Hantverket

Novelette

Trådstartare
Jag har under hela mitt hästiga liv(som består av minst 18år) varit extremt förvirrad över det här med händerna.
Vad i helskotta ska jag göra med dem?

Själv skulle jag helst bara sitta med dem lugnt o stilla och mjukt hålla i tyglarna. Men så får man hela tiden höra att man ska göra ditten o datten med dem. Och det här gör mig så otroligt förvirrad så det blir att jag sitter o slite hästen i munnen...känns det som iaf. Visst hjälper det när jag "vispar" men ska inte jag kunna rida hästen i form utan den hjälpen?
Snälla, hjälp mig!

Lite urplock ur Wilhelm Müselers ridlära:

Alla ryttare har en benägenhet att arbeta alldeles för mycket med händerna. Varje människa tror att hon är något sånär duktig med händerna, eftersom hon med dem kan uträtta det mesta i dagliga livet. Många kan ju inte ens prata utan att använda händerna.

En ryttares hand kan vara "god" bara om den håller sig lugn, och det kan den bara om ryttaren sitter följsamt i sadeln, är gjuten i sadeln, genom att hon använder ryggen rätt och går med i hästens rörelse, och om hon dessutom med skänklarna riktigt driver sin häst och har en riktig inverkan.

Inverkan med tyglarna består av:
1. Att ge efter på båda eller bara den ena tygeln, i det man i motsvarande mån vrider om eller för fram den ena eller båda händerna.

2. Att taga på båda eller bara den ena, i det man förkortar tyglarna genom omvridning av händerna några millimeter, på sin höjd en centimeter. Man får emellertid aldrig därvid röra hela armen och dra, eftersom hästen är den starkare och alltid vinner dragkampen.

3.Passiv förbindelse på båda eller ena tygeln, i det händerna hålls stilla.



Allt det där säger mig att jag INTE ska använda händerna mer än för att visa vägen och stanna...tolkar jag fel? Nu har jag ju naturligtvis inte skrivit ner hela kapitlet utan bara det som understödjer min tanke.
 
Sv: Hantverket

Hantverket består nog till rätt stor del att lära arslet vad det ska göra. :D

När sitsen börjar bli korrekt, blir handen korrekt, har jag fått lära mig. Synd bara att det tar sån himla tid att lära sig! :laugh: Dessutom är vi ju synorienterade manuella varelser. Vi har kameran fram (ögonen) och vi är ett handanvändande djur. Vi har otroligt lite fokus i häcken i vardagen. Och det är den man ska använda för att bli en god ryttare. Mkt lättare att fokusera på handen och använda synen för att känna hur hästen går, istället för att känna med ändalykten.
 
Sv: Hantverket

:rofl:

Mitt arsle skulle behöva lära sig att inte lämna sadeln med 30cm varje gång jag försöker sitta ner i traven.

Fast nu är min fråga...vad är "blir handen korrekt"???

alltså, ska jag hålla på o joxa med händerna eller kan jag bara sitta still med dem?
 
Sv: Hantverket

He he, varför frågar du mig? Jag är i början på min resa till ryttare! ;)

Jag tror att ju mer man har i sitsen, desto mer stilla kan man bli i handen. (Sen tror jag inte att handen ska vara "död" heller). Men när man brister i sits, börjar man kompensera med hälar och händer, och andra saker som sitter längst ut på kroppen. För det är enklare för oss - längre hävarmar. Mkt svårare att bli precis i sittbenen.
 
Sv: Hantverket

Ja, det där med händerna är nog en känslig fråga för många många. Det som Müseler säger är så sant, många av oss kan inte ens prata utan att använda händerna. Mycket.

Så ska vi när vi rider sitta med handen mindre aktiv än kroppen, jag menar, hur ska det gå till?

Dels har vi ju det problemet, att vi genast reagerar med att göra något med handen, som vi gör med i stort sett allt annat, dels att handen sitter ihop med övriga kroppen och måste i ridning kunna frigöras för att inverka rätt eller vara still på rätt sätt.

Ja jag ser det som att man i idealfallet endast visar vägen och förhåller så lite som du beskriver ur boken. Knappt ens det. För är hästen villigt på hjälperna så både visar man vägen och "förhåller" på andra sätt också.
Häromdagen under ett väldigt roligt och bra träningspass fick jag flera gånger beröm för halvhalterna vid vändningar, bla. Just de jag fick beröm för gjordes öht inte i handen.

Jag har ju i vintras i gamla ramtråden berättat om hur skitjobbig hästen kan vara med överenergi och då är en sak som händer att jag lätt "hamnar" i handridning i mycket högre grad än annars, och det är så svårt att bryta när man har det där upptaggade läget. Jag är inte stark nog i sitsen helt enkelt.
Då får man ta till övningar av olika slag för att få tag på hästen med rumpan istället och jag har fått enormt bra hjälp med det:bow:

Nu är läget ett annat sen ett bra tag, helt annan häst, (fast grundpersonligheten är ju kvar, men helt hanterbart)

Det jag själv jobbar med nu är att få kontroll över vad det är jag gör med händerna utan att ens märka det :confused:(just det här automatiska som jag tror alla har, som vi alltid har, precis som då vi t o m gestikulerar när vi pratar) Väldigt väldigt lärorikt. :o

En sak är att jag har väldigt svårt att inte göra något med högerhanden och svårt att låta vänsterhanden göra vad den ska, och ändå är jag född vänsterhänt:eek: :confused:

En sak som jag tycker är viktig: att en "korrekt" handställning verkligen är det av en anledning, det är i den korrekta man har bäst hand. Händerna ganska nära varandra ger av någon anledning (i hjärnan förmodligen:confused:) lättare att koordinera och kontrollera dem. Rätt lutning med tummarna något lite mot varandra ger mest mjuk och "framåtgående" kontakt. Då kan man förhålla med någa millimeters vridning bara när det vill sig.
Precis som hela den korrekta sitsen är som den är av en anledning.

Ja, det blir lite allmänt svammel, för jag tycker det är en bra tråd du har skapat.:idea:
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Hantverket

Visst är det intressant hur händerna går in, även om man bemödar sig om att INTE förändra dem? :mad:

På några av våra kurser har vi jobbat med andra muskelgrupper och t ex försökt få kontroll på framsidesreflexerna (en av de starkaste reflexerna, och inte speciellt bra att ha vid ridning). Minsta lilla ljumsken började dra ihop sig och det kom ett handpåslag som ett brev på posten! Men det är intressant - och skapar en större förståelse för hur svårt Ridning är!
 
Sv: Hantverket

ja det är vansinnigt intressant hur mycket händerna hänger ihop med annat, det är ju i nästan allt vi gör så att handen är där som beredskap om inte annat, allt, inte bara rider, och vanligtvis spelar det inte någon roll, i ridning är det negativt. Jag menar inte att handen behövver fara runt i ridningen,, utan att precis som du säger ang ljumsken, för innebär kanske ofta obalans, och då ska handen gärna automatiskt "fixa". Det är liksom inbyggt i vårt system.

Och när vi är inne på det så undrar jag vilken diagonal som niandra har svårast med, har ni koll på det?
För mej är det höger skänkel - vänster hand. Den andra är mycket lättare. Jag har tyckt i perioder att vänster skänkel har varit ett problem, men när det gäller de diagonala hjälperna är det höger skänkel - vänster hand.
 
Sv: Hantverket

Huu dessa jobbiga händer, aldrig blir det som man vill;)
Jag är svagare i min höger skänkel vilket leder till att min högra hand är mer låst... Har jätte svårt att leda med den osv. den bara vägrar lyda ibland:crazy: Men om man tänker diagonalt så brukar jag även få problem med höger skänkel vänster hand. Höger skänkel orkar inte driva och då blir jag lätt kvar i vänster handen... Alltså är mitt vänster ben det enda som fungerar:eek: ajaj nu får jag åka ut till stallet o träna:cry:
 
Sv: Hantverket

För mig är det nog vänster skänkel-höger hand när jag tänker efter.

Jag är så lyckligt lottad att jag äger två underbara hästar utav absolut helt skilda karaktärer.

Min första häst har jag tidigare skrivit en del om.
Novelette är 6år i år men utbildningsmässigt ca 4år pga diverse skador och sjukdomar som har gjort att jag i princip skrittat henne barbacka i 2år. Har haft hennes sen fölstadiet och har själv ridit in henne(om man nu kan kalla det för rida in...förklarar senare)

Selene är 19år i år och har varit hos mig 3månader. Hon har gjort det mesta så som SM, EM osv. Har gått MSV, 1,40 och tvåstjärnigt.

Utan att jag ens gått in på ridningen så ser ni ju hur olika dessa hästar är. MEN det är det som har gjort mig än mer förvirrad här på sista tiden.


Novelette först då. Hon är stel som en planka och vill ogärna jobba med böjning men det är(tror jag) ett resultat av all boxvila hon har fått vara med om utan möjlighet till ordentlig gymnasticering samt naturligtvis min okunskap i hur jag på bästa sätt ska kunna hjälpa henne.
Men när jag rider henne så kan jag få henne att forma sig enbart för mina skänklar. Jag håller alltså händerna stilla men på sin plats ihop framför min mage. Sen formar jag henne som en banan med skänklarna, vill hon smita så kramar jag bara på den handen som hon vill smita igenom. Detta funkar väl i skritten. I traven blir det mkt svårare men funkar efter mkt arbete.

I det här stadiet så vill flera att jag håller stadigt på ytter och liksom "vispar" med innerhanden. Och det funkar bra mkt fortare än när jag bara jobbar stilla med händerna. Men samtidigt blir resultatet mer långvarigt enligt första sättet. Om jag vispar så släpper hon till och mjuknar men sekunden efter är hon framme med nosryggen och slår.

Galoppen är ännu så länge inte så lätt att påverka så den tar jag inte ens upp.

Men då kommer vi till Selene. Hon är ju extremt duktig men också extremt smart. Kan hon slippa så gör hon gärna det. När jag rider henne böjd åt höger så behöver jag bara pilla lite på höger och hålla yttern stadigt så faller allt på plats. Däremot i vänstervarv så vill hon gärna överböja sig och viker då in halsen. Då har jag fått höra att jag ska pilla lite på båda tyglarna...och ja mkt riktigt så trillar huvudet på sin plats.(och det är det jag har så svårt för)
När jag väl har henne fram för skänkeln och mjuk i munnen så brukar jag rida henne med mjuka stilla händer men så fort jag ska göra ngt, ex ställa om eller byta gångart så tjuvar hon till sig tyglarna och sticker fram huvudet.

Kanske är det så att jag vill rida resultatet endast?
Hm, konstig mening men ni kanske förstår.
Målet är väl att rida med helt stilla händer...men vägen dit kanske inte är det? Och jag har inte riktigt fattat hur "vägen dit" går till.

Jag vet inte för när jag rider Selene och vi har tragglat på med uppvärmning och arbete så på slutet kan hon vara helt underbar. Jag sitter med helt stilla händer och rider en rund och fin boll känns det som. Hon går att rida i olika tempon, i olika gångarter och i olika varv utan att hon "slår sig fri"

Och då vispar/pillar jag inget alls med händerna.

Fast det är ju inte alltid det här funkar förstås och det är det som gör mig förvirrad...vad är egentligen rätt att göra; när man rider en välutbildad häst eller när man ska utbilda hästen?
 
Sv: Hantverket

Ännu en intressant rad från Wilhelm Müselers ridlära:

En mjukt stillastående hand, medan ryttarens kropp följer hästens rörelser, får hon först, när hon i medvetande om denna svårighet gör sig mödan att få kontroll över sina händer. Först när man medvetet sysselsätter sina händer lär man sig att hålla dem stilla. Ägnar man sin uppmärksamhet bara åt att hålla dem stilla, så faller man för det mesta tillbaka till det första felet, att bli stel i armarna.
 
Sv: Hantverket

Om vi förutsätter att man kan sitta skapligt, så blir det stor skillnad o mkt svårare att fixa- om man har armbågarna intill sidan o sätter händerna rätt- första falangen på fingrarna vågrät framför sig, samt sätter ihop dem. då kan du börja träna på finlir med fingrar o handlov.
kolla handhöjden i spegeln att det går en rät linje från armbågen till bettet via tygeln.
Sitsen blir oxå mer stabil.
 
Sv: Hantverket

jag läser otroligt mycket innerhands aktivitet i det du beskriver. det är vispa, leda, pilla osv, med innerhanden.

Hästen ska ha det primära stödet på YTTER tygel.
du ska inte pilla alls om du frågar mig.

som flera nämnt hänger mycket av handen på att sätet är bra hos ryttaren, och att hästen är framme för hjälpen (sätet). Inget pillande i framdelen.

som axel säger, handpositionen är viktig, med armbågarna stödda av kroppen. den största spänningen sitter ofta i axel och armbågspartiet hos ryttaren, kan man få bukt med det, så löser sig mycket med handen.
 
Sv: Hantverket

Jag strävad alltid mot en så stilla hand som möjligt, men jag tror inte (som flera redan skrivit) att man kommer dit genom att fokusera på att just hålla handen stilla. Jag skulle snarare hålla med om att när sitsens inverkan är korrekt blir handen korrekt. Detta når man absolut inte genom att rida med handbromsen i, med en spänd arm men trots allt med en stilla hand, utan först när ridningen är avslappnad och balanserad. Ni är nog flera som känner igen er i känslan när man ridit igenom hästen ordentligt och nästan kan släppa tyglarna helt och bara rida med sisten, utan att hästen tappar varken formen eller balans. Den känslan tror jag leder till en korrekt handanvändning, d.v.s. nästan ingen alls :idea:
 
Sv: Hantverket

Om vi förutsätter att man kan sitta skapligt, så blir det stor skillnad o mkt svårare att fixa- om man har armbågarna intill sidan o sätter händerna rätt- första falangen på fingrarna vågrät framför sig, samt sätter ihop dem. då kan du börja träna på finlir med fingrar o handlov.
kolla handhöjden i spegeln att det går en rät linje från armbågen till bettet via tygeln.
Sitsen blir oxå mer stabil.

Det var ju det jag skrev, läser du inte människa:devil:
HANDSTÄLLNINGEN finns beskriven av en andledning. :idea: Det är endast så man får en bra hand, med följsamhet och mindre risk för fixande och grejande, bättre kontroll över händerna, handen blir itne bakåtverkade utan "framåttänkande.:bow:


KL
Men jag hävdar bestämt att handen blir inte automatiskt bra för att man sitter bra, så lätt är det inte, även om det underlättar.
 
Sv: Hantverket

Det var ju det jag skrev, läser du inte människa:devil:
HANDSTÄLLNINGEN finns beskriven av en andledning. :idea: Det är endast så man får en bra hand, med följsamhet och mindre risk för fixande och grejande, bättre kontroll över händerna, handen blir itne bakåtverkade utan "framåttänkande.:bow:
Skrev du något om armbågarna:p

KL
Men jag hävdar bestämt att handen blir inte automatiskt bra för att man sitter bra, så lätt är det inte, även om det underlättar.
Håller med helt o fullt.
SÅ enkelt är det inte.
 
Sv: Hantverket

:rofl:

Mitt arsle skulle behöva lära sig att inte lämna sadeln med 30cm varje gång jag försöker sitta ner i traven.

Fast nu är min fråga...vad är "blir handen korrekt"???

alltså, ska jag hålla på o joxa med händerna eller kan jag bara sitta still med dem?

Nej du ska för att vara säker lära dej en korrekt handställning helst av din tränare, eller hitta bilder, så svårt att ge rätt bild i en text:cool:

Sen ska du försöka att hålla handen så, inte för högt heller, utan med armbågen böjd som axel skrev tror jag.
Skritta omkring och känn skillnaden när du håller händerna på olika sätt, och att det är en stor skillnad om du håller handen på ett korrekt sätt. Om du hittar rätt kommer du att känna att du får en bättre kontroll av din hand, den blir mer följsam och du ommer att känna kontakten med hästens mun och att det är öppet framåt.

Därefter kommer sitsen in också, för sen måste du klara att behålla den kontakten, veta vad du ska tillbaka till, när du ska inverka med kroppen och handens egna reflexer att vilja "hjälpa till" sätter in:o Är du med?
 
Sv: Hantverket

Nej, glömde dom, jag VET;) Visste att du skulle skriva det:angel: Du ser ju att jag t o m skrev det, med hänvisning till dej i sista inlägget:banana: OM du nu läser:devil:
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Hantverket

Att kunna arbeta med handen innebär oftast att man får lossa armarna från resten av kroppen, först när man kan göra det så kan man börja lita på handen. Oftast är det ju (som någon annan sa, så också i mitt fall) att det är axlarna och skulderbladen man behöver lossa.
Annars försöker jag vara ganska passiv, en del vill ju hålla på att pilla, och röra på bettet, jag tänker mer på handen som med skänkeln, jag ger en signal när jag vill påverka, gör han rätt så är handen still. Försöker vara mjuk och följsam, och mest av allt, störa så lite som möjligt.
 
Sv: Hantverket

Enligt vilken princip rider du?
Man får ingen bålstabilitet o stadig hand av det där.
Händerna lever sitt eget liv. AR kanske:confused:
 
Sv: Hantverket

Enligt vilken princip rider du?
Man får ingen bålstabilitet o stadig hand av det där.
Händerna lever sitt eget liv. AR kanske:confused:

Nu förstår jag inte vad du menar? :confused:
Jag blir väldigt låst i mina axlar, dem sitter gärna som öronhängen till mina öron, uppdragan och ganska fast, nu har jag börjat få dem på plats och avslappnat. Har dessutom en skada i min ena axel som gör att jag blir extra låst, och att armbågen mer än gärna pekar rakt ut, iställer för att ligga intill kroppen och mina revben.
Vad jag har sett så är det inget unikt med mig.

Eller det faktum hur jag använder handen? Detta sättet passar mig bra, min häst uppskattar det, när andra säger att de använder handen, så betyder det att de vill att den ska dra in snoken lite, i tron om att ryggen kommer då eller lite senare, dömt att misslyckats.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 782
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 835
Senast: mamman
·
Dressyr Jag har nu vid två tillfällen blivit tillsagd att jag måste sluta låta händerna följa med upp när jag rider lätt, då detta stör hästen...
2 3
Svar
47
· Visningar
5 869
Senast: tuaphua
·
Hästhantering Jag är så nära på att ge upp min häst jag snart har haft i 1 år. Jag hade sett så mycket framemot att ha häst igen men allt verkligen...
Svar
15
· Visningar
3 246
Senast: Grazing
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp