hantera att partner inte vill ha kontakt med sina föräldrar

[vinkelina]

makens föräldrar har inte varit de bästa på jorden och de har satt sina spår. Han har nu inte haft någon kontakt med dem på ett par månader (och vi har väl inte umgåtts så där jättesporadiskt innan heller) Fadern är själv märkt av en icke kärleksfull uppväxt utan sin far i ett religiöst hem, har även odiagnostiserad asperger eller liknande. Modern är en sådan som vill vara alla till lags och visa upp en perfekt yta. .

Däremot har båda varit helt bra med barnen och barnen frågar efter dem ibland. Och det är här mitt dilemma är. Hur skall jag hantera situationen. Vill han inte ha kontakt så är de ok, men samtidigt blir våra barn i kläm (och även hans föräldrar som inte har några andra barnbarn här i landet, finns två till men de bor på andra sidan jorden och Corona ställer till det) En del människor passar väl bättre som mor/farföräldar och klara inte ansvaret för egna barn.

vi har nu snart både ett dop på kommande och ett fyra-års kalas. Hur skall man göra alla "nöjda" utan att de blir för tungt. själv orkar jag inte ha "dubbla" kalas för varje sida av släkten, medan han inte alls är sugen på att bjuda in dem. Vi brukar dessutom inte vara så många på kalasen, är mina föräldrar, ev mina två syskon med partner om de kan komma, de bor inte heller här, hans mamma med "ny" make och hans pappa. så 9 pers om alla kommer och så vi då..

 

[parellikusken]

Låt honom bestämma om han vill ha kontakt med dom. Det kan vara viktigt för honom att få tid på sig att bearbeta relationen till dom.
Svärföräldrarna har inte rätt till era barn.

 

[gulan]

Låt honom bestämma om han vill ha kontakt med dom. Det kan vara viktigt för honom att få tid på sig att bearbeta relationen till dom.
Svärföräldrarna har inte rätt till era barn.

Nej men barnen har rätt till farmor och farfar......

 

[tanten]

Att en part inte vill ha kontakt med sina föräldrar behöver väl inte inkräkta på barnens relation? De kan väl träffa sina farförälrar utan att pappa är med?

Pappan är vuxen och måste själv få bestämma över sin egen föräldrarelation.

 

[gulan]

makens föräldrar har inte varit de bästa på jorden och de har satt sina spår. Han har nu inte haft någon kontakt med dem på ett par månader (och vi har väl inte umgåtts så där jättesporadiskt innan heller) Fadern är själv märkt av en icke kärleksfull uppväxt utan sin far i ett religiöst hem, har även odiagnostiserad asperger eller liknande. Modern är en sådan som vill vara alla till lags och visa upp en perfekt yta. .

Däremot har båda varit helt bra med barnen och barnen frågar efter dem ibland. Och det är här mitt dilemma är. Hur skall jag hantera situationen. Vill han inte ha kontakt så är de ok, men samtidigt blir våra barn i kläm (och även hans föräldrar som inte har några andra barnbarn här i landet, finns två till men de bor på andra sidan jorden och Corona ställer till det) En del människor passar väl bättre som mor/farföräldar och klara inte ansvaret för egna barn.

vi har nu snart både ett dop på kommande och ett fyra-års kalas. Hur skall man göra alla "nöjda" utan att de blir för tungt. själv orkar jag inte ha "dubbla" kalas för varje sida av släkten, medan han inte alls är sugen på att bjuda in dem. Vi brukar dessutom inte vara så många på kalasen, är mina föräldrar, ev mina två syskon med partner om de kan komma, de bor inte heller här, hans mamma med "ny" make och hans pappa. så 9 pers om alla kommer och så vi då..

Om jag vore du skulle jag se till att barnen (om de uppskattar kontakten dvs.) har god och nära kontakt med farmor och farfar. Det är en ynnest för barn att ha den generationen i sina liv. Din sambo är mycket storsint om han tillåter det och inte hindrar sina barn att få ha nära relation med dem. Att ha nära släkt ÄR värdeskapande och ger värdefull trygghet.

 

[Cambrie]

Jag har nästan ingen kontakt med min mamma men aldrig att det skulle gå ut över barnens relation med deras mormor. Min man brukar ta med dem dit och de sover där ibland, jag är vuxen som sagt men att stänga av barnens relation med sin mormor för att vi inte kommer överens skulle ju vara oerhört egoistiskt. Håller med @gulan här, får de inte träffa varandra för din sambo tycker jag att du måste säga ifrån.

 

[vinkelina]

som sagt, därför jag funderar hur vi skall göra en bra lösning. Problemet är att jag inte heller gillar dem speciellt men där är det nog mera personkemin som inte stämmer, man fick ju tyvärr inte välja sina svärföräldrar. Maken har inga problem med att jag ordnar så att barnen skulle få se dem, har mest inte blivit av bara

farfar bor 50 mil bort så de har varit naturligt att han bara kommer på kalas. Farmor bodde vi förr i samma stad som, men vi flyttade 10 mil bort. Har sagt flertal gånger att de är välkomna hit då jag pga hälsan inte kan köra bil, vilket de vet, men de nappar inte och klagar sedan över att de ser barnbarnen så sällan. Hon är dessutom lite avundsjuk på mina föräldrar som träffar dem snitt en gång i veckan, men vi bor i samma stad och de bjuder in sig själva

Just nu är de väl de stundande kalasen som ställer till det. han vill inte ha dem där, men jag inser att de kommer bli problem på flera plan, speciellt gällande dopet. 4 års kalaset kanske man kan dela upp i alla fall.

 

[SaraXX]

som sagt, därför jag funderar hur vi skall göra en bra lösning. Problemet är att jag inte heller gillar dem speciellt men där är det nog mera personkemin som inte stämmer, man fick ju tyvärr inte välja sina svärföräldrar. Maken har inga problem med att jag ordnar så att barnen skulle få se dem, har mest inte blivit av bara

farfar bor 50 mil bort så de har varit naturligt att han bara kommer på kalas. Farmor bodde vi förr i samma stad som, men vi flyttade 10 mil bort. Har sagt flertal gånger att de är välkomna hit då jag pga hälsan inte kan köra bil, vilket de vet, men de nappar inte och klagar sedan över att de ser barnbarnen så sällan. Hon är dessutom lite avundsjuk på mina föräldrar som träffar dem snitt en gång i veckan, men vi bor i samma stad och de bjuder in sig själva

Just nu är de väl de stundande kalasen som ställer till det. han vill inte ha dem där, men jag inser att de kommer bli problem på flera plan, speciellt gällande dopet. 4 års kalaset kanske man kan dela upp i alla fall.

Kan 4-åringen bli bjuden på kondis med farmor eller farfar som present? Så har vi gjort någon gång och det har varit rysligt uppskattat av båda parter.

 

[monster1]

som sagt, därför jag funderar hur vi skall göra en bra lösning. Problemet är att jag inte heller gillar dem speciellt men där är det nog mera personkemin som inte stämmer, man fick ju tyvärr inte välja sina svärföräldrar. Maken har inga problem med att jag ordnar så att barnen skulle få se dem, har mest inte blivit av bara

farfar bor 50 mil bort så de har varit naturligt att han bara kommer på kalas. Farmor bodde vi förr i samma stad som, men vi flyttade 10 mil bort. Har sagt flertal gånger att de är välkomna hit då jag pga hälsan inte kan köra bil, vilket de vet, men de nappar inte och klagar sedan över att de ser barnbarnen så sällan. Hon är dessutom lite avundsjuk på mina föräldrar som träffar dem snitt en gång i veckan, men vi bor i samma stad och de bjuder in sig själva

Just nu är de väl de stundande kalasen som ställer till det. han vill inte ha dem där, men jag inser att de kommer bli problem på flera plan, speciellt gällande dopet. 4 års kalaset kanske man kan dela upp i alla fall.

Jag hade tyckt att det var ok att de träffas om mannen anser det men att det är upp till svärföräldrarna att lösa det själva inte att du ska få extra arbete. Inte heller ska din man känna att han måste bjuda hem dom på barnens kalas. Dvs bollen ligger i svärföräldrarnas ringhörna.

 

[Stekspaden]

Nej men barnen har rätt till farmor och farfar......

Varför då? Andra äldre människor kan ta deras plats, exempelvis gudmor eller mormors syster eller liknande.

 

[Cambrie]

Varför då? Andra äldre människor kan ta deras plats, exempelvis gudmor eller mormors syster eller liknande.

Självklart är det så. Andra personer kan också ta föräldrars plats. Trots det är det väl schysst mot barnen att få lära känna och ha en relation med sina far och morföräldrar såvida den inte är skadlig för dem då? Det utesluter väl inte att ha andra människor i sitt liv?

 

[Mia_R]

Varför då? Andra äldre människor kan ta deras plats, exempelvis gudmor eller mormors syster eller liknande.

Hur menar du nu? Bara för att barnen har tillgång till andra personer så har de ju rätt att få lära känna sin släkt och själva välja att inte ha kontakt om de inte vill.

 

[vinkelina]

Jag hade tyckt att det var ok att de träffas om mannen anser det men att det är upp till svärföräldrarna att lösa det själva inte att du ska få extra arbete. Inte heller ska din man känna att han måste bjuda hem dom på barnens kalas. Dvs bollen ligger i svärföräldrarnas ringhörna.

håller helt med. Barnen, eller i alla fall den äldre har en bra relation med dem. Den yngre är väldigt blyg och skulle behöva träffa dem mer regelbundet (han är lika blyg för mina föräldrar trots att han träffar dem en gång i veckan, släpper inom 10 min dock)

äldsta är dock mer hyper än vad de klarar av så därför bättre om de kommer hit

 

[TinyWiny]

Att din partner inte vill ha kontakt med sina föräldrar är något du bara får acceptera. Att du skulle ordna dubbla kalas där din partner inte är med på det ena ser jag som rent ut sagt löjligt. Där får han antingen svälja att träffa dem den stunden eller så får farföräldrarna och barnen träffas någon annan gång som han ordnar. Som vuxen har din partner ett ansvar gentemot sina barn och med bagaget att jag själv inte har någon relation till mina föräldrar har jag ändå stått ut den stunden det har varit kalas för mina barn just med tanken att man kan vara en bättre mor/farförälder än förälder. Man behöver inte ha en egen relation med sina föräldrar för att ändå ordna med själv att ens barn får möjlighet att träffa dem. Det ansvaret varken kan eller ska man lägga på någon annan. Inte innan barnen är tillräckligt stora för att underhålla kontakten sins emellan själva iallafall.

Ni erbjuder ju redan farföräldrarna att träffa barnen ändå och de verkar inte särskilt intresserade. Hade de varit intresserade så hade de träffat barnen, inte bara gnällt om att de inte träffar dem. Mer än så kan du inte göra. Man kan inte tvinga någon att ha en relation med någon annan hur gärna man än hade önskat det. För ja! barn tappar något när mor/farföräldrarna eller till och med en förälder inte finns för dem men så är det tyvärr ibland. En relation kan i normalfallet inte vara ensidig men när barn är små måste den vara det och det är den vuxne som har ansvaret för att relationen blir till, dvs. det är farföräldrarnas ansvar i det här fallet. Om det inte handlar om att en part är sjuk och därför inte kan ta sig så får människor faktiskt ta ansvar för sina egna relationer och i det här fallet är relationen villkorad, du/ni ska komma dit med barnen, de kommer inte till er utan gnäller istället. Då har de gjort sitt val.

 

[Lingon]

Jag tycker att din man får ta ansvaret relationen med sina föräldrar. även för relationen era barn har med dem. Jag hade inte lagt mig i. Jag hade sagt vad jag tycker till min man en gång och sen släppt det.

 

[vinkelina]

Att din partner inte vill ha kontakt med sina föräldrar är något du bara får acceptera. Att du skulle ordna dubbla kalas där din partner inte är med på det ena ser jag som rent ut sagt löjligt. Där får han antingen svälja att träffa dem den stunden eller så får farföräldrarna och barnen träffas någon annan gång som han ordnar. Som vuxen har din partner ett ansvar gentemot sina barn och med bagaget att jag själv inte har någon relation till mina föräldrar har jag ändå stått ut den stunden det har varit kalas för mina barn just med tanken att man kan vara en bättre mor/farförälder än förälder. Man behöver inte ha en egen relation med sina föräldrar för att ändå ordna med själv att ens barn får möjlighet att träffa dem. Det ansvaret varken kan eller ska man lägga på någon annan. Inte innan barnen är tillräckligt stora för att underhålla kontakten sins emellan själva iallafall.

Ni erbjuder ju redan farföräldrarna att träffa barnen ändå och de verkar inte särskilt intresserade. Hade de varit intresserade så hade de träffat barnen, inte bara gnällt om att de inte träffar dem. Mer än så kan du inte göra. Man kan inte tvinga någon att ha en relation med någon annan hur gärna man än hade önskat det. För ja! barn tappar något när mor/farföräldrarna eller till och med en förälder inte finns för dem men så är det tyvärr ibland. En relation kan i normalfallet inte vara ensidig men när barn är små måste den vara det och det är den vuxne som har ansvaret för att relationen blir till, dvs. det är farföräldrarnas ansvar i det här fallet. Om det inte handlar om att en part är sjuk och därför inte kan ta sig så får människor faktiskt ta ansvar för sina egna relationer och i det här fallet är relationen villkorad, du/ni ska komma dit med barnen, de kommer inte till er utan gnäller istället. Då har de gjort sitt val.

farfar har ju kommit till oss, tyvärr urartade senaste besöket när maken skulle köra honom till tåget (en gammal konflikt som kom upp och där ingen av dem kan acceptera den andras synsätt ) så honom har vi inte haft kontakt med sedan maj

farmor var här senast till midsommaren på kalas för yngsta men efter det har hon och maken inte talats vid pga en sak hon sade. Jag har min åsikt om det hela men det är hans beslut. Ibland måste man acceptera att ens föräldrar inte är vad man hoppades men man kan inte ändra på dem tyvärr, vilket är de han försöker göra.

som märks är situationen rätt ny och jag försöker hitta min ”roll” i det hela. Eftersom jag inte är personligen inblandad kanske jag kan vara lite mer objektiv

 

[TinyWiny]

farfar har ju kommit till oss, tyvärr urartade senaste besöket när maken skulle köra honom till tåget (en gammal konflikt som kom upp och där ingen av dem kan acceptera den andras synsätt ) så honom har vi inte haft kontakt med sedan maj

farmor var här senast till midsommaren på kalas för yngsta men efter det har hon och maken inte talats vid pga en sak hon sade. Jag har min åsikt om det hela men det är hans beslut. Ibland måste man acceptera att ens föräldrar inte är vad man hoppades men man kan inte ändra på dem tyvärr, vilket är de han försöker göra.

som märks är situationen rätt ny och jag försöker hitta min ”roll” i det hela. Eftersom jag inte är personligen inblandad kanske jag kan vara lite mer objektiv

Nej man kan ju inte ändra på någon och ibland är det sundaste man kan göra att inte ha någon kontakt alls om kontakten bara skadar en. Samtidigt så får man när man själv är förälder se till sina barns bästa och det kan ibland gå stick i stäv med ens egna behov. Oavsett hur han väjer att göra tycker jag att du ska ställa dig helt utanför. Stötta honom i att hantera sin besvikelse över hans föräldrars tillkortakommanden, eventuellt genom att söka proffshjälp men ställ dig utanför deras ickevarande relation och slå inte knut på dig själv för att tillgodose alla andras behov.

Har inte farföräldrarna hört av sig på så lång tid hade jag faktiskt struntat i dem. Jag hade blivit knasig om jag inte hade fått träffa mina bonusbarnbarn på så länge. Jag kan liksom inte ens tänka mig att inte få träffa dem på så lång tid och jag hade gjort allt i min makt för att få träffa dem även om det innebar att det hade krävts en ursäkt för något jag egentligen inte tyckte att jag hade gjort fel. Relationen med dem går långt före mitt ego.

 

[monster1]

Det går ju utmärkt att ha kontakt över telefonen, skicka presenter och kort till barnen osv. När barnen är äldre så de kan ha en egen kontakt med sina farföräldrar får de själva ta över ansvaret för den. Jag har svårt att förstå varför du ska behöva dra relationen mellan dina barn och din mans föräldrar. En kontakt din man inte önskar ha.

 

[vinkelina]

Det går ju utmärkt att ha kontakt över telefonen, skicka presenter och kort till barnen osv. När barnen är äldre så de kan ha en egen kontakt med sina farföräldrar får de själva ta över ansvaret för den. Jag har svårt att förstå varför du ska behöva dra relationen mellan dina barn och din mans föräldrar. En kontakt din man inte önskar ha.

fast jag har väl inte sagt att jag skall dra relationen? Utan funderar och söker tips på hur andra i liknade situationer gör.

 

[monster1]

fast jag har väl inte sagt att jag skall dra relationen? Utan funderar och söker tips på hur andra i liknade situationer gör.

äldsta är dock mer hyper än vad de klarar av så därför bättre om de kommer hit

Jag tolkade det här som att du skulle bjuda hem dom.