Han super ner sig

[vilseipannkakan]

Har varit med om en jätte jobbig situation idag som jag inte vet hur jag ska ta mig ur. Behöver era kloka råd. Tar allt från början.

Har dejtat en kille nu ett tag men vi har aldrig riktigt tagit steget. Det har varit stormigt, uppehåll då och då, jag har blivit sårad han kan vara ett svin ibland. Men han är en fantasktisk kille som får mig att känna som den enda tjejen i världen när vi väl är tillsammans.

In på det nya året fick jag mina känslor bekräftade men det har kännts som att något är fel. Han ville helt plötsligt inte träffa mig och jag kände mig lurad på hans ord , Om hur fin jag var, hur mycket han saknade mig och att han verkligen tyckte om mig. Detta sårde mig otroligt mycket.
Han svarade inte på mina sms eller hörde på flera veckor, fören i natt.

Han skrev att han mådde dåligt psykist. Han har supit ner sig i flera dagar och hatade sitt liv.

Blev en sömnlös natt med panikångest. Känner mig dum som har varit arg på honom. Grät som ett litet barn, känner mig maktlös. Älskar honom fast jag hatar han på samma gång. Vet inte hur jag ska bära mig åt...

 

[Lillagoajag]

Sv: Han super ner sig

Jag förstår att det hela känns skitjobbigt. Men du ska inte känna dig dum för att du varit arg på honom, så som han har betett sig mot dig så har du rätt att vara arg, speciellt eftersom du inte visste vad som försiggick. Du måste också komma ihåg att du inte kan ändra honom. Det är lätt att tro att man kan ha makten att ändra en annan människa, men det kan man inte. Man kan finnas där som ett stöd, men förändringen måste komma från den drabbade själv. Det är svin-tufft att stå utanför och känna sig hjälplös, men man har inget val.

Jag har en bekant som varit alkoholist/narkoman, mått psykiskt dåligt osv - han säger att det absolut bästa de närstående kan göra är att inte låta sig dras med ner i skiten, även om det ibland betyder att man måste vara jävligt tuff. Så det är mitt tips. Ställ dig utanför. Om du känner att du orkar och vill kan du erbjuda honom stöd, men du kan inte ändra honom.

Om jag var i din situation skulle jag först fundera över det här "jag har blivit sårad han kan vara ett svin ibland. Men han är en fantasktisk kille" - om han är ett svin ibland är han INTE en fantastisk kille och du är värd att aldrig bli behandlad illa.
Sedan skulle jag fundera över om jag vill och orkar vara ett stöd, om ja så skulle jag erbjuda mig att följa med honom till akutpsyk, hjälpa honom att komma i kontakt med AA eller vad som nu passar. Tar han inte emot det erbjudandet skulle jag lämna. INGEN mår bättre av att ni är två som mår skit.

Kram på dig. Det är ett helvete att se någon man tycker om må dåligt. Men det man kan göra är att själv försöka hålla sig på den "kloka" sidan.