Halloween och ålder

[Guldaskig]

Eftersom detta är exakt vad jag och barnen gjort ikväll kände jag mig lite manad att svara hur jag tänker. Vi bor strax utanför ett samhälle med ~2000 invånare, landsbygden är befolkad men verkligen inte i närheten av det antal barnfamiljer som bor i samhället. Jag kan liksom inte se att det rent procentuellt gör så stor skillnad om jag och barnen besöker 5-6 hus på halloween. Med det sagt gick vi såklart bara till hus med pumpor tända utanför...

Det blir dessutom lite märkligt i min värld om man tänker att man viger sitt godis åt en geografiskt avgränsad skara, lite missunnsamt liksom. Vem är värd det, de på samma gata? Kvarter? Stadsdel?

Poängen var att omlandet runt just mitt samhälle är så glest befolkat att även om vi skulle gå man ur huse för att traska runt och be om godis inne i byn så utgör vi en väldigt liten andel jämfört med barnen inne i byn...

Kollegan verkade ändå bunkra upp med godis så att det förhoppningsvis räckte till alla och ville såklart inte att några barn skulle bli utan. Jag vet som sagt inte riktigt vart jag står i frågan utan kan nog sätta mig in i bägge situationer. Däremot gör det nog visst skillnad i antal barn om många från landsbygden väljer att komma in till samhället och gå. Många familjer har ju dessutom fler än ett barn med sig så det är klart att antalet barn som plingar på blir betydligt fler än om bara de i grannskapet kommer.

Fast det är väl klart att de måste få komma och gå där det faktiskt Finns hus. Finns det inga hus där man bor åker man in till närmsta tätort och går tycker jag
När godiset är slut är det slut. Det är ingen som får skylla sig själv eller någon som är skyldig att hålla någons barn med godis. Har en kommit överens med grannar eller så att de ska få komma förbi kan man hålla undan en påse åt dem.

Däremot är det ju ett jäkla otyg att ringa på hos opyntade hus!

I vår by finns det vissa kvarter som inte har ett enda pyntat hus, ska de barnen inte få vidga sin promenad tills de hittar ett då?

Otyg att ringa på hos opyntade ja! Vi har pyntat men nu när vi skulle lägga barnen här hemma valde vi att plocka bort pyntet och trodde att det skulle få folk att inte ringa på, det hjälpte dock inte

Jo jag kan ju faktiskt tycka att det är helt okej att åka till ett samhälle och gå bus eller godis om en inte bor där det finns några hus. Å andra sidan kanske det finns hus längs med vägen till samhället som är pyntade och som en kan plinga på hos? Men det kanske de gör också

Nä, han får inte skylla sig själv. Har man flyttat ut på landsbygden så har man valt bort den typen av granngemenskap, till förmån för en massa andra härliga barndomsminnen

Det är ju inte ens en traditionell högtid i Sverige utan ett kommersiellt påhitt vi nyligen lånat in. Med det sagt har det varit mysigt de tre gånger grannbarnen plingade på vår dörr! Vi bjöd gärna på godis. Jag är inte värsta motståndaren, alls. Men jag tycker inte att det borde vara det minsta konstigt att bara delta på sina egna villkor

Kan väl ändå tycka att barnen på landsbygden också ska få fira högtider såklart, men om det är en högtid att plinga på hos folk och be om godis vet jag inte om jag tycker. Det kanske anordnas nåt större firande i en stad som en kan åka in till? Jag är kluven

Jag tycker att det är ett oskick att plinga på hus som inte är pyntade, oavsett om barnen bor i huset bredvid eller en mil ut på landet. Men har man pyntat sitt hus så ser jag ingen anledning till att inte "vem som helst" ska kunna plinga på.

Här har helt plötsligt typ fem sällskap med ungar plingat på ikväll, kom ett par i fjol men innan dess har jag aldrig sett ett enda monster på de tio åren vi bott här. Så nästa år köper jag helt klart mer godis Kan inte påstå att jag har några åsikter om varken ålder eller bostadsort på de som ringer på, så länge de är trevliga! (Och ja, vi har pyntat )

Tycker också att det kan vara mysigt, i lagom mängd. Vi bor också i ett bostadsområde och här har varit ganska mycket barn både i lördags och idag och nu känner jag väl att det räcker för den här gången

 

[Praefatio]

Samtidigt är det ju naturligt att de som bor på glesbygden kommer in till tätorten för allehanda firanden, så varför inte Halloween?

Men inte firanden som bygger på enskilda personer/hushåll, väl? Det är däri hela skillnaden ligger, tänker jag. Att delta i majbrasor, midsommarfiranden, luciatåg och annat kul är självklart både okej och uppmuntrat, för där handlar det ju om något slags organiserad festlighet. Viktigt med sådana arrangemang!

I fallet med Halloween är det ju ett gäng privatpersoner som måste bestämma sig för om de har råd/är villiga att köpa ett kilo godis (eller fler, jag är osäker på vilka mängder folk det kan handla om när man känner att det börjar bli problematiskt) extra för att kunna delta utan att ses som snåla, eller om de måste avsäga sig deltagandet. Det tycker inte jag är självklart att alla ska ha rätt till. Jag tycker det ska vara okej att göra något fint för sina grannars barn utan att någon tycker det är orättvist.

 

[MidnightSoul]

Hoppas det är okej att jag lånar tråden lite!

Vi pratade idag på jobbet angående halloween. En kollega bor i ett mindre samhälle där det finns ett ”centrum” med skola och en liten affär och sen består resten av bygden av mer eller mindre landsbygd med större och mindre avstånd till grannar. I centrum av samhället finns kanske 60-80 hus som ligger tätt likt ett helt vanligt bostadsområde.

Han berättade att föräldrar som bor mer på landet tar bilen och parkerar i centrum och går ett varv bus eller godis där. Han menade på att det blir ohållbart för de i centrum att förse hela bygdens barn med godis bara för att deras föräldrar valt att bosätta sig på landsbygden. Det spelar dessutom ingen roll om en har pyntat eller ej säger han, de ringer på oavsett. Jag förstår hur han menar men kan inte riktigt bestämma vad jag tycker, jag kan förstå att en vill att ens barn ska få gå bus eller godis men det blir ju väldigt mycket barn som plingar på för de som bor i bostadsområdet… Eller får han ”skylla sig själv” när han bor där han bor?

Hur mycke godis delar man ut per barn egentligen?

 

[Praefatio]

Kan väl ändå tycka att barnen på landsbygden också ska få fira högtider såklart, men om det är en högtid att plinga på hos folk och be om godis vet jag inte om jag tycker. Det kanske anordnas nåt större firande i en stad som en kan åka in till? Jag är kluven

Jag gillar folkfestförslaget Tycker som sagt inte att det är en högtid att gå runt och plinga på hos främlingar för att få godis. Men samhället kan ju göra det till en högtid genom typ folkfest, med både godis och andra kul aktiviteter!

 

[Sel]

Men inte firanden som bygger på enskilda personer/hushåll, väl? Det är däri hela skillnaden ligger, tänker jag. Att delta i majbrasor, midsommarfiranden, luciatåg och annat kul är självklart både okej och uppmuntrat, för där handlar det ju om något slags organiserad festlighet. Viktigt med sådana arrangemang!

I fallet med Halloween är det ju ett gäng privatpersoner som måste bestämma sig för om de har råd/är villiga att köpa ett kilo godis (eller fler, jag är osäker på vilka mängder folk det kan handla om när man känner att det börjar bli problematiskt) extra för att kunna delta utan att ses som snåla, eller om de måste avsäga sig deltagandet. Det tycker inte jag är självklart att alla ska ha rätt till. Jag tycker det ska vara okej att göra något fint för sina grannars barn utan att någon tycker det är orättvist.

Som sagt är det inte svårare än att säga att godiset är slut, jag tycker verkligen inte att det är något konstigt. Sätter man upp pynt och "är med i leken" är alla som beter sig välkomna helt enkelt. Det är ett valfritt deltagande. Vill man bara att särskilda personer ska komma förbi får man komma överens om det med dem och dessutom förmedla till de som inte är inbjudna att det inte finns något godis till dem tänker jag, annars undrar jag var man ska börja dra gränserna på kartan? Det kan som sagt finnas barn i nästa kvarter som kommer över om de inte har några hus nära till hands också.
Är man dessutom med och öppnar dörren är det ju enkelt att begränsa hur många godbitar varje barn får ta.

När vi knallade omkring som påskkärringar när jag var liten gick vi då så långt våra små ben orkade, och vi blev säkert körda en bit också ibland.

Jag tycker att det räknas som ett firande nuförtiden, men som alla andra ett högst frivilligt sådant. Man behöver inte delta och självklart är det ohyfsat att ge sig på de som inte firar, alltså opyntade hus. Det ska de ha bannor för!

 

[Sel]

Här är det verkligen inte en grej att gå till opyntade hus, jag har aldrig hört att det förekommer (jag tror de ungarna skulle få rejäla bannor. ) men traditionen har ju en annan historik här (inte Halloween, men Samhain) och det lever kvar tror jag.

 

[FeatherCloud]

Hur mycke godis delar man ut per barn egentligen?

Min unge fick 1-2 godisbitar (typ Geishachoklad, fruktkola, klubba) per hus hos de flesta. Ett hus hade packat egna små påsar med särskilt halloweengodis, var 5 bitar i den tror jag. Så inga mängder här.

 

[Praefatio]

Som sagt är det inte svårare än att säga att godiset är slut, jag tycker verkligen inte att det är något konstigt. Sätter man upp pynt och "är med i leken" är alla som beter sig välkomna helt enkelt. Det är ett valfritt deltagande. Vill man bara att särskilda personer ska komma förbi får man komma överens om det med dem och dessutom förmedla till de som inte är inbjudna att det inte finns något godis till dem tänker jag, annars undrar jag var man ska börja dra gränserna på kartan? Det kan som sagt finnas barn i nästa kvarter som kommer över om de inte har några hus nära till hands också.
Är man dessutom med och öppnar dörren är det ju enkelt att begränsa hur många godbitar varje barn får ta.

När vi knallade omkring som påskkärringar när jag var liten gick vi då så långt våra små ben orkade, och vi blev säkert körda en bit också ibland.

Jag tycker att det räknas som ett firande nuförtiden, men som alla andra ett högst frivilligt sådant. Man behöver inte delta och självklart är det ohyfsat att ge sig på de som inte firar, alltså opyntade hus. Det ska de ha bannor för!

Jag förstår ditt/ert perspektiv. Ogillar dock principen ”är du med så får du leken tåla” när det handlar om att vara schysst och ge bort godis, tycker det blir så himla underligt. Det påminner mig alldeles för mycket om när man engagerar sig i saker för folk, och sedan får sura miner när man säger nej. ”Men du brukar ju alltid…” eller ”men X fick ju hjälp…” Trist att inte kunna få njuta av att vara schysst mot de som är närmast (relationsmässigt eller geografiskt eller…) utan att förväntas vara lika schysst mot alla andra.

Men återigen, nu vet jag inte hur det blir i verkligheten i de här situationerna. Det kanske handlar om fem eller tio barn extra, och då har det ingen betydelse i min värld heller. Jag bor mitt i stan, så här skulle det handla om hundratals barn om fler än de absoluta grannarna kom. Med tanke på att kollegan i originalinlägget faktiskt upplevde det som ett bekymmer, så har jag antagit om att det handlar om fler än en handfull.

 

[FeatherCloud]

Klart att du valt bort en massa upplevelser för dina barn, som mina stadsbarn har? Så är ju sakens natur, liksom. Precis som att mina stadsbarn går miste om mängder av fantastiska upplevelser som dina barn får av dina lantbarn. Att de vuxnas livsval påverkar barnens liv är väl inte märkligt?

Jag må vara trött just nu men vad menar du att jag valt bort för mina barn genom att bo på landet? Kan inte komma på några konkreta exempel förutom just halloween som du menar att de inte får delta i. Vi är ju liksom mobila, vi tar del av stadens utbud ofta, precis som att det är tillåtet för stadsbarn att åka ut på landet...

Jag hade förstått ditt resonemang om det var ett tvång att ge ut godis men det är ju i högsta grad frivilligt. Vill man vara med - köp. Har man inte råd - låt bli och pynta inte. Tar godiset slut - säg det och beklaga. Inte svårare än så.

 

[FeatherCloud]

Däremot gör det nog visst skillnad i antal barn om många från landsbygden väljer att komma in till samhället och gå. Många familjer har ju dessutom fler än ett barn med sig så det är klart att antalet barn som plingar på blir betydligt fler än om bara de i grannskapet kommer.

Antal, absolut. Andel - inte lika säker faktiskt. (Och antal har jag inte sagt något om tror jag )Men då talar jag utifrån vår kontext i den ort och landsbygd jag känner till, men jag har liksom svårt att se att det skulle vallfärda hundratals barn från landet för halloween?

Och landet är just landet - glest

 

[Human]

Det blir ju direkt konstigt att säga att det ska finnas en geografisk begränsning, tycker jag. Är det egna kvarteret man ska hålla sig till? Stadsdelen? Staden? Om man som familj firar halloween hemma hos en annan familj, ska man då åka hem till sig när det är dags för bus eller godis?

Jag tycker att man ställer ut en pumpa om man vill vara med, och då delar man ut godis till de barn som kommer så länge man vill/har kvar och sen säger man att det är slut när det är det/när man tröttnat (eller tar in pyntet).

Jag var för övrigt i Boston på Halloween för många år sen, och då var vi hemma hos vänner som bodde i ett rikt område i staden. Det var en del av grejen att barn från andra områden åkte just till den stadsdelen för Halloween.

Och ursprungsfrågan, klokt att åldersbegränsa, tonåringar kan gå med som sällskap till yngre barn men inte i grupp skulle jag säga.

 

[Sel]

Jag förstår ditt/ert perspektiv. Ogillar dock principen ”är du med så får du leken tåla” när det handlar om att vara schysst och ge bort godis, tycker det blir så himla underligt. Det påminner mig alldeles för mycket om när man engagerar sig i saker för folk, och sedan får sura miner när man säger nej. ”Men du brukar ju alltid…” eller ”men X fick ju hjälp…” Trist att inte kunna få njuta av att vara schysst mot de som är närmast (relationsmässigt eller geografiskt eller…) utan att förväntas vara lika schysst mot alla andra.

Men återigen, nu vet jag inte hur det blir i verkligheten i de här situationerna. Det kanske handlar om fem eller tio barn extra, och då har det ingen betydelse i min värld heller. Jag bor mitt i stan, så här skulle det handla om hundratals barn om fler än de absoluta grannarna kom. Med tanke på att kollegan i originalinlägget faktiskt upplevde det som ett bekymmer, så har jag antagit om att det handlar om fler än en handfull.

Som jag skrev går det ju utmärkt att säga nej också, svårare än så är det inte... jag undrar mest hur man annars rent praktiskt ska beräkna vilka som är välkomna att knacka på och inte, och hur ska dörrknackarna veta vilka dörrar som är okej om inte bara genom att de är pyntade? Vilken areal får man räkna med? Det blir en rätt omöjligt ekvation eftersom en del kanske gärna vill att hela socknens barn kommer förbi medan någon annan helst bara ser klasskompisarna till Pelle ungefär - så jag tycker lite att om man pyntar och bjuder in får man räkna med att det blir fler eller färre än man trott.
Den enda regeln som är "allmängiltig" är att man inte knackar på opyntade dörrar.

Det betyder inte att man måste hålla hundratjugo ungar med en full näve godis var, eller ens en enda om man inte vill. Jag har en skylt på grinden där det står att man inte får knacka på, sedan har jag en liten hink på grinden som jag fyller på då och då. När den är tom är den tom och man får ändå inte knacka på.

Ja att diskutera enbart utifrån situationen @Guldaskig beskrev blir ju svårt eftersom vi inte vet någon skala eller detaljer, jag tänker mer generellt.

 

[Guldaskig]

Hur mycke godis delar man ut per barn egentligen?

Här fick de ta 1-2 stycken var för att det skulle räcka till alla, vi hade köpt en sån stor påse plopp, en stor påse kexchoklad, en påse med 25 klubbor och ca 30-40 fruktgodisar av något slag. Allt tog slut… Så om föräldrar börjar köra runt sina barn hit som bor 7-10 km bort skulle jag också kanske reagera, det går åt rätt mycket godis

 

[Guldaskig]

Det blir ju direkt konstigt att säga att det ska finnas en geografisk begränsning, tycker jag. Är det egna kvarteret man ska hålla sig till? Stadsdelen? Staden? Om man som familj firar halloween hemma hos en annan familj, ska man då åka hem till sig när det är dags för bus eller godis?

Jag tycker att man ställer ut en pumpa om man vill vara med, och då delar man ut godis till de barn som kommer så länge man vill/har kvar och sen säger man att det är slut när det är det/när man tröttnat (eller tar in pyntet).

Jag var för övrigt i Boston på Halloween för många år sen, och då var vi hemma hos vänner som bodde i ett rikt område i staden. Det var en del av grejen att barn från andra områden åkte just till den stadsdelen för Halloween.

Och ursprungsfrågan, klokt att åldersbegränsa, tonåringar kan gå med som sällskap till yngre barn men inte i grupp skulle jag säga.

Vad roligt! Jag har själv bott i Boston och minns också hur vi gick runt på halloween

 

[Praefatio]

Jag må vara trött just nu men vad menar du att jag valt bort för mina barn genom att bo på landet? Kan inte komma på några konkreta exempel förutom just halloween som du menar att de inte får delta i. Vi är ju liksom mobila, vi tar del av stadens utbud ofta, precis som att det är tillåtet för stadsbarn att åka ut på landet...

Jag hade förstått ditt resonemang om det var ett tvång att ge ut godis men det är ju i högsta grad frivilligt. Vill man vara med - köp. Har man inte råd - låt bli och pynta inte. Tar godiset slut - säg det och beklaga. Inte svårare än så.

Mitt äldsta barn är till exempel helt oberoende av min hjälp för att ta sig till en massa saker. Hon kan gå ner på gården där det alltid finns kompisar att leka med, en fantastisk ynnest som jag är extremt glad för. Hon kan promenera till nästan alla kompisar i klassen (på egen hand, om de så önskar), hon kan gå till biblioteket själv om hon känner för det. Hon kan promenera till och från skolan på 15 minuter (och det tycker vi är långt, förra skolan låg fyra minuter bort). Hon kan traska över till morföräldrarna på två minuter för att låna hunden eller bara säga hej, och vi kan ta oss till de flesta aktiviteter man kan tänka sig på under 20 minuter från dörr till dörr med kollektivtrafik eller cykel. När hon blir tonåring kan hon ta cykeln och rulla ner till allt vad staden har att erbjuda.

Närheten till allt och den autonomin i relativt låg ålder är någonting man väljer bort på landet (antar jag, så har det i alla fall varit för de jag känner som vuxit upp på landet).

Jag hoppas inte du tar illa upp. Jag lägger ingen värdering i det, det är olika slags uppväxter med olika förutsättningar. Men det är främmande för mig att tänka att väldigt olika uppväxtmiljöer inte skulle innebära olika förutsättningar för barnen, olika för- och nackdelar. Hade jag kunnat hade jag velat ge mina barn dina barns uppväxt på landet istället, för i mina ögon är det dina barn som har dragit det längsta strået här i livet vad gäller uppväxtmiljö. Men så tycker jag att Halloween är väldigt oviktigt också.

 

[Sel]

Här fick de ta 1-2 stycken var för att det skulle räcka till alla, vi hade köpt en sån stor påse plopp, en stor påse kexchoklad, en påse med 25 klubbor och ca 30-40 fruktgodisar av något slag. Allt tog slut… Så om föräldrar börjar köra runt sina barn hit som bor 7-10 km bort skulle jag också kanske reagera, det går åt rätt mycket godis

Jag tycker också att 1-2 godisar per unge är rimligt. Om man vill går det ju att köpa typ dumlepåsar eller annat smått som är inslaget istället för stora bitar som klubbor och liknande, så räcker det längre. Jag hade även mandariner i hinken i år och hälften av dem försvann faktiskt. Fast det är ju inte särskilt billigt.

 

[Guldaskig]

Antal, absolut. Andel - inte lika säker faktiskt. (Och antal har jag inte sagt något om tror jag )Men då talar jag utifrån vår kontext i den ort och landsbygd jag känner till, men jag har liksom svårt att se att det skulle vallfärda hundratals barn från landet för halloween?

Och landet är just landet - glest

Tror inte det var frågan om hundratals Men vad jag förstod det som kom det barn redan i lördags och han förväntade sig även att det skulle komma barn ikväll också. Sen hur många som faktiskt bodde i grannskapet eller utanför kan jag inte svara på.

Såklart, och om hälften av de på landsbygden dessutom är äldre som inte firar halloween förstår jag att möjligheterna att plinga på minskar drastiskt.

 

[Guldaskig]

Jag tycker också att 1-2 godisar per unge är rimligt. Om man vill går det ju att köpa typ dumlepåsar eller annat smått som är inslaget istället för stora bitar som klubbor och liknande, så räcker det längre. Jag hade även mandariner i hinken i år och hälften av dem försvann faktiskt. Fast det är ju inte särskilt billigt.

Vi gick all in på inslagna godisar i år Det var i storleken dumle på både klubbor och de där med fruktsmak, de gick åt som smör i solsken!

 

[Imogen]

Tycker också att 12-13 känns som en rimlig gräns. Fram till man börjar högstadiet typ.

Fast med det sagt så börjar Halloween bli något för alla åldrar här i samhället där vi bor. Det har blivit ordentligt uppstyrt de senaste åren!

I lokala facebookgruppen skapas event med en digital karta. Hus som är pyntade och vill ha besök kan anmäla sig dit och så kan man se på kartan var i byn det finns många hus att gå till. I år var det drygt 100 hus med på kartan, plus många som hade pyntat ändå utan att anmäla sig. Det är tydliga regler om dag och tidsintervall och att man bara får gå till pyntade hus.

Och många går verkligen all in på pynt, och på att skrämmas tillbaka! Vissa varnar (med rätta!) för att husen inte är lämpliga för små barn

Vi var ute en sväng med barnen ikväll och förutom massor med små monster var dry många som var ute och gick bara för att titta på spektaklet utan att tigga godis

 

[Sel]

Vi gick all in på inslagna godisar i år Det var i storleken dumle på både klubbor och de där med fruktsmak, de gick åt som smör i solsken!

Inslagna måste de ju vara! Jag tänkte bara att det nog är många som går all in och köper de där jättedyra multipacken med chokladkakor, mini haribopåsar och liknande och inte tänker på att det går minst lika bra med inslaget smågodis av vilken variant som helst.