Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

[Ferrari]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Jag gjorde som så att jag åkte hem till mina föräldrar med man & nyfödd så fick släkt och bekanta komma dit & hälsa på bäbis. Supersmidigt. Jag slapp städa, baka och fixa - men fick samtidigt visa upp min juvel

Direkt efter bb så var vi hemma hos mina föräldrar under eftermiddagen/kväll, de lagade mat och fixade fika. Några grannar (som jag vuxit upp med) kom på besök redan den kvällen. Inga problem för mig, men jag har aldrig varit så känslig.

Fick av en granne till mina föräldrar 2 svarta sopsäckar fyllda med kläder till pojk. Allt från storlek 50 till 92. Så har inte BEHÖVT köpa några kläder förräns typ nu. Innan kunde jag köpa det jag ville ha utan en tanke på ifall det behövdes. För jag hade alla baskläder iom den snälla grannen

 

[Bebben]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Men det är väl en jäkla skillnad på att vara försiktig och att vara extrem? Skrev jag något om att man skulle utsätta den nyfödde för alla baciller man kunde hitta?
Jag tycker bara att det är jobbigt med nyblivna föräldrar där allt sunt förnuft försvinner, och att man tydligen ska behöva smyga runt på tå för att det kanske sägs fel ord eller..

Och jag är rätt så nöjd med att alla vänner som fått barn behållt vettet, trots hormoner och allt möjligt som finns efter en förlossning. Ett par, som jag dock inte träffar så ofta, blev dock totalt knäppa och införde restriktioner om i princip allt. Förvisso höll dom barnet helt friskt första levnadsåret, men JÄVLAR vad sjuk ungen vart sen när dom släppte på handspriten, nolltoleransen mot minsta lilla smitta etc. Känns lite väl..

En tanke slog mig nu också. Jag kom hem med en prematur förra året, till råga på det så hade hon även ännu sämre immunförsvar än normalt för prematurer pga icke fungerande tarmsystem, dåligt näringsupptag etc. Vi levde som vanligt, storebrorsan började på dagis någon vecka senare när han själv ville, och vi handlade, hade vänner hemma och allt sånt. Det går ju inte att gömma sig i en bubbla av rädsla för att någon bacill kanske ska nå fram..

 

[klockmalva]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Ja eftersom jag har varit med om att "förlora allt förstånd" (om det nu var det som hände...?) efter förlossningen vad gäller tex känslighet så är jag nog mer liberal än du. Jag blev mig själv igen och jag var VÄL medveten om att det här "är inte jag". Jag blev otroligt förvånad över min reaktion, hur jag förändrades. Sen var det INGEN som "tassade på" tå och de som kom med i mina ögon plumpa kommentarer fick svar på tal ganska snabbt. det är dock ingen som slutat höra av sig eller sagt upp nån bekantskap,,,

Alla reagerar olika. Det behöver väl inte finnas något rätt och fel?

Jag är inget fan av handsprit och bacill-hysteri faktiskt. När folk frågade om de fick ta på bebisen så började jag nästan skratta. Men jag ska ärligt säga att jag uppskattade hänsynen. Däremot ville jag vrida öronen av de som åkte hemifrån med magsjuka barn hemma för att "titta på bebisen".

Respekt och hänsyn har aldrig skadar någon. Motsatsen däremot ..... Så resonerar jag iallafall.

 

[Jadzia]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Jo, men man kan väl ändå tänka till och inse att en del av de starka reaktionerna är helt överdrivna. Att man känner som man gör är en sak. Hur man väljer att agera en annan. Man bör förhoppningsvis vara medveten om att varken familj eller vänner vill en något illa innan man föder barnet och det kan man försöka hålla i huvudet även efteråt.

 

[Kosmostanten]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Tycker du ska ringa din kompis och säga precis som det är - att du känner dig lite vilsen och inte vet hur man "ska" bete sig i det här läget...säg att du är jätteivrig att få träffa henne och bebis men vill låta henne säga när det passar att du kommer.
Det framkommer ju tydligt bara av svaren här att det är väldigt olika hur man känner inför besök!
Själv tyckte jag det var helt underbart med alla som ville komma, vi hade folk som kom och gick hela dom första dagarna hemma. Men då är vi inte heller några fans av formell gästfrihet i sådana här lägen, vi gillar spontanitet och sa tydligt till alla som ville komma att dom var varmt välkomna men att dom gärna fick ta med sig fikabröd, hjälpa till att fixa mat, ha överseende med att det inte var välstädat osv.

Vad gäller presenter så tycker ju jag att ju personligare, desto bättre! Saker man gjort själv slår köpta med hästlängder. Men även köpta saker kan såklart vara bra om dom är personliga och genomtänkta.

 

[klockmalva]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Naturligtvis måste man väl uppföra sig som "folk" även om man är känslig?
Sen måste man väl få känna och vara som man är också, särskilt om man just varit med om något väldigt omvälvande som att få barn?

 

[mandalaki]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Det är inte dugg konstigare att hälsa på din kompis nu än det var innan

1 Ta reda på när du är välkommen.

2 Ta med en enkel present till bebisen - en liten tröja, ett litet gosedjur eller nåt.

3 Var frisk.

Det är det enda du behöver tänka på. Den här tråden är seriös överkurs

 

[Gimlan]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Fråga är alltid en bra regel Och säga som det är, som nu när du är osäker så säger du det.

 

[Badger]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Alla är nog helt olika. Vi tog emot släkt och vänner på BB i cafeterian, (mamma (och min man såklart) var inne på BB och höll min baby medan jag var på uppvak ) hade en hel del folk hemma på fika första veckorna och tog tacksamt emot fikabröd. Kompisar och släkt fick hålla babyn, och fick gärna fråga om det.

Med våra vänner som fick första barnet ställde vi en korg med fikabröd utanför dörren när de kom hem, sedan ringde vi och kollade när vi fick komma (nära vänner).

Det finns också folk som avskyr besök, hatar folk som frågar om de får hålla babyn och biter släkten så du får nog fråga helt enkelt.

 

[Squie]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Det spelar bannemig ingen roll om man har hormoner eller ej, man kan ju faktiskt använda hjärnan en del ändå.

Jo..det gör det. Det spelar faktiskt roll. Bara för att du inte reagerade som kanske någon annan så sitter inte du på sanningen.

Det finns ingen sanning.

"För att förstå någon måste man se ur den andres ögon".

--

TS, jag har läst att många nyblivna föräldrar gillar blöjor. Kanske inte så kul att ge bort men uppskattat av dem som får. Återigen..jag har läst på andra liknande trådar på olika forum. Ni som har barn kanske kan bekräfta eller dementera det hela?

 

[Skogstrollet]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Det spelar bannemig ingen roll om man har hormoner eller ej, man kan ju faktiskt använda hjärnan en del ändå.

Jo det spelar bannemig roll eftersom hormonerna i mitt fall gjorde att hjärnan faktiskt inte fungerade som den skulle. Uppriktigt tycker jag du har haft tur som slapp gå igenom en sån resa, skulle inte önska min värsta fiende de känslorna av att tro att man var på väg att bli galen samtidigt som man hade en bebis att ta hand om.

TS, ring och fråga när det passar att du kommer över och fråga om det är något de behöver eller vill ha. Krångla inte till det i onödan utan lyssna bara på hur de vill ha det så blir det bra.

 

[Killaloe]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Tusen tack allihopa för all input...!

Eftersom det är så olika, men alla verkar vara överens om att man ska kolla läger, tänker jag mig att jag ringer om någon dag eller två så de får lite mer tid att landa och så får jag se vad hon säger angående besök och liknande.

Och egentligen känner jag ju mamman väldigt bra, men hon har påverkats en del av sin graviditet så det känns extra viktigt att det blir rätt (därav tråden).

Men jag känner mig (nog) lite lugnare nu efter alla svaren

 

[Bebben]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Jo, alltså. Med tanke på att jag har både autism och ADHD, samt tillbringat år i djupa depressioner och haft både psykoser och gränspsykoser så VET jag hur det känns att vara på väg mot galenskapen, och att vara där i också för den delen.
Mina hormoner har stormat så mycket att jag med sista barnet vissa dagar ville slå ihjäl pappan (typ) för att han höll i mitt barn för mycket, pendlat mellan extrem hopplöshet i tron att jag suger som mamma till att vara överlycklig över bebisen osv osv.. Men det går att kontrollera, med lite kämpande. Men jag har kanske en fördel där efter ett helt liv av träning i att hantera mina diagnoser och problem.

Så, jag står nog fast vid min åsikt där ändå. Nyblivna föräldrar ska självfallet respekteras i i sina önskemål, jag tycker bara att det är fel att dom (främst mammorna dock, av uppenbara skäl) på något vis ska få lov att gå upp i galenskap/hormoner/whatever bara för att man just fått ett barn.. Det är liksom inte särskilt accepterat annars.

 

[Brandgul]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Själv satt jag med mina jättebröst (inte ens i-kupa räckte till) och försökte få igång amningen. Jag hade INTE uppskattat om det skulle sitta folk och glo på mig och mina tårar hela tiden. Eftersom han ville äta typ 15 minuter var 20:e minut så var det inget alternativ att sitta instängd i vardagsrummet heller.

Sjutton också att man inte får vara olika. Man ska direkt efter förlossningen vara pigg som en gummibjörn och inte ha några som helst bekymmer. Precis som att man bestämmer sånt själv.

 

[Brandgul]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Jag har alltid sagt till mina kompisar att jag gärna kommer med att de måste säga nej när de inte vill.

Ärlig och tydlig. Jättebra som någon skrev, säg att du är lite vilsen och inte vill komma för tidigt!

 

[lewellyn]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Så, jag står nog fast vid min åsikt där ändå. Nyblivna föräldrar ska självfallet respekteras i i sina önskemål, jag tycker bara att det är fel att dom (främst mammorna dock, av uppenbara skäl) på något vis ska få lov att gå upp i galenskap/hormoner/whatever bara för att man just fått ett barn.. Det är liksom inte särskilt accepterat annars.

Jag har kanske missat något, men jag tror inte det är nån i tråden som menar att den nyblivna mamman får bete sig hur som helst mot folk bara för att hon har fått barn... eller för den sakens skull att hon kommer att gå bananas.

Däremot förstår jag absolut att man är lite extra känslig (vet ju hur jag själv reagerar på de konstigaste saker redan nu mitt i graviditeten) - och så förmodad sömnbrist på det. Jag väntar mig inte att vara stålmorsan med full koll på allt den första veckan direkt.

 

[Bebben]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Mjo, det var ju några som tyckte att man fick reagera typ hur som helst, och att besökarna skulle väga varje ord noga eftersom en nybliven mamma kan ta så illa upp och det måste respekteras osv.

Jag har inga invändningar mot att hormonerna påverkar en, att man är trött, vill vara ifred med sin nya bebis eller vad som Däremot avskyr jag den hyfsat utbredda uppfattningen att det är helt okej att bli "hur som helst" bara för att man har hormonrusning i kroppen, och att alla ska anpassa sig efter sådana då.
Som sagt, jag har FULL förståelse för att allt inte är exakt som vanligt, och det SKA respekteras - men jag har noll förståelse för att dom som tydligen blir helt andra personer pga hormonerna inte gör något åt det. Typ.

 

[Bebben]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Själv satt jag med mina jättebröst (inte ens i-kupa räckte till) och försökte få igång amningen. Jag hade INTE uppskattat om det skulle sitta folk och glo på mig och mina tårar hela tiden. Eftersom han ville äta typ 15 minuter var 20:e minut så var det inget alternativ att sitta instängd i vardagsrummet heller.

Sjutton också att man inte får vara olika. Man ska direkt efter förlossningen vara pigg som en gummibjörn och inte ha några som helst bekymmer. Precis som att man bestämmer sånt själv.

Har jag påstått det någonstans? Jag har upprepade gånger skrivit att man ska respektera att nyblivna föräldrar (mammor) kanske inte vill ha besök, är trötta eller vad som helst. Det är inget konstigt alls.
Jag vände mig mot vissa inlägg som tyckte att det var helt okej att få en "knäpp" pga hormonerna och få reagera hur som helst, inte tåla någonting och bli helt förändrad.
Det tyckte jag att man skulle försöka kontrollera, om man nu får så.

Har som sagt själv barn och vet mycket väl hur det känns efteråt, båda snitt med smärta efteråt och den sista prematur med massor av problem som tog all energi i anspråk ungefär.
MEN, man ska bannemig inte behöva väga varje ord på guldvåg inför mig ändå - för jag kan faktiskt använda hjärnan också, inte bara hormonerna och känslorna.

 

[klockmalva]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Jag vände mig mot vissa inlägg som tyckte att det var helt okej att få en "knäpp" pga hormonerna och få reagera hur som helst, inte tåla någonting och bli helt förändrad.
Det tyckte jag att man skulle försöka kontrollera, om man nu får så.

- för jag kan faktiskt använda hjärnan också, inte bara hormonerna och känslorna.

Meen... vad ska man göra då? Om man har fått en sån där "knäpp", bli överkänslig och helt "förändrad" .... och inte kan "styra/äga/kontrollera" det? i allafall inte försa tiden. Ingen står ju ut med att vara personlighetsförändrad för alltid ... kan man inte bara accepter att det är så för en del, under en period då?

det är ju jättebra att du kan det. och jag tror absolut att den erfarenhet du har, har varit till hjälp för dig. just därför kanske du kan ha en mer liberal inställning, för ganska många saknar den erfarenhet du beskriver.

 

[lewellyn]

Sv: Hälsa på nyblivna föräldrar - vad tänker man på?

Mjo, det var ju några som tyckte att man fick reagera typ hur som helst, och att besökarna skulle väga varje ord noga eftersom en nybliven mamma kan ta så illa upp och det måste respekteras osv.

Jag har inga invändningar mot att hormonerna påverkar en, att man är trött, vill vara ifred med sin nya bebis eller vad som Däremot avskyr jag den hyfsat utbredda uppfattningen att det är helt okej att bli "hur som helst" bara för att man har hormonrusning i kroppen, och att alla ska anpassa sig efter sådana då.
Som sagt, jag har FULL förståelse för att allt inte är exakt som vanligt, och det SKA respekteras - men jag har noll förståelse för att dom som tydligen blir helt andra personer pga hormonerna inte gör något åt det. Typ.

Jo det såg jag, men jag tolkade det inte alls så "hårt" utan som ett ganska bra tips till någon som kanske inte hälsat på en ny familj innan.

Självklart är det inte ok att bete sig som en häxa bara för att man har fått barn. gör man det så vet man nog om det, om inte annat gör partnern det och kanske kan tipsa eventuella bebis-besökare att det är bättre att komma förbi senare istället när man har hunnit ikapp.