Sv: Har fler detta problem? Sätter under sig frambenen?
Ok, kommer inte besvara alla nya svar individuellt (för jag orkar inte, speciellt som jag redan sagt samma sak så många gånger) men lite snabbt: Jag har INGET EMOT att gå tillbaka till basics, tvärtom är det det vi gör - eller försöker. Om ni har ett problem - gör hästen alltid det ni vill den ska göra? Eller är problemet att ni inte får till det?
Jag vill att han bara ska gå normalt utan krav, men han försöker ofta göra för mycket.
Totala; det du skrev är faktiskt det vi jobbat på, men det är det ingen här som tror på.
Jag rider inte i FW istället för skritt, jag rider i FW och i skritt, men är tydligare med att skilja på dem.
Tack för alla tips, råd och synpunkter. Jag uppskattar den mer positiva tonen i de nyare inläggen
Jag är medveten om att jag inte får allt rätt, det är ju därför jag skriver, men jag vet ju också vad jag gör och försöker göra, så det är ju inte säkert att jag känner att precis alla tips är rätt för oss nu. Men visst är här mycket matnyttigt.
I vilket fall så kom jag in för att uppdatera hur det har gått. Trots att vi har samma tränare fortfarande och säkert gör saker som en del inte alls förstår vad vi gör men som de vet är på fel håll
(som ett tidigare svar i tråden, vilket jag fortfarande finner ganska lustigt)
Hur som helst. Lektionen idag var underbar. Jag tror att någon bytt ut min häst mot en annan. Min instruktör kände att vi kommit så pass långt med hans rörelsestörningar (vad de är, varför han gör så och hur vi korrigerar dem) att det var dags att försöka oss på det här med att länga sig till bettet. Vi har försökt tidigare utan större resultat, antagligen pga att så mycket annat inte funkat. Och ni har ju alla sett hur han reagerar på tygeln.. Men resultatet idag var högt över förväntan. Det tog ett litet tag, men han började faktiskt acceptera ett lätt stöd i tygeln och följa med ner utan att krulla ihop sig eller korta halsen. Inte så att det var perfekt, det vill jag inte påstå, men så pass att han sökte sig på rätt håll. Jag fick fokusera 100% på att bara hålla ett lätt, jämnt stöd oavsett vad han gjorde, använde sitsen när han skrittade för konstigt bara. Först provade han att krulla ihop sig, dra upp huvudet etc för att komma undan, men efter hand vågade han lägga några gram i handen och jag kunde oändligt långsamt släppa ut honom utan att han drog upp huvudet eller släppte kontakten. När jag säger några gram så är det verkligen bara några gram, det var fortfarande så att tygeln glappade i början. Mot slutet av lektionen var det som att hålla en tom kaffekopp i varje hand - viktmässigt- och det var inget glapp. (vanligtvis har jag aldrig något i handen utom när han rusar och jag tar för att jag blir nervös) I början rullade han ihop sig, men mot slutet hade han längt överlinjen och tagit fram nosen. Samtidigt blev skritten som på en vanlig häst.
När jag först kom till ridbanan vågade jag mig på att försöka trava lite (fortfarande har jag inga stigläder), det var innan instruktören kom. Till min förvåning travade han som en normal häst och det var inte alls svårt att sitta på honom. Inget studs, sidhoppande eller några av hans vanliga konstigheter alls utan en ugn, långsam, normal trav, möjligtvs lutade vi lite inåt på volten men det kommer tids nog.. Efter att vi jobbat med att söka sig till bettet i skritt, testade vi att trava igen (med lite tvekan från instruktören som inte ville göra för mycket, men tyckte att vi kunde kolla på traven och sen avsluta med skritt igen) och han sökte sig banne mig till handen även i traven, och travade så normalt att jag fick en chans att tänka på min sits och sitta rätt. (vilket innebär att använda precis de musklerna i min svank som gör mest ont på mig, men vad tusan det var värt det). Jag var riktigt rädd för att rycka till i munnen och förstöra hans nyvunna tillit till bettet, så när jag råkade tappa balansen efter några steg blev det istället en halvt avramling och mantag som räddning, men jag drog inte i bettet iaf..
Efter framgångarna med traven vart jag ju tvungen att testa galoppen.. och han galopperade faktiskt också utan att korta hop sig och stressa, men ändå en långsam, mjuk galopp. Det blev väl 3 språng i vart varv (även om vi inte lärt oss rätt vs fel galopp än, för 3 veckor sedan kunde vi inte ens få galopp på ren fattning) sen avslutade vi med lite mer skritt.
Efter lektionen som varade ca 20 minuter, stod han kolugnt som aldrig den.
Jag vet inte riktigt vad som hänt med honom, men något har helt enkelt lossnat. Jag hoppas att det håller i sig, nu är han ju nästan som en vanlig häst..
Tills nästa lektion kommer jag mest skritta och försöka befästa kontakten till handen, om traven håller i sig som han hade idag blir det korta travintervaller. Eventuellt lite galopp om den också funkar.
Som jag sagt tidigare är det grunderna jag vill få in, för jag vet att vi missat mycket innan. Nu börjar vi äntligen komma så långt att vi kan jobba på grunden.. åtminstone om dagens framgångar håller i sig och jag inte drömt allting.
