Vi bor på landet i en samling av ca 10 hus omgärdat av skog.
Mamma Mu stack över till grannen (som hon kände) några ggr i ungdomens dagar. Inte ok och det sattes stop för. Tack och lov ansåg sig inte grannen besvärad av det.
Skägget har gjort det samma några ggr, till en annan granne. Ett ungt, nyinflyttat par 50 meter bort . Jag talade med dem första gången det hände och de tycke hans små besök var trevliga, det tyckte inte jag så jag bad dem att skicka hem honom om han skulle göra om det samt meddela mig.
Båda hundarna har hållit sig hemma sen dess. Mamma Mu har nog inte lämnat tomten på ca 5-6 år olovandes. Inte ens när någon av det unga parets 6 katter är här och stryker sticker de efter.
Hade de rymt återkommande hade de inte fått behålla förmånen att få vistas lösa på gården. Rymande hundar är en fara för sig själva, för vilda djur, kan vara ett obehag för människor och en trafikfara.
Lilla S är väldigt "hemkär" och skulle aldrig gå iväg. Valparna har inte börjat upptäcka omgivningar men vi är beredda och har en nagel i ögat på dem så de inte ska börja med sånt.