaa sa jag. Det ska man inte kunna med de här hundarna , anatolisk herdehund. Nähä ok men de sket i mig , vad hade hänt när jag vänt om mot bilen? Hon fick sitt paket och jag gick aldrig mer in på gården. Men när jag stod utanför så skällde den som den skulle antar jag.
Men den som hade ovtjarkor fick inga paket in på tomten

 

[avslutat medlemskap]

Jag ser gärna att grannarna känner sig trygga med mig som granne!..

+1 på den!
Just för tillfället är jag hästvakt åt grannen eftersom dom är på resa, nån som tror att om jag var så skrämmande och obehaglig som vissa gör gällande här på buke, att jag då skulle anförtros 4 dyra hästar att sköta om eller helt oförhappandes hamna i nåt födelsedagskalas hos nån bara för att jag var på väg förbi och dom såg mig på vägen innan jag passerade? Sånt händer hela tiden på landet.

 

[avslutat medlemskap]

vad hade hänt när jag vänt om mot bilen?

Inte ett skit, dom hade redan läst av dig som nåt som inte var ett hot.

Men den som hade ovtjarkor fick inga paket in på tomten

MEN vad du är känslig, jag fick två stora schäfrar över mig på en skrot en gång som smitit ut, den ena hamnade i knät och den andra fick jag lov att freda mig för annars hade han snott mina kakor eller vält kaffekoppen.

Hundarna vet så väl vad man är ute i för ärende, dom är inte alls dumma.

 

[SusieQ]

Vi har inte larm, vi har däremot två 40kgs hundar en Dobermann och en Dobermann/Dobermann-Rottweiler.
Min mamma har dock larm/brandlarm och hon har lagt till mig som kontaktperson om de inte får tag på henne, så det har hänt ett par gånger att de har ringt och talat om att larmet har gått. Men det har varit falskt alarm (katten eller ngn dörr som rört sig)..

 

[Korven]

Inte ett skit, dom hade redan läst av dig som nåt som inte var ett hot.MEN vad du är känslig, jag fick två stora schäfrar över mig på en skrot en gång som smitit ut, den ena hamnade i knät och den andra fick jag lov att freda mig för annars hade han snott mina kakor eller vält kaffekoppen.

Hundarna vet så väl vad man är ute i för ärende, dom är inte alls dumma.

De här ovtjarkorna hade inte träffat mig förut, deras skall fick det att isa sig i kroppen. När jag kom hem googlade jag och sen frågade jag någon om jag hade rätt. Jovisst.
Vanligtvis har jag aldrig några problem med hundar.

 

[Dentaku]

Nej, det är det inte. Det är en helt annan sorts fråga.

Segregationen stad/land görs tydlig här. Den görs tydlig till exempel när någon skriver att det där är "storstadsnormen", eller "så är det bara i storstäder" om olika kulturella mönster och vanor etc. Eller, som ganska nyligen, när det togs för givet att en viss typ av jägare härrörde från storstadsområden. Sådana påpekanden betyder ju inte alls att de som skriver så gör sig till representanter för landsbygdsbor. Det kan för min del vara stadsbor som skriver så. I båda fallen pekar man på en segregation mellan stad och land. Och det gör man ju så sett oavsett om den segregationen existerar på några fler sätt, än bara just som sådana föreställningar.

Eftersom jag under lång tid varit stadsbo tycker jag väldigt illa om generaliseringar av typen att 08r är på ett viss vis. Men jag tycker lika illa om generaliseringar att landsbygdsbor skulle vara mer revirhävdande än stadsbor. Överallt där jag bott i stan har det funnits sjutillhållarlås, titthål i dörren, portkod och rejäla lås på alla förråd. Säkerhetskedja är inte ovanligt. Det var helt klart lättare för mig att avskärma mig totalt när jag bodde i stan än när jag bodde på landet

 

[Monstermom]

Inte ett skit, dom hade redan läst av dig som nåt som inte var ett hot.MEN vad du är känslig, jag fick två stora schäfrar över mig på en skrot en gång som smitit ut, den ena hamnade i knät och den andra fick jag lov att freda mig för annars hade han snott mina kakor eller vält kaffekoppen.

Hundarna vet så väl vad man är ute i för ärende, dom är inte alls dumma.

Har du sådan koll på hundar att du kan uttala dig så säkert? Det är inte ovanligt att vaktraser släpper in men inte ut, garantera inget du inte vet när det kan påverka folks säkerhet! Och hundar må vara jäkligt smarta, men de tänker inte som vi så man gör bäst i att inte förmänskliga deras intelligens för mycket.

Det är heller ingen rimlig jämförelse att jämföra schäfer och ovtjarka. Varken ovtjarka eller anatoliska herdehundar är livsfarliga monster som borde förbjudas och ingen någonsin gå i närheten av, men de är heller inte bara en större variant av pudel. Hundar har olika egenskaper och man gör bäst i att respektera det.