Hållbarhet stor häst

[EZMK]

Min vän fysioterapeuten postade nyss ett inlägg på IG kring detta som sammanfattar det mer kring rörlighet men som säkert påverkas av storlek då det blir mer massa och påfrestning att koordinera kan jag tänka mig. Något citat från det är t.ex. "Gårdagens lite styvare halvblod är snart ett minne blott. Träningsfokus har länge legat på att göra hästarna mjuka o lösgjorda. Rörlighet utan matchande muskelstabilitet ger besvär då lederna hamnar i ytterlägen. Och idag är det vanligare att hästarna är just överrörliga än stela. Vi måste därför tänka om träningen. Fokus på stabilitet och centrering av rörelserna för att undvika slitage på leder och ligament."

 

[Mia_R]

När jag lät betäcka min ena häst för över 20 år sedan valde jag medvetet bort en hingst just pga att han lämnade stort upp mot 180. Jag träffade uppfödaren och såg flera avkommor, men för mig är 160 -165 att föredra, sen att en av mina andra hästar växte tills han blev 170 är inget att göra åt. Han hade varit mycket häst även om han varit mindre.

Jag är en stark förespråkare för att rida på varierat underlag och uteritter, inte enbart bana eller ridhus. Jag tror det förebygger mycket skador om man varierar sitt arbete och låter hästen komma ut mer även i skog och mark, något som inte heller är möjligt för många.

Sen handlar det ju inte enbart om storlek, det är väldigt mycket svårare att ha en stor häst att transportera, inackordera, köpa utrustning till osv.

 

[SiZo]

Mankhöjden och hälsokontrollen är gjord när de är 4-5 år, mellan 1973-2005, och sedan antar jag att tävlingsresultaten är kollade efter det fram till 2012-2013 typ, när studien gjordes.

Ja det måste vara så de menar, men det är inte så de har skrivit.
Jag blir lite frågande, det är många siffror jag inte hittar i studien. Hur många hästar var det de tittade på i varje mankhöjd? Det kan jag inte hitta i metoddelen. Det skulle ju kunna vara så att det var betydligt fler hästar med en mankhöjd på 164-171, för kurvan där de tar "life time performence" ser bara ut som en normalfördelad kurva? Så jag har lite svårt att känna att man kan dra några slutsatser med denna i artikel i ryggen.

 

[Gabby_Ossi]

Ja det måste vara så de menar, men det är inte så de har skrivit.
Jag blir lite frågande, det är många siffror jag inte hittar i studien. Hur många hästar var det de tittade på i varje mankhöjd? Det kan jag inte hitta i metoddelen. Det skulle ju kunna vara så att det var betydligt fler hästar med en mankhöjd på 164-171, för kurvan där de tar "life time performence" ser bara ut som en normalfördelad kurva? Så jag har lite svårt att känna att man kan dra några slutsatser med denna i artikel i ryggen.

Jag har inte kollat den artikeln där grafen med mankhöjd vs tävlingsår finns med, men det som visas i den publikationen jag länkade är mankhöjd vs poäng på veterinärbedömningen som båda gjorts på kvalitetsbedömningen som 4-5 åringar.

Det var ju inte främst mankhöjden man tittade på, utan man tog ju datan för alla de ca 9000 hästar som visades, så ja, jag skulle gissa att det fanns fler av de medelstora hästarna.

 

[SiZo]

Jag har inte kollat den artikeln där grafen med mankhöjd vs tävlingsår finns med, men det som visas i den publikationen jag länkade är mankhöjd vs poäng på veterinärbedömningen som båda gjorts på kvalitetsbedömningen som 4-5 åringar.

Det var ju inte främst mankhöjden man tittade på, utan man tog ju datan för alla de ca 9000 hästar som visades, så ja, jag skulle gissa att det fanns fler av de medelstora hästarna.

Ja exakt, och då blir statistiken inte riktigt tillförlitlig om man inte har med det i beräkningen, vilket jag heller inte kan se att de har. Men jag kan missta mig givetvis. Då säger det liksom noll och inget om hållbarheten. Vilket det iofs inte gjorde ändå eftersom de bara kollade på tävlande hästar.

 

[tuaphua]

Min vän fysioterapeuten postade nyss ett inlägg på IG kring detta som sammanfattar det mer kring rörlighet men som säkert påverkas av storlek då det blir mer massa och påfrestning att koordinera kan jag tänka mig. Något citat från det är t.ex. "Gårdagens lite styvare halvblod är snart ett minne blott. Träningsfokus har länge legat på att göra hästarna mjuka o lösgjorda. Rörlighet utan matchande muskelstabilitet ger besvär då lederna hamnar i ytterlägen. Och idag är det vanligare att hästarna är just överrörliga än stela. Vi måste därför tänka om träningen. Fokus på stabilitet och centrering av rörelserna för att undvika slitage på leder och ligament."

Ja, gamla militärstammen var styvare och mindre rörliga. Då fick man via ridningen skapa lösgjordhet och rörelser.

Jag red under många år pga skada endast islandhäst, arab, PRE, lusse, Iberier. Där får man ju jobba mer med att linjera upp hästen, påverka takten och lite grann strypa rörelserna så att säga innan hästen orkar hålla i hop. När bakdelen kan matcha mkt frambensrörelser kan man släppa fram det. Men inte före det. För då "går hästen av" i mitten och bakdelen kommer inte i fatt framdelsrörelserna alls eller under mkt lång tid.

Numer finns ju också många sådana halvblod. Min är medelålders och inte modern typ. Men han har en hel del fullblod, anglo etc längre bak som slagit igenom mycket i honom och gett en extrem överrörlighet. Med en sådan häst måste man jobba så att lederna inte hamnar i ytterlägen innan hästen är stark nog. Min häst har tex också ett bakknä som saknar skålning och är väldigt instabilt. Särskilt med hans extrema överrörlighet och lite slappa ligament. Med sjukgymnastsikt tänk i träningen går det att också rida annat. Men bara rida annat hade gett en trasig häst.

Här har vi lite problem i att många rider hemma som de rider på tävling, i lite övertempo(för individen) och för lång steglängd. Då hamnar leden i ytterlägen för mycket och hästen orkar inte hålla ihop.
Det är ju hyfsat vanligt numer med dressyrryttare som måste spruta bakknän och rygg. Och att man normaliserar det och ser det som ngt som sker regelbundet och att man skickar "hästen på SPA" någon gång per år med behandling följt av vattenträning. Man ser det liksom inte som att hästen är skadad. Och man funderar inte över varför. Lite mer än att man får tänka på en liten ny sak ihop med samma tränare som hästen blivit skadad av att ridas för, upprepade gånger.
Bra ridning stärker ju hästen! Om ridningen inte gör det bör man ta sig en rejäl funderare.
På sådana individer är det viktigt att man i början rider så att hästen muskelmässigt orkar hålla ihop och inte blir för öppen i någon led och därav blir överansträngd i den.
Det ser inte det minsta flashigt ut. Men man får ha en plan och lita på processen. Slutmålet blir ju kanon sen.
Att lära sig jobba dem avsuttet är ju kanon också så klart!

Lär man dem det så brukar de få med sig sundare rörelsemönster i hagen och man minskar skaderisk även där.

 

[tuaphua]

Just islandshästar har ju blivit större de senaste årtiondena, och vissa typer har också blivit mer finlemmade och "sportigare". Det tänker jag såklart kan påverka hållbarheten. Bara för att hästen blir högre betyder kanske inte att den kan bära mer vikt/längre ryttare om de också är väldigt sportiga i typen.

Jag tror att aveln hos islandshästarna har gått mot högre individer då hästarna kanske mer och mer används för just ridning idag. Tidigare var de kanske mer ett arbetsredskap på Island och avlades därefter. Jag vet att just de islandsfödda hästarna ofta är större än de utlandsfödda, Island är på framkant när det gäller stora hästar. Samtidigt verkar ju inte hållbarheten påverkas nämnvärt, som tidigare nämnts(?) sållas de ohållbara individerna ut rätt så hårt. Men tiden får såklart utvisa hur hållbara hästarna omkring 150 cm i mkh är som finns idag. Min egen är 148 som 5åring, och lär nog sluta på 150. Jag köpte honom delvis för storleken, jag själv är över 180 cm lång med sjukt långa ben. Jag tänker att min ridning och hans träning kommer påverka hans hållbarhet mycket. Styrka kommer vara a och o, vilket jag tror kan appliceras på de större halvbloden också som både blivit högre och proportionellt sett nättare än sina mindre släktingar.

Visa bifogad fil 114474
Här är vi. Hästis är alltid glad och pigg och jag vänjer mig mer och mer med att mina ben helt enkelt är sjukt långa.

Problemet med islänningar är ju ofta att de har så kort rygg att det inte finns plats med stor nog sadel åt en normalstor person. Den nya sportigare islänningarna är ju också mkt spensligare och ibland verkligen INTE lämpliga att bära vuxna ryttare som väger så värst mycket.
Det är liksom inte ok att rida hästar som man måste ha sadel som ligger an alldeles för långt bak och sedan själv också hamna långt bak i sadeln så att trycket till stor del placeras där hästen inte kan och ska ha sadel/tryck.
Vi har ju också problem i form av att många veterinärer är ovana vid deras rörelsemönster/gångarter och därför har svårt att avgöra om de är smärtpåverkade eller ej. Och en ras som har många individer som är rätt tuffa och bra på att dölja smärta.
Min islandskorsning med bild i tråden var otroligt smärttålig. De märkte inte ens att han skurit upp benet väldigt illa i boxen vid vare sig ut eller insläpp iom att han stod på torv och hade lång vinterpäls som dolde blodet.
Många veterinärer ser islänningar som ens värsta mardrömspatienter iom att de kan verka opåverkade trots väldig smärta. Det är ingen slump att det är mycket islandshästar på rehabställen/hos oss rehabtränare.
Det blir väldigt svårt för gemene man att avgöra om dennes islänning mår bra när de kanske döljer det väl, veterinärer står handfallna etc.
Jag har också tränat islänning som hade grövre bål än mitt halvblod som hade vid sadel. Den var under 140. Men hade så enormt grov bål, ben etc att den med lätthet skulle bära långa män. Så visst finns det sådana!
Men många av de sportigare typerna är inte lämpliga för vuxna som inte är petit.

Jag säger inte att du och din kompis är fel och inte funkar. Jag vet inget om er.
Men som ras och hur den hanteras av många så finns det problem!

 

[Fazeem]

Problemet med islänningar är ju ofta att de har så kort rygg att det inte finns plats med stor nog sadel åt en normalstor person. Den nya sportigare islänningarna är ju också mkt spensligare och ibland verkligen INTE lämpliga att bära vuxna ryttare som väger så värst mycket.
Det är liksom inte ok att rida hästar som man måste ha sadel som ligger an alldeles för långt bak och sedan själv också hamna långt bak i sadeln så att trycket till stor del placeras där hästen inte kan och ska ha sadel/tryck.
Vi har ju också problem i form av att många veterinärer är ovana vid deras rörelsemönster/gångarter och därför har svårt att avgöra om de är smärtpåverkade eller ej. Och en ras som har många individer som är rätt tuffa och bra på att dölja smärta.
Min islandskorsning med bild i tråden var otroligt smärttålig. De märkte inte ens att han skurit upp benet väldigt illa i boxen vid vare sig ut eller insläpp iom att han stod på torv och hade lång vinterpäls som dolde blodet.
Många veterinärer ser islänningar som ens värsta mardrömspatienter iom att de kan verka opåverkade trots väldig smärta. Det är ingen slump att det är mycket islandshästar på rehabställen/hos oss rehabtränare.
Det blir väldigt svårt för gemene man att avgöra om dennes islänning mår bra när de kanske döljer det väl, veterinärer står handfallna etc.
Jag har också tränat islänning som hade grövre bål än mitt halvblod som hade vid sadel. Den var under 140. Men hade så enormt grov bål, ben etc att den med lätthet skulle bära långa män. Så visst finns det sådana!
Men många av de sportigare typerna är inte lämpliga för vuxna som inte är petit.

Jag säger inte att du och din kompis är fel och inte funkar. Jag vet inget om er.
Men som ras och hur den hanteras av många så finns det problem!

Smärttåligheten har jag ingen egen erfarenhet av med islandshästar, då jag är relativt ny med rasen. Men sadelläget är ju det eviga problemet. Jag upplever att det ofta tummas på just det, att det sadlas för långt bak för ryggen men det "måste" man göra. Jag sadlar ofta för långt fram enligt de flesta islandshästryttare jag träffar, men jag sadlar ändå bakom bogbladet.

Och givetvis finns det problem, särskilt nu med de högre och spensligare hästarna. Hållbarheten och förmågan att bära upp längre ryttare kommer ju inte per automatik med bara högre höjd. Förhoppningsvis avlas det både på grovhet och höjd framöver. Jag hoppas själv att mitt troll även breddar sig så småningom.

 

[MJLee]

På tal om små hästar och stora ryttare. Mongoler erövrade stora delar av världen på sina hästar och var mycket skickliga ryttare. Och då ska man ändå ha i åtanke att mongoler generellt är kortare än västerlänningar.

 

[tuaphua]

Smärttåligheten har jag ingen egen erfarenhet av med islandshästar, då jag är relativt ny med rasen. Men sadelläget är ju det eviga problemet. Jag upplever att det ofta tummas på just det, att det sadlas för långt bak för ryggen men det "måste" man göra. Jag sadlar ofta för långt fram enligt de flesta islandshästryttare jag träffar, men jag sadlar ändå bakom bogbladet.

Och givetvis finns det problem, särskilt nu med de högre och spensligare hästarna. Hållbarheten och förmågan att bära upp längre ryttare kommer ju inte per automatik med bara högre höjd. Förhoppningsvis avlas det både på grovhet och höjd framöver. Jag hoppas själv att mitt troll även breddar sig så småningom.

Ja, min luddgubbe hade rätt kort rygg, stora bogbladoch var dessutom rejält överbyggd. När sadelutprovaren kom ut var det första hon sa: "Åh, herregud! Det här blir inte lätt." Inte "Hej, jag heter.."
Jag fick specielbeställa sadel som byggdes för honom. Och sen se till att jag fick plats i den.
Tyvärr måste man ju själv se till att man inte tummar på hästens väl och ve för att man ska rida. Rida är ju liksom redan en av de större ego-sakerna man kan syssla med. Då måste det ju göras så att hästarna mår bra. Då kan man inte lägga sadeln för långt bak. När man endast är i islandsvärlden kan ju det där med att sadla för långt bak normaliseras för en iom att det är så vanligt och de som rider VM gör det.
Lite så är det väl inom alla grenar, att vi bör lära av varann.

 

[tuaphua]

Visa bifogad fil 114504

På tal om små hästar och stora ryttare. Mongoler erövrade stora delar av världen på sina hästar och var mycket skickliga ryttare. Och då ska man ändå ha i åtanke att mongoler generellt är kortare än västerlänningar.

Man får nog lite grann fråga sig vad som är att vara bra ryttare. Att ha balans och lyckas få hästen att göra vad man vill.. Är det bra om hästen får ont, är rädd etc? Det är inte direkt jättekul metoder som används både idag och förr bland Mongoler. Det kan nog absolut vara så att vissa av de hästarna gått med smärta. Många av de hästar som måste överleva i svåra miljöer blir ju inte bara tåliga för miljö/svårt att hitta mat etc. De blir tåliga öht mentalt och krigar igenom lidande av olika slag. Eller lär sig inlärd hjälplöshet.

Och även tex om man ser till barocken och de stora mästarna där som på sätt och vis verkligen kunde utbilda och rida och där deras texter än idag är fantastiskt bra så kan man ju också hitta "om din häst lägger tungan över bettet/sticker ut den, klipp av i önskad längd" typ.
Även riddare red ju förr i tiden hästar som var mindre än våra stora halvblod. Och det också med tung rustning. Vissa av dem kunde förmodligen få hästen att bära upp dem mkt väl om de var skolade inom ridning och tex nått skolor ovan mark. Man lär sig nog att bli väldigt duktig i något när ens liv hänger på att det fungerar. De som stred till häst kunde inte tolerera de småmissar vi alla släpper igenom dagligen.
Men man kan nog anta att även om en sådan välutbildad häst var värd galet mycket pengar och riddarens liv hängde på att den funkade så fanns det nog en del saker som man i dag skulle sett som rätt otrevligt också hos en del.

 

[MJLee]

Man får nog lite grann fråga sig vad som är att vara bra ryttare. Att ha balans och lyckas få hästen att göra vad man vill.. Är det bra om hästen får ont, är rädd etc? Det är inte direkt jättekul metoder som används både idag och förr bland Mongoler. Det kan nog absolut vara så att vissa av de hästarna gått med smärta. Många av de hästar som måste överleva i svåra miljöer blir ju inte bara tåliga för miljö/svårt att hitta mat etc. De blir tåliga öht mentalt och krigar igenom lidande av olika slag. Eller lär sig inlärd hjälplöshet.

Och även tex om man ser till barocken och de stora mästarna där som på sätt och vis verkligen kunde utbilda och rida och där deras texter än idag är fantastiskt bra så kan man ju också hitta "om din häst lägger tungan över bettet/sticker ut den, klipp av i önskad längd" typ.
Även riddare red ju förr i tiden hästar som var mindre än våra stora halvblod. Och det också med tung rustning. Vissa av dem kunde förmodligen få hästen att bära upp dem mkt väl om de var skolade inom ridning och tex nått skolor ovan mark. Man lär sig nog att bli väldigt duktig i något när ens liv hänger på att det fungerar. De som stred till häst kunde inte tolerera de småmissar vi alla släpper igenom dagligen.
Men man kan nog anta att även om en sådan välutbildad häst var värd galet mycket pengar och riddarens liv hängde på att den funkade så fanns det nog en del saker som man i dag skulle sett som rätt otrevligt också hos en del.

Ja naturligtvis var/är det en hel annan hästhållning, liksom bl.a native americans, och även hos beduinerna förr. Men poängen (om det finns någon) är att skickliga ryttare är något av en subjektiv åsikt.

Genetiskt har de även avlat på de mest sega, friska och tåliga hästarna eftersom det var avgörande, så de har avlat fram härdiga individer.

Edit: Aveln har alltså skett utifrån helt andra premisser än i Sverige.

 

[Emma-pemma]

fast tung? 56 kg är ju lite. Du menar att jag inte borde få rida en svb på 152 hög när jag vägde 75? (min medishäst, fullblod var så hög och jag reflekterade inte ens över att jag skulle vara tung eller stor för henne).

Haha! Nej, svaret syftade till att upplysa om att det finns en hel del mindre SWB, fast de syns kanske inte på OS. Och att även vuxna (jag är ju ändå över 50 så räknar mig dit) kan rida dessa.

 

[Ramona]

Känns som aveln går lite åt fel riktning med överrölighet mm.

Det är alltid aveln som folk skyller på. Men nej, oftast är det faktiskt inte aveln som ställer till det för de allra flesta ryttare. Det är ryttarna och den enorma okunskap och lathet som finns i Sverige att ta fram en unghäst på ett vettigt sätt. Och att det sedan premieras av domare med spända hästar som har flashiga, men forcerade gångarter.

Alla djur, inkl hästar och människor, mår bäst av varierad träning. Det vet vi. Ändå stöter man märkligt nog för ofta på hästar som inte rids ut på alls utan bara rids i ridhus. Hästar som aldrig varit utanför en gårdsplan med argumenten att hästen är så svårt att rida ut på för att den är för vass. Nja, det handlar väl mer om att hästen aldrig är miljötränad, aldrig fått gå promenader ut i skog och mark som unghäst, aldrig fått se världen. Ingen har lagt tiden på unghästen att få den säker utanför gårdsplanen. Det är inte så att hästar föds säkra, det är vi som tränar dem. Är man rädd om och framför allt rädd för sin unghäst ska man inte ha den. Då ska man låta någon annan miljöträna hästarna. Har hästen heller aldrig utsatts för en kuperad miljö med ryttare är det klart att hästen varken har balans eller styrka för att klara av att hantera det, vilket innebär att den osäkra ryttaren blir ännu mer osäker då hästen kanske snubblar, hoppar över saker istället för att tänka och gå, etc.

Ja, vi har avlat hästar mer lite mer skärpa än vad som fanns för 40 år sedan, men vi är mycket smartare och kunnigare idag vad gäller hästars inlärning, hästars beteenden och hästars utveckling.

En sak är säker och det är att endast ridhusträning inte gör gott för varken den mentala eller fysiska biten. Ändå ser man mängder med ridna unghästar som aldrig blivit ridna utanför ett ridhus. Jag förstår säkerhetsaspekten, men någonstans är det ju upp till oss som har unghästar att utbilda dem. Jag har fått höra argumentet av unghästägare att de inte rider ut för att det ställs så höga krav på unghästarna numer med unghästtester etc så de måste träna hästarna, men någonstans här fallerar ju hela utbildningen av unghästen ifall man tränar den så ensidigt. De allra flesta uppfödare är väldigt måna om att deras avkommor kommer att leva långa liv där de presterar bra på tävlingsbanorna. Det är liksom det som ger uppförare gott rykte och ger deras ston mer värde.

 

[SiZo]

Det är alltid aveln som folk skyller på. Men nej, oftast är det faktiskt inte aveln som ställer till det för de allra flesta ryttare. Det är ryttarna och den enorma okunskap och lathet som finns i Sverige att ta fram en unghäst på ett vettigt sätt. Och att det sedan premieras av domare med spända hästar som har flashiga, men forcerade gångarter.

Alla djur, inkl hästar och människor, mår bäst av varierad träning. Det vet vi. Ändå stöter man märkligt nog för ofta på hästar som inte rids ut på alls utan bara rids i ridhus. Hästar som aldrig varit utanför en gårdsplan med argumenten att hästen är så svårt att rida ut på för att den är för vass. Nja, det handlar väl mer om att hästen aldrig är miljötränad, aldrig fått gå promenader ut i skog och mark som unghäst, aldrig fått se världen. Ingen har lagt tiden på unghästen att få den säker utanför gårdsplanen. Det är inte så att hästar föds säkra, det är vi som tränar dem. Är man rädd om och framför allt rädd för sin unghäst ska man inte ha den. Då ska man låta någon annan miljöträna hästarna. Har hästen heller aldrig utsatts för en kuperad miljö med ryttare är det klart att hästen varken har balans eller styrka för att klara av att hantera det, vilket innebär att den osäkra ryttaren blir ännu mer osäker då hästen kanske snubblar, hoppar över saker istället för att tänka och gå, etc.

Ja, vi har avlat hästar mer lite mer skärpa än vad som fanns för 40 år sedan, men vi är mycket smartare och kunnigare idag vad gäller hästars inlärning, hästars beteenden och hästars utveckling.

En sak är säker och det är att endast ridhusträning inte gör gott för varken den mentala eller fysiska biten. Ändå ser man mängder med ridna unghästar som aldrig blivit ridna utanför ett ridhus. Jag förstår säkerhetsaspekten, men någonstans är det ju upp till oss som har unghästar att utbilda dem. Jag har fått höra argumentet av unghästägare att de inte rider ut för att det ställs så höga krav på unghästarna numer med unghästtester etc så de måste träna hästarna, men någonstans här fallerar ju hela utbildningen av unghästen ifall man tränar den så ensidigt. De allra flesta uppfödare är väldigt måna om att deras avkommor kommer att leva långa liv där de presterar bra på tävlingsbanorna. Det är liksom det som ger uppförare gott rykte och ger deras ston mer värde.

Mja, jag håller inte med ang rädslor och miljöträning. Jag tror att även du är medveten om att rädslor i allra högsta grad är ärftligt. Jag har haft ett helt gäng hästar som inte har behövts miljötränas, de är orädda av naturen redan sin första uteritt. Medans andra är rädda och det spelar ingen roll hur mycket tid man lägger ner på träningen, de är alltid lite mer rädda av sig, även om man givetvis kan få det bättre. Men inte lika bra som de hästarna som bara föddes orädda.

 

[Karoliten]

Tror helt klart mankhöjden har betydelse, fysikens lagar liksom...
Men det finns såååå många aspekter och förhålla sig till. Ex bra foder, mycket utevistelse och rörelse som unghäst men även som vuxen. Om de får röra sig fritt under de flesta av dygnet timmar hjälper det och hålla igång maskineriet.
Samtidigt behöver en häst som växer mycket, återhämtning, lika viktigt det.
Stora hästar behöver mer uppvärmning, deras muskelmassa är ju större så det är mer massa som ska komma igång ,bli varm med god blodgenomströmning.
Varierad ridning/underlag.
Överörliga hästar måste tränas stärkande och inte hela tiden gå i ytterlägen ( även om det ser flashigt ut).
Ser många stora dressyrhästar på internationella tävlingar som har höga hovar . Tror det är för att stärka intrycket av av en stor flashig häst har dock svårt och tro det gynnar hästen.
Som.med alla hästar, ha genomgång av muskler leder osv regelbundet.
Nu kommer jag inte på mer

 

[Badger]

Det är alltid aveln som folk skyller på. Men nej, oftast är det faktiskt inte aveln som ställer till det för de allra flesta ryttare. Det är ryttarna och den enorma okunskap och lathet som finns i Sverige att ta fram en unghäst på ett vettigt sätt. Och att det sedan premieras av domare med spända hästar som har flashiga, men forcerade gångarter.

Alla djur, inkl hästar och människor, mår bäst av varierad träning. Det vet vi. Ändå stöter man märkligt nog för ofta på hästar som inte rids ut på alls utan bara rids i ridhus. Hästar som aldrig varit utanför en gårdsplan med argumenten att hästen är så svårt att rida ut på för att den är för vass. Nja, det handlar väl mer om att hästen aldrig är miljötränad, aldrig fått gå promenader ut i skog och mark som unghäst, aldrig fått se världen. Ingen har lagt tiden på unghästen att få den säker utanför gårdsplanen. Det är inte så att hästar föds säkra, det är vi som tränar dem. Är man rädd om och framför allt rädd för sin unghäst ska man inte ha den. Då ska man låta någon annan miljöträna hästarna. Har hästen heller aldrig utsatts för en kuperad miljö med ryttare är det klart att hästen varken har balans eller styrka för att klara av att hantera det, vilket innebär att den osäkra ryttaren blir ännu mer osäker då hästen kanske snubblar, hoppar över saker istället för att tänka och gå, etc.

Ja, vi har avlat hästar mer lite mer skärpa än vad som fanns för 40 år sedan, men vi är mycket smartare och kunnigare idag vad gäller hästars inlärning, hästars beteenden och hästars utveckling.

En sak är säker och det är att endast ridhusträning inte gör gott för varken den mentala eller fysiska biten. Ändå ser man mängder med ridna unghästar som aldrig blivit ridna utanför ett ridhus. Jag förstår säkerhetsaspekten, men någonstans är det ju upp till oss som har unghästar att utbilda dem. Jag har fått höra argumentet av unghästägare att de inte rider ut för att det ställs så höga krav på unghästarna numer med unghästtester etc så de måste träna hästarna, men någonstans här fallerar ju hela utbildningen av unghästen ifall man tränar den så ensidigt. De allra flesta uppfödare är väldigt måna om att deras avkommor kommer att leva långa liv där de presterar bra på tävlingsbanorna. Det är liksom det som ger uppförare gott rykte och ger deras ston mer värde.

Samtidigt har jag sett flera kommentarer i trådar här och läst i debattartiklar att uppfödarfolk tycker att människor är lite fega och dumma om de vill ha en äldre häst hellre än en unghäst. Så det behöver även finnas en respekt från det hållet om att rida in hästar är en annan sak för många än att rida X år på ridskola och kanske för många inte är det första eller ens andra, eller ens någonsin kommer att kunna ha kompetensen att göra.

 

[Görel]

Samtidigt har jag sett flera kommentarer i trådar här och läst i debattartiklar att uppfödarfolk tycker att människor är lite fega och dumma om de vill ha en äldre häst hellre än en unghäst. Så det behöver även finnas en respekt från det hållet om att rida in hästar är en annan sak för många än att rida X år på ridskola och kanske för många inte är det första eller ens andra, eller ens någonsin kommer att kunna ha kompetensen att göra.

Var har du sett det någonstans? Det har gått mig helt förbi.

 

[Badger]

Var har du sett det någonstans? Det har gått mig helt förbi.

Var någon tråd om att hästar är dyra nuförtiden och en liknande debatt med krönikor i olika hästtidningar.

Uppfattade dem som typ -tråkiga fega lata tanter vägrar köpa unghästar och föl och rida in dem själva. De vill istället ha färdiginridna hästar eftersom de är sjukt bortskämda.

Texterna var såklart längre och jag har såklart dragit i lite. Men ord som tant, bortskämd osv nämndes tillsammans med vilja ha inriden häst.

(själv tänkte jag att vilken ridskolegubbe/tant vill eller kan rida in sin första häst liksom. Uppfödarna måste tycka att det är en oerhörd klacksparksgrej att rida in hästar istället för något för experter som lärt sig genom åren som jag själv trodde.)

 

[Görel]

Var någon tråd om att hästar är dyra nuförtiden och en liknande debatt med krönikor i olika hästtidningar.

Uppfattade dem som typ -tråkiga fega lata tanter vägrar köpa unghästar och föl och rida in dem själva. De vill istället ha färdiginridna hästar eftersom de är sjukt bortskämda.

Texterna var såklart längre och jag har såklart dragit i lite. Men ord som tant, bortskämd osv nämndes.

Ok, tycker att jag läser det mesta men det här har jag aldrig sett.