Gravidsmittad??

[Apollo 13]

Sv: Gravidsmittad??

För mig har det handlat om att jag inte velat hamna i samma situation som min mor. Att inte ha något liv öht för utom det som kretsar kring oss barn. När vi flyttade hemmifrån så hade min mamma INGET. Hon är fortfarande kassör i gymnastikföreningen jag slutade i för 10 år sedan. Hon lever fortfarande kvar i mina intressen och inte hennes. Det enda hon annars sysselsatt sig med är att jobba jobba jobba, så mycket att hon bryter ihop till och från, men det är allt hon har, så hon gör ingen förändring.

Så för mig har det inte handlat om hästarna i sig, utan att jag vill ha något att identifiera mig med utöver mammarollen.

 

[Jerseyite]

Sv: Gravidsmittad??

Gudars vad jag känner igen mig, jag kunde ju ha skrivit det här själv.

Jag har heller ALDRIG varit intresserad av barn. En anledning till att jag fastnade för min man var att han kände likadant för framtiden som jag. Nu helt plötsligt blev jag klar med min forskarutbildning, den eviga stressen släppte, ögonen öppnades, och helt plötsligt började min biologiska klocka att ringa så det skallrar i hus och hem. Över en natt har jag gjort en helomvändning (och ja, jag skyller lite grann på min yngre syster som har en underbar ettårig dotter - det är smittsamt!) och nu står min stackars man som ett frågetecken och känner sig extremt oroad och livrädd för att han a) skall tvingas skaffa barn mot sin vilja eller b) jag skall ta mitt pick och pack och lämna honom. Varken a) eller b) är ju ett alternativ eftersom vårt äktenskap är toppen i övrigt men jag känner verkligen att klockan tickar och att livet rusar förbi.

Usch, jobbigt sådant här.

 

[Björk]

Sv: Gravidsmittad??

När man ser folk som har sina lite äldre barn med i stallet, pysslar med hästarna osv, då blir man ju lite
Men tänk om ens barn blir helt ointresserad av hästar?? bara vill spela hockey och gitarr?
Jag kan bara inte tänka mig att ge upp hästarna, men jag kan inte riktigt se hur man skulle hinna med både och heller...

Barnen blir ju alldeles sina egna individer. Säkert kan man i viss mån styra intressen via vilket "utbud" man erbjuder dem som små, men sen när de blir större kan de ju själva komma på något DE helst vill göra. Vilket ju är som det ska vara. Det är väl kanske en bonus om ens barn intresserar sig för just det man själv vill lägga tid på, men om de INTE vill det så får man leva med det.

Så... den biten får man nog vara beredd på. Å andra sidan växer ju barn upp och det är nog få barn som på allvar börjar tjata om gitarrlektioner före skolåldern i alla fall. Och om de sen gör det då så kanske de är stora nog att ta lektionerna själva. Andra idrotter kräver ju ofta att föräldrar ställer upp en del; med skjutsning, hjälp osv. Då får man kanske kompromissa under några år; tills barnet ändå är stort nog att greja hela den biten själv.

Sedan är det ju jobbet, vi är ett litet företag och kollegan gick just på barnledighet.. hyfsat opoppis det känns om en annan också skulle dra på barnledighet... och man vet ju inte om kollegan tänkt dra en dubbel och köra på med en till unge när de ändå håller på... Då blir det tomt på kontoret

Som flera skrivit: strunt i kollegans barnplanering. Om du/ni kommer fram till att ni vill ha barn så tycker jag INTE ni ska ta hänsyn till arbetsgivarens eventuella "problem" med det. Det är totalt ovidkommande. De får väl ta in vikarie om det behövs.

För övrigt:
Jag skaffade barn sent i livet. Är nu 43 år med en 1åring och en 4,5åring. Jag sålde min häst under den första graviditeten. Försäljningen var planerad i vilket fall; men tanken var att om jag inte skulle ha blivit gravid skulle jag köpt ny häst. NU tycker jag det är väldigt skönt att INTE ha häst. För mig hade det förmodligen bara blivit dåligt samvete; för barnen när man är i stallet; och för hästen när man är hemma.

Men var och en ska göra som den känner för och jag är övertygad om att det ABSOLUT går att kombinera hästägande med barn. Det är ju mängder av människor som lyckas med det!

Dina tankar känner jag igen från många perioder i mitt liv..... det finns ju liksom inga garantier på vad som är "rätt" för just MIG.

 

[mino]

Sv: Gravidsmittad??

Skippa barn. Man skaffar ju inte hund för att man tycker valpar ibland kan vara lite söta.

 

[Lena Furberg]

Sv: Gravidsmittad??

Hehe! Min dotter har noll hästintresse, trots idoga försök med ridlekis, ridskola, osv osv. Så, min fantasi om att vi tillsammans skulle rida på Island, eller åka på Dude ranch i Wyoming, får jag nog skippa. (Fast hästintresse kan ju födas även längre fram i livet.....)

Men det är inget jag sörjer, det vore ju lite förfärligt ...

 

[Angel]

Sv: Gravidsmittad??

Skippa barn. Man skaffar ju inte hund för att man tycker valpar ibland kan vara lite söta.

Nu är jag väl inte tillräckligt gammal för att jag ska börja ha fått ev ångest för att "snart är det för sent" men flera av mina vänner har börjat ploppa ur sig ungar till höger och vänster. Visst är dom söta när dom är snälla och glada men inte känner jag alls att jag vill ha barn bara för det. Har nog snarare blivit ännu mer avskräckt om jag ska vara ärlig.

 

[LillaMy84]

Sv: Gravidsmittad??

Skippa barn. Man skaffar ju inte hund för att man tycker valpar ibland kan vara lite söta.

Fast.. det är rätt stor skillnad på andras ungar och egna barn

 

[Macken22]

Sv: Gravidsmittad??

ts, allt går väll bara man vill och måste. en bekant familj till mig, har 4 barn (varav två 15+ och två <4) och de roddar ihop heltidsarbeten och samtidigt driver de en stor gård med hästar, kor, getter, gäss, hund, katter. (kor och getter mjölkas dock vardagar av anställda, på helger sköter de detta själva.)
.

Undrar ifall vi känner samma familj???!!!!!

 

[Macken22]

Sv: Gravidsmittad??

man ser ibland folk som verkar lyckas så bra, släpar med ungarna överallt och de bara hänger med. Har flera sådana kompisar. Sedan har vi flera vars hela liv är på ända, allt styrs av mat- och sovklockan på bebisen..
Om jag visste att jag skulle hamna i den första kategorin så vore det kanske enklare...

det där blir nog lite till vad man gör det till. .

sedan mitt humör... Jag har så kort stubin, hur ska man orka med en bebis som skriker hela nätterna?

den finns barn som sover också!

10101010101010

 

[Quiss]

Sv: Gravidsmittad??

Lite så som du beskriver kände jag det innan.
Sen ändrade jag mig men hade fortfarande en nära vän som stod fast vid att aldrig skaffa barn.
Först fick min bror barn, sen en annan bekant, efter det ramlade det på ytterligare fyra bebisar(däribland jag).
Nu går min kompis in i vecka 28..... Så visst smittar det

Jag har släpat med min dotter på det mest. Visst, man är bunden till mat-och sovtider, det går inte att komma ifrån. MEN!
Det blir vad man gör det till. Vi kan mycket väl sticka iväg till vänner och bekanta en fredag eller lördagskväll.
Småttingarna får välling och nattas i sina vagnar i ett annat rum, sen fortsätter vi att snacka skit och ha trevligt några timmar till.

Dottern blir ett om en vecka, och det har alltid gått kanonbra att få henne att sova i vagnen när vi varit iväg.
Och maten går ju också att lösa på ett smidigt sätt.

Jag har tre hästar och har fortfarande dem kvar. Sambon och jag hjälps åt, och jag rider varannan dag.
I vintras fixade jag stallet på dagen medan hon sov i vagnen utanför.

 

[Quiss]

Sv: Gravidsmittad??

Man ser ibland folk som verkar lyckas så bra, släpar med ungarna överallt och de bara hänger med. Har flera sådana kompisar. Sedan har vi flera vars hela liv är på ända, allt styrs av mat- och sovklockan på bebisen..
Om jag VISSTE att jag skulle hamna i den första kategorin så vore det kanske enklare...

Allt går att lösa, det blir inte jobbigare än man gör det.
Fast det är klart, får man ett kolikbarn så är det nog väääldigt tufft!
Och man styrs av bebisens mat och sovklocka, men en bebis kan sova i en vagn och vagnen är lätt att ha med
Och första tiden så har man ju maten med sig överallt i en smart förpackning
Det vill säga OM amningen fungerar.

Sedan mitt humör... jag har så kort stubin, hur ska man orka med en bebis som skriker hela nätterna?

Det finns barn som sover också! Min dotter var förvisso vaken väldigt mycket dagtid, men sov i gengäld hela natten från det att hon var sju veckor.
Har även en vän vars son sov konstant, dag som natt, de tre första månaderna.
Enda gången han var vaken var när han var hungrig. Sen somnade han om igen.

 

[Apollo 13]

Sv: Gravidsmittad??

Haha, det är jag rätt övertygad om att vi gör!
Tror inte många har den inriktningen på sin produktionsgård i vår kommun

 

[FlipTheFrog]

Sv: Gravidsmittad??

Lite svar till alla

Jag VET ju inte ens om jag vill. Det bara känns som att tanken börjat nästla sig in helt plötsligt...

Och jag vill absolut inte att det ska bli orsaken till att jag inte har hästarna kvar men tänk om jag känner helt annat när man står där med barnet? Det vill jag ju inte


Sedan är jag en sån där person där det alltid ska "hända" något, är det inte ny bil, så är det ny lägenhet eller ny häst, eller ny hund...
Men på sistone har jag landat med både bil, lägenhet, hästarna, stallet, jobbet, hunden. Jag är så nöjd med allt så det finns inget som "händer".

Tänk om de här tankarna bara kommer för att det är det enda jag kan "hitta på" för att det ska hända något?

Visst finns det de som blivit fullständigt förändrade när de fick barn och tappat tidigare stora intressen osv... men de flesta är faktiskt på det stora hela som det var förut Det är bara få i min bekantskapskrets som förändrats så där mycket och då har jag haft det på känn redan sedan innan, alltså att just de kommer gå upp så fullständigt i sina barn.

Övriga har faktiskt hunnit med en hel del annat också, och för många (me included) har hästen varit ett viktigt avbrott ffa i en intensiv första-period då barnet trots allt tar väldigt mycket av en själv. Jag har formligen älskat att komma ut i stallet och på hästryggen och bara vara 'jag' en stund.

Tror för övrigt inte att du börjat fundera på barn för att du gillar att det händer något Barn eller ej är ju faktiskt något de allra flesta har funderat över/kommer fundera över, och om inte förr så när det börjar bli 'nu eller aldrig'.

Lycka till!

PS Det är ganska många som är tämligen ointresserade av /små/ barn som trots allt blir föräldrar Går liksom inte jämföra andras osnutna ungar med sina egna ..osnutna ungar

 

[sona]

Sv: Gravidsmittad??

Jag har just nu 8 hästar, jobbar deltid sen sonen var 7 veckor, han är nu 7 månader.. Så det går alldeles utmärkt, han har ju en pappa också Vi hade 2 hundar när han föddes men tyvärr är mannen allergisk så vi valde att låna ut dom Men det hade utan tvivel fungerat även om han inte blivit allergisk Rider just nu 2 hästar om dagen, nån gång kan det bli lite svårt att hinna med, men då får nån häst stå en dag, inte mer med det
Jag tror det blir lite vad man gör det till. Min son är med mig på seminstationer, i stallet och medan jag rider sitter han i barnvagnen. Skulle han bli orolig eller hungrig, ja då är det bara att hoppa av hästen och ta hand om honom. Nu bor vi ändå 35 mil från mor och farföräldrar så den hjälp jag får är av alla underbara vänner som hjälper till

Glömde: Lillen har i princip sovit hela nätterna sen han var ett par veckor gammal. I början gjorde han inte det, men då får man passa på att sova medan han gjorde det. Tror jag läst någonstans att en lite bäbis sover 20 timmar om dygnet, så man kan ju få ihop ganska många sovtimmar om man vill..

 

[Kiwifrukt]

Sv: Gravidsmittad??

Lite som en fortsättning på det du skriver. Jag har flera vänner med barn i olika låga åldrar upp till tio år, och bland dessa vänner är det både hästintresserade och icke-hästintresserade. I min bekantskapskrets så ser jag oftare att de mammorna som har haft egen häst hela tiden och fortfarande har hästen kvar lättare hinner med andra saker än barnet, än de mammorna som redan innan barnet kom inte hann med mer än att jobba, typ. Nu är det högst personligt svammel från min sida, men när man har egen häst och är van vid att pussla med tider från skola, jobb, häst, familj, allt annat man vill hinna med, så är det kanske inte världens största problem att lägga till en bebis också? För man är redan van vid att planera sin tid?

(Sen vidhåller jag fortfarande att det beror helt på vad för sorts barn man får, men i vissa fall känns det som att föräldrarna gör det jobbigare än vad det borde vara...)

 

[Mabuse]

Sv: Gravidsmittad??

Jag tror det blir lite vad man gör det till. Min son är med mig på seminstationer, i stallet och medan jag rider sitter han i barnvagnen. Skulle han bli orolig eller hungrig, ja då är det bara att hoppa av hästen och ta hand om honom.

Vad gör du med hästen medan du tar hand om barnet?

En absolut nödvändighet för mig när barnet var litet och jag red var att någon annan nära anhörig (dvs pappan) hade ansvaret för barnet under tiden. Dels ville jag inte att ett ledset barn skulle behöva vänta i tio minuter medan jag tog undan hästen, dels hade det aldrig gått att rida mer än tio-femton minuter i sträck innan det hade varit dags att ta hand om en bebis som blivit ledsen för att den var ensam. Då blir det så dålig kvalitet på ridningen att det i min värld inte hade varit värt att rida alls.

 

[DarkInNight]

Sv: Gravidsmittad??

Fast.. det är rätt stor skillnad på andras ungar och egna barn

Så sant. Jag har aldrig gillat barn, gillar inte att hålla dem och jag har bara tyckt/tycker att de bara varit fula och skrikiga
Men av någon anledning så ville jag ändå ha en egen.

Nu har jag en liten tösabit på fem månader och hon är tamefan det finaste jag vet.
Jag har mina hästar kvar, jag älskar dem lika mycket som innan jag fick barn, MEN den stora skillnaden är att nu finns det något här i världen som jag älskar ÄNNU MER. Det är otroligt hur mycket kärlek man får plats med

 

[Kilauea]

Sv: Gravidsmittad??

Men det är väl faktiskt inte ditt problem gentemot jobbet om du skulle bli gravid. De måste ju ha vikarier?!
Jobbar också på ett litet företag och vet dina tankar dock, en av våra anställda ska gå på mammaledighet från hösten och skulle jag gå under den tiden skulle det nog bli ett ramaskri.

Har du tagit upp barnafrågan på nytt med din man?

 

[Yrja]

Sv: Gravidsmittad??

Tja att få tiden att gå ihop finns nog inget riktigt recept på. Man löser det man måste lösa helt enkelt, på sitt sätt. Jag red på tills jag åkte av hästen illa under min andra graviditet. Hade då en 1-åring hemma och byggde dessutom hus så förutom att jag inte ville riskera barnet igen så hade jag dessutom svårt att komma till stallet då gubben min arbetade från morgon till kväll och kunde således inte ta hand om dottern under tiden. Så hästen fick stå. Nu är sonen 6 månader, det värsta byggkaoset är förbi och jag har börjat ta upp ridningen igen. Det var den bästa lösningen för min del, man löser saker och ting efter sina egna behov och förutsättningar. Och man vet inte i förväg hur livet ser ut om ett år eller två.

Hurvida man SKA skaffa barn eller inte kan ju bara en själv svara på och jag tror att hur man än gör så löser sig livet på ett eller annat sätt.

Appropå jobbsituationen kan jag tala om att jag arbetade som huvudansvarig i reception/växel på ett stort företags huvudkontor med en kollega samt en chef som också kunde mina arbetsuppgifter delvis. Jag blev gravid när de båda andra precis gått ut med sina graviditeter. Så vi gick alla ungefär samtidigt och både jag och chefen blev gravida igen innan vi hann komma tillbaka. Det är företagets problem, inte våra. Livet går före arbetet i alla avseenden.

 

[Vimsan]

Sv: Gravidsmittad??

Sedan mitt humör... jag har så kort stubin, hur ska man orka med en bebis som skriker hela nätterna?

Oj, då har du samma humör som jag! Men sen min bäbis tittade ut har jag haft världens tålamod! Det har gynnat både hästar och hundar.
Dock var stubinen ÄNNU kortare under graviditeten

ps. alla barn skriker inte hela nätterna