Har eran hund rymt nån gång?

[Viva]

Min förra hund kunde rymma förut ibland när hans favoritgranntik löpte, trots staket. Många här som knäpper andra på näsan men det är inte så himla lätt i en barnfamilj att hålla 100% koll hela tiden på hunden.

Jag tänker att olyckor kan hända men händer de hela tiden får man kanske se till att lösa det. Hemma i byn hade vi grannens hund hos oss flera gånger per dag när sista tiken löpte. Om vi bortser från att han markerade sitt revir överallt satt han och ylade utanför dörren och tiken kunde sitta och pipa på insidan. Inte jätte roligt. Tillslut slutade grannen dessutom svara när vi ringde eftersom vi var besvärliga som ville att de skulle hämta sin hund.

 

[nullo-modo]

Haft en rymmer, en Hamilton vi fick från polisen i slutet på 80 talet.
Klang började på ålderns höst få ångest när någon av dom andra hundarna inte var hemma och gick så långt att han bet hål i gunnebostaket en gång och andra gången gjorde han hål i väggen på hundgården och tog sig ut den vägen.

Klang avlivades strax efter då han inte mådde bra.

 

[Och_Aye]

Mina rymmer inte. Dom är alldeles för noga med att ha mig i närheten, tror inte ens dom har tänkt tanken faktiskt.

Sambons lilla sällskapshund däremot, hon rymmer väl inte men kan tänka sig att ta svängar utanför gården, så där har jag byggt staket som är säkert för 1.8 kg hund.

Mina är förarbundna, men hade ändå inte velat ha dom ensamma på tomten utan staket eller uppsyn. Mina hundar, mitt ansvar

 

[annie_cool]

Okej . Ja våran hund när han fick chansen så rymde han ofta.

 

[escodobe]

Okej . Ja våran hund när han fick chansen så rymde han ofta.

Ge inte hunden chansen.

 

[Tetri]

Nu bor jag i lägenhet så rymningsmöjligheterna är begränsade men i perioder har jag och hundarna även bott i hus i ett bostadsområde och på gård.

Hanen har rymt ut genom fönstret mitt i natten några få gånger när han varit dålig i magen och inte lyckats väcka mig. Då har han tagit en sväng runt kvarteret och sen kommit tillbaka...
Förutom de gångerna har han "bara" rymt för att följa efter mig. En gång lämnade jag honom i friggeboden med fönstret öppet för att gå på toa inne i huset och när jag kom ut i hallen stack det ett stort huvud in genom kattluckan.
Det sitter numera kompostgaller framför fönstret...

Han mötte även min mamma vid brevlådan en gång när jag gått ut med den andra hunden, tacka vet jag gudarna att hon kom hem innan han hann längre.
Han vill alltid hålla koll på var man är och är en jäkel på att vänta. Hundarna får ofta mat i trädgården och när han är färdig sätter han sig bara och glor in genom fönstret, blickstilla som en jäkla staty.

Tiken rymde en gång för två år sen när hon precis blivit tonåring. Klockan var typ 02, det var bäcksvart ute och det var första gången hon försvann. Jag fick panik och gick gråtandes omkring och letade i typ en timme innan jag bestämde mig för att gå tillbaka till huset och kolla.
Mycket riktgt stod hon där, mitt i natten, och skällde utanför dörren.
Hon tog gärna egna rundor om hon fick chansen när hon var yngre men håller sig nu för tiden nära. Skulle troligtvis kunna vara lös nästan hela tiden sprängd man höll lite koll, men det är inget jag vågar testa.

Valpen tar sig också en runda om hon blir uttråkad och får möjligheten. Nu får hon ju inte det men vid ca 4 månader började hon inse att man kan upptäcka världen utan mänskligt sällskap så då var det slut med att bara släppa ut henne i trädgården.
En gång vid 3-4 mån rymde hon ut genom kattluckan när jag tog ut de andra hundarna på en kvällspromenad. Hon kom springandes mot oss, skitglad, kanske 600 meter från huset.

Gammelhunden vet jag också rymde några gånger i sina yngre dagar men nu för tiden lämnar han inte ens tomtgränsen utan sällskap och skulle kunna gå hela promenaderna okopplad.

 

[Aningsfull]

Min hane hoppade ut genom ett fönster en gång. Tog ett tag innan det gick upp för mig att hunden som galopperade förbi ute på gatan var min hund. Han hade precis legat och sovit vid mina fötter men där var han tydligen inte kvar.
Men nu vet vi att han tar sig ut fönstervägen så vill vi ha öppna fönster på sommaren har vi spärren på så att han inte tar sig igenom och inga fönster lämnas öppna om vi åker hemifrån.
Två gånger när vi hälsat på hos vänner med inhägnad trädgård har jag noga förhört mig om inhägnaden är säker och fått svar "ingen av mina hundar har tagit sig ut på ett års tid". Lika fullt har min varit på andra sidan stängslet inom några minuter. Han hittar alltid en väg ut. Sen drar han inte någonstans, men tydligen är det hans livsuppgift att ta sig ut om man försöker spärra in honom.

 

[Viva]

Hanen har rymt ut genom fönstret mitt i natten några få gånger när han varit dålig i magen och inte lyckats väcka mig. Då har han tagit en sväng runt kvarteret och sen kommit tillbaka...

Får mig att tänka på min tös som helt plötsligt bara stack från min mammas tomt när vi var ute på altanen och hon var lös på gräsmattan. Jag (extremt förvånad eftersom hon aldrig stuckit ifrån mig) ropar och hon kommer tillbaka men sticker igen efter bara en minut eller två och denna gången lyssnar hon inte när jag ropar igen. Så jag springer efter henne och kommer ikapp på en lägda (för alla icke norrlänningar är det ungefär som en äng. ) kanske 200 meter bort där vi brukar gå promenader och det visar sig att hon är dålig i magen och alltså väldigt nödig men vill inte göra sina behov på gräsmattan utan sticker till närmaste "neutrala" plats.

 

[Is]

Nej min tik rymmer aldrig, hon ser nog inte vitsen med att gå ifrån matte och husse helt enkelt. Jakthunden har rymt ett par gånger i livet när olyckan varit framme ( typ när jag halkade omkull och tappade taget om kopplet) men näh han är inte så svårfångad- att åka bil är bättre än att vara på rymmen så tutar man kommer han.

Min förra tik rymde en handfull gånger i sitt liv, hon öppnade dörrar och gick heltsonika ut men aldrig för att rymma utan alltid för att leta upp mig (vilket hon hade lyckats med några gånger så skapligt belönande). Värst va väl när hon lyckats rymma ut på byn när hon va hos hundvakten. Först hade hon hittat en man som hon följde med in på arbetsförmedlingen, och när hon blev utkörd därifrån så hittade hon en körskolebil med dörren öppen så hon hoppade heltenkelt in och satt sig snällt i baksätet. Där satt hon så fint när dom kom och skulle ut och övningsköra - gissa reaktionen när dom satt sig i bilen och de sitter en schäfer i baksätet........

Efter det fick hon bära namnbricka

 

[panini]

Ibland när ena hunden inser att vi ska på äventyr utan honom så har han farit ut som en raket genom dörren och rusat till parkeringen. Då får man snällt gå efter, lotsas att man öppnar bildörren och snabbt fånga upp honom... Att locka med godis eller springa efter funkar inte, då springer han fortare

 

[annie_cool]

I Bland gick det så fort att man inte hann med. Saknar honom men vet att han har det bra där han är nu.

Han lämnande oss i år ,.

 

[purity_666]

Min förra hund lyckades maska upp nätet till hundgården. Honom mötte jag vackert promenerandes längs vägkanten.

Min nuvarande hund är en rymmare så han får aldrig vara lös. Aldrig. Jag har koppel när vi går de få metrarna till bilen på tomten. Han stack hos sin förra ägare så han var borta ett helt dygn en gång. Han jagar bilar också så blir väl ihjälkörd direkt.

 

[Bison]

Ruben har aldrig rymt.
Däremot lurade han ut vår stora hund genom häcken. Ruben gick tillbaka direkt, den stora hittade inte hålet igen så han gick runt huset satte sig på trappan och såg väldigt ledsen ut

 

[moster]

Har ingen egen hund just nu, men under uppväxten hemma hos mamma och pappa hade vi totalt 11,5 hundar, den halva hunden var inte vår, utan min gudmors hund som bodde hos oss i perioder .

Vi har bara haft brukshundar (bortsett ifrån två "maskotar" - chihuahua och jackrussel) främst Rottisar och Schäfer. Flera av hundarna är/var tjänstehundar vilket gör att det ändå ställer lite högre krav än "vanliga hundar". Mina föräldrar har alltid varit noga med lydnaden på hunden. Våra hundar får gå lösa, men sällan hela flocken tillsammans. Några av dom som tex har varit omplaceringar har inte fått gått lösa alls eftersom det inte gått och lita på dom. Dom har dom fått springa i tex hundrastgård.
På landet där vi ändå har staket har dom ändå fått vara i hundgård eller löplina (mest för att den ena var badtokig och hade hon inte varit instängd hade hon nog legat i sjön hela dagarna..)

Jag kan inte komma på att någon av våra hundar har varit ute på vift - eller jo chihuahuan har varit på vift en gång som valp. Syrran hade en kompis som kom på besök som lämnade dörren öppen och liten passade på att se sig omkring i trädgården. När vi lockade lite så kom hon glatt in travande igen. Men det är ända gången faktiskt.

Jag blir faktiskt irriterad varje gång jag hör/ser hundar på vift. Det är sällan första gången (visst, alla rymmare har en första gång, men många hundägare verkar aldrig lära sig..) som hunden är på vift och jag blir tokig när hundägare bagatelliserar det med kommentarer som "hunden var ju bara hos grannen" eller "hunden kommer hem igen". Ännu värre när man är ute på promenad och det kommer hundar springande emot en med kommentaren "den är snäll", absolut din kanske är snäll, men men min är inte det. Ännu mer irriterad blir jag på folk som har hundar lösa på tex nyårsafton och sen ser man på facebook att hunden som aldrig blir rädd helt plötsligt vart rädd för en raket och drog till skogs... Ibland känner jag att hundkörkort skulle vara väldigt bra (Y)

Kommer aldrig glömma den gången det kom en lös hund emot mig och gudmors hund. Ägaren ropar på håll att den är snäll. Jag svarar att min inte är snäll. Ägaren ropar efter sin hund som inte bryr sig för fem öre så hon skyndar sig fram och fångar sin hund tittar på mig och säger: Men om den inte är snäll så kan du ju inte ha den ute bland andra?!
Mitt svar vart att om hon lärde sig att ha koll på sin hund och ha den i koppel fram tills dess så skulle nog allt sluta bra...

 

[hollypolly]

Har ingen egen hund just nu, men under uppväxten hemma hos mamma och pappa hade vi totalt 11,5 hundar, den halva hunden var inte vår, utan min gudmors hund som bodde hos oss i perioder .

Vi har bara haft brukshundar (bortsett ifrån två "maskotar" - chihuahua och jackrussel) främst Rottisar och Schäfer. Flera av hundarna är/var tjänstehundar vilket gör att det ändå ställer lite högre krav än "vanliga hundar". Mina föräldrar har alltid varit noga med lydnaden på hunden. Våra hundar får gå lösa, men sällan hela flocken tillsammans. Några av dom som tex har varit omplaceringar har inte fått gått lösa alls eftersom det inte gått och lita på dom. Dom har dom fått springa i tex hundrastgård.
På landet där vi ändå har staket har dom ändå fått vara i hundgård eller löplina (mest för att den ena var badtokig och hade hon inte varit instängd hade hon nog legat i sjön hela dagarna..)

Jag kan inte komma på att någon av våra hundar har varit ute på vift - eller jo chihuahuan har varit på vift en gång som valp. Syrran hade en kompis som kom på besök som lämnade dörren öppen och liten passade på att se sig omkring i trädgården. När vi lockade lite så kom hon glatt in travande igen. Men det är ända gången faktiskt.

Jag blir faktiskt irriterad varje gång jag hör/ser hundar på vift. Det är sällan första gången (visst, alla rymmare har en första gång, men många hundägare verkar aldrig lära sig..) som hunden är på vift och jag blir tokig när hundägare bagatelliserar det med kommentarer som "hunden var ju bara hos grannen" eller "hunden kommer hem igen". Ännu värre när man är ute på promenad och det kommer hundar springande emot en med kommentaren "den är snäll", absolut din kanske är snäll, men men min är inte det. Ännu mer irriterad blir jag på folk som har hundar lösa på tex nyårsafton och sen ser man på facebook att hunden som aldrig blir rädd helt plötsligt vart rädd för en raket och drog till skogs... Ibland känner jag att hundkörkort skulle vara väldigt bra (Y)

Kommer aldrig glömma den gången det kom en lös hund emot mig och gudmors hund. Ägaren ropar på håll att den är snäll. Jag svarar att min inte är snäll. Ägaren ropar efter sin hund som inte bryr sig för fem öre så hon skyndar sig fram och fångar sin hund tittar på mig och säger: Men om den inte är snäll så kan du ju inte ha den ute bland andra?!
Mitt svar vart att om hon lärde sig att ha koll på sin hund och ha den i koppel fram tills dess så skulle nog allt sluta bra...

Just den kommentaren fick jag också en gång för länge sen !
Var ute och gick i motionsspår med min dåvarande hund som avskydde främmande hundar för nära
En kvinna kommer gående med hund rakt på oss och jag sa vänligt att min hund inte vill hälsa.
Då stannar hon och berättar att här i skogen går många andra hundar så här ska jag nog inte gå då.


jag tror inte ens jag svarade för jag blev lite chockad.

 

[moster]

Just den kommentaren fick jag också en gång för länge sen !
Var ute och gick i motionsspår med min dåvarande hund som avskydde främmande hundar för nära
En kvinna kommer gående med hund rakt på oss och jag sa vänligt att min hund inte vill hälsa.
Då stannar hon och berättar att här i skogen går många andra hundar så här ska jag nog inte gå då.


jag tror inte ens jag svarade för jag blev lite chockad.

Blir så ledsen
Anledningen till att den jag hade med mig inte var snäll var för att han just blivit påhoppad av okända hundar och lät farlig för att han var osäker/rädd...
Hur ska man kunna träna upp ett självförtroende hos hunden igen om han inte får vara ute? Ska man avliva alla hundar som inte tycker om främmande hundar?

Såg någon kampanj på Facebook för ett tag sen, eller ja sett flera gånger att om hunden har ett rött eller gult snöre i kopplet/halsbandet så vill den inte hälsa.
Känner spontant: att man frågar innan man skickar fram sin hund oavsett.
oavsett hur snäll min hund är vill jag inte ha främmande hundar framsläppta i tid och otid - för att jag inte litar på andra hundar, hundägare av både tex bråkrisk men även smitta.

Folk som tror att dom kan släppa sina hundar lösa i (främmande) stall är oxå helt obegrilpigt för mig. Jag vill inte ha lösa hundar i stallet öht om jag fick bestämma men när främmande människor släpper sina hundar i stall och blir förvånade när det blir bråk får mig bara att se ut så här

Bästa är ju folk som kommer med kommentaren: det är synd om hunden för att hen inte får hälsa och leka med andra hundar.
Fast det kan ju vara så att han mår bättre av att slippa främmande hundar och så får han umgås med stabila trygga hundar han träffar regelbundet och gillar.