Du tar upp ett par viktiga frågor här:
Materialet i en eventuell tygkasse.
Väldigt många är gjorda i ny bomull, väldigt obra. Vissa är gjorda av återanvända fibrer (kanske bomull?), mycket bättre, en del är gjorda i petroliumbaserade konstmaterial vilket likställer dem med plastpåsar (IKEA-kassar t.ex.), andra är gjorda av helt andra växtfibrer än bomull, t.ex. bambu eller fibrer från björk återigen bättre. Så vilket material det är i tygkassen man pratar om, och om den verkligen används på rätt sätt spelar en enorm roll här. Som
@Alexandra_W säger, att förvara ryktborstar eller stickningen i den ger inte någon återanvändning där tygkassen ersätter användning av en miljömässigt sämre kasse.
Plastpartikelproblemet:
är gigantiskt, men härrör bara till liten del från "plastpåsar", i synnerhet i Sverige.
En av de allra största bovarna till plastpartiklar i vårt omedelbara närområde verkar vara "tvätt av textilier i konstmaterial". Så då blir PET-flaskor med åtföljande "återanvändning" som t.ex. tyget Fleece till jackor och tröjor, ett större problem. Våra reningsverk kan inte hantera mikroplasterna, som kommer ut i vattendragen och sedan i Östersjön och orsakar stor skada genom näringskedjorna.
Den förbränning som sker i Sverige av sopor, inklusive då plastpåsar är relativt harmlös, i synnerhet om vi jämför med icke nedbrytningsbara plaster som hamnar på soptippar (deponi). Sådana soptippar har fastats ut för länge sedan i Sverige, men är ett stort miljöproblem på många andra håll i världen.
Dessa deponerande soptippar, och avsaknaden av genomtänkta sophanteringsprocesser genererar både mikroplaster, och bristande återanvändning.
Förbränning av plastpåsar:
Åter igen, om det är en petroliumbaserad plastpåse, eller en påse gjord av förnyelsebart (växtbaserat) material, spelar roll för om utsläppen av växthusgaser i samband med förbränningen ingår i ett nollsummespel eller om vi frigör växthusgaser som helst borde stannat kvar under jord som kol eller olja.
Vilken sorts energi (kolkraftverk? vindkraft? solenergi? Vattenkraft? kärnkraft? Naturgas/oljekraft?) samt vilka insatsvaror (övriga kemikalier), samt vilken miljöpåverkan själva tillverkningsprocessen ger som använts vid tillverkningen av tygkassen eller plastpåsen, och hur långt och på vilket sätt kassen transporterats skapar ännu mer komplexitet, i att förstå vilken kasse som är "bäst".
Och det finns inget enkelt svar, annat än att de flesta petroliumplastbaserade påsarna är miljömässigt sämre än de flesta icke petroliumbeserade påsarna. Oavsett om materialet liknar "tyg" eller liknar "plast".
Själv håller jag på och fasar ut syntetkläder som t.ex. fleecetröjor, syntetunderställ och sockor, och ersätter dessa med ull eller ullblandningar med något syntet i för hållbarhetens skull. Jag försöker hitta vettiga T-shirts i bambu t.ex. istället för bomull, och hoppas att den forskning som pågår runt t.ex. fibrer från björk, ska ge bra, nedbrytningsbara fibrer för kläder framöver.
