Gravid - vad händer nu?

[gravid]

Jag gjorde ett positivt graviditetstest nu för bara en halvtimma sen. Använde ett digitalt med veckoindikator som sa att det har gått mer än 3 veckor sedan befruktning och att jag därför minst var i vecka 5-6.. Om jag fattade rätt.

Allt känns väldigt förvirrat!
Det här var inte alls planerat, även om både jag och sambo har misstänkt att jag blivit gravid. När mensen aldrig dök upp, brösten svullnade upp och illamåendet började smyga sig på lite så fanns ju viss tanke om vad som var på gång.

Vi står på olika håll. Jag, å ena sidan, känner att även om vi inte planerat och allt är "perfekt" nu innan så vill jag gärna behålla. Sambo har fått för sig att livet måste vara perfekt innan man skaffar barn. Att liksom allt ska vara färdigt och bara rulla på.
Jag tror inte man kan tänka så som han gör.. Blir det någonsin helt rätt punkt för barn? Om man ska vänta tills allt är perfekt kanske man får vänta så länge att det inte längre går..

Vi är båda 24 år och har varit tillsammans i snart 7 år. Jag studerar (har 2,5 år kvar) och han jobbar i eget företag. Tillsammans drar vi in ca 24000 kr efter skatt - är det för lite? Vad får man för mammapeng på csn?
Vi hyr ett hus men det är inget ställe jag vill ha bebis i, blir så kallt och dragit på vintern. Men sånt löser sig ju..

Jag har fasat över det här plusset, just eftersom jag vet att vi står olika. Jag skulle aldrig kunna tvinga honom till att bli pappa om han inte vill, men jag vill ju heller inte ta bort ett barn som jag egentligen vill behålla.
Just nu hoppas jag att han ska ändra sig..
Har skickat ett sms till honom men inte fått svar.. Så jag vet inte alls vad han tänker just nu.

Men vad gör man nu?
Jag vill ju veta hur långt gången jag är. Samtidigt vore det skönt om man kan få någon form av rådgivning nu när vi inte riktigt är överens.. Vart ska jag vända mig?

Skriver anonymt eftersom jag inte vill att det ska komma ut om jag nu inte kommer behålla. Vill veta lite vart vi står och berätta för närmsta familjen innan.

 

[Skogstrollet]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Du kontaktar en mödravård och pratar med en barnmorska som bokar tid för inskrivning. Vanligtvis blir första besöker när du beräknas vara runt v12-13 men om du säger att du vill veta hur långt gången du är och behöver veta detta för att fatta beslut kan du få göra ett tidigt ultraljud för att se hur långt du gått. Rådgivning får du av barnmorskan eller kurator/psykologkontakt som denne då förmedlar åt dig.


Nån perfekt tidpunkt för barn tror jag inte heller finns, att vänta på en sån kan vara ett sätt att maskera rädsla eller ovilja över att ha barn alls. Ge honom tid att fundera lite ocj ta sen ett snack.

Jag är nybliven mamma och mitt i studierna, min föräldrapeng beräknas på den inkomst jag hade innan studierna. Bäst är att ringa försäkringskassan med dina frågor så får du klart besked.

 

[NeverEver]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Oh, jag vet precis hur det känns!

Jag blev oplanerat gravid för snart 4 år sen. Jag åt p-piller, jag och sambon hade bara varit tillsammans i 2 år och aldrig ens pratat om barn.

För mig kändes det jättekonstigt med abort, även om jag aldrig hade önskat mig barn! För min sambo kändes det otänkbart med barn just då. Det som hände var att vi satte oss ner med hans föräldrar ganska snart efter plusset och pratade med dem. Jag kommer exakt ihåg vad hans mamma sa "Det här är ingen katastrof". Sen gick vi en lång promenad och pratade om saken och bestämde oss för att behålla barnet. Ta en dag i taget.

Det tog lång tid att vänja sig att det var någon i magen - framförallt för min sambo. Men efter ultraljudet då vi båda fick se barnet var det som att nåt förändrades och båda började längta! Vår son föddes för drygt 3 år sen och det var det bästa som hänt oss!

 

[NeverEver]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Oh, jag vet precis hur det känns!

Jag blev oplanerat gravid för snart 4 år sen. Jag åt p-piller, jag och sambon hade bara varit tillsammans i 2 år och aldrig ens pratat om barn.

För mig kändes det jättekonstigt med abort, även om jag aldrig hade önskat mig barn! För min sambo kändes det otänkbart med barn just då. Det som hände var att vi satte oss ner med hans föräldrar ganska snart efter plusset och pratade med dem. Jag kommer exakt ihåg vad hans mamma sa "Det här är ingen katastrof". Sen gick vi en lång promenad och pratade om saken och bestämde oss för att behålla barnet. Ta en dag i taget.

Det tog lång tid att vänja sig att det var någon i magen - framförallt för min sambo. Men efter ultraljudet då vi båda fick se barnet var det som att nåt förändrades och båda började längta! Vår son föddes för drygt 3 år sen och det var det bästa som hänt oss!

Råkade klicka iväg svaret för tidigt.

Angående ekonomi - vi hade båda jobb, men bodde kvar i vår 2:a på 55 kvm på 3:e våningen utan hiss tills barnet var ca 1 år. Vi hade kunnat bo kvar längre om det hade behövts. Ekonomi var aldrig ett problem!

Ring till MVC där ni kan få rådgivning och hjälp om nii inte hellre pratar med någon i familjen. Ni kanske inte kommer överens om att behålla barnet - men huvudsaken är att det känns ok för båda.

Jag undrar om tidpunkten för att skaffa barn någonsin blir "perfekt", men situationen måste ändå kännas hanterbar. Du måste känna att du kommer kunna plugga klart efter föräldraledigheten - för det ÄR jobbigare att plugga när man har småbarn.

 

[simba_112]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Instämmer med Skogstrollet.

Det är sällan det blir "perfekt" tid till att skaffa barn. Det dyker alltid något så man tycker man borde vänta. Att vänta på att känna sig redo är nog lönlöst. Tror inte att man någonsin känner sig redo för sitt första barn. Allt sånt där löser sig efterhand!
Jag är själv gravid med mitt första barn och ser fram emot det med skräckblandad förtjusning
Lycka till vad ni än bestämmer er för!

 

[gravid]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Du kontaktar en mödravård och pratar med en barnmorska som bokar tid för inskrivning. Vanligtvis blir första besöker när du beräknas vara runt v12-13 men om du säger att du vill veta hur långt gången du är och behöver veta detta för att fatta beslut kan du få göra ett tidigt ultraljud för att se hur långt du gått. Rådgivning får du av barnmorskan eller kurator/psykologkontakt som denne då förmedlar åt dig.


Nån perfekt tidpunkt för barn tror jag inte heller finns, att vänta på en sån kan vara ett sätt att maskera rädsla eller ovilja över att ha barn alls. Ge honom tid att fundera lite ocj ta sen ett snack.

Jag är nybliven mamma och mitt i studierna, min föräldrapeng beräknas på den inkomst jag hade innan studierna. Bäst är att ringa försäkringskassan med dina frågor så får du klart besked.

Tack för svar! Då ska jag ringa mödravården senare idag.

Ringde honom för ett tag sen, han hade inte sett smset. Vi pratade lite men sa att vi får prata mer sen. Och att vi måste ta reda på hur långt jag har gått. Jag har ingen aning, har inte haft koll på mensen sista tiden så minns inte alls när den kom sist.

Oh, jag vet precis hur det känns!

Jag blev oplanerat gravid för snart 4 år sen. Jag åt p-piller, jag och sambon hade bara varit tillsammans i 2 år och aldrig ens pratat om barn.

För mig kändes det jättekonstigt med abort, även om jag aldrig hade önskat mig barn! För min sambo kändes det otänkbart med barn just då. Det som hände var att vi satte oss ner med hans föräldrar ganska snart efter plusset och pratade med dem. Jag kommer exakt ihåg vad hans mamma sa "Det här är ingen katastrof". Sen gick vi en lång promenad och pratade om saken och bestämde oss för att behålla barnet. Ta en dag i taget.

Det tog lång tid att vänja sig att det var någon i magen - framförallt för min sambo. Men efter ultraljudet då vi båda fick se barnet var det som att nåt förändrades och båda började längta! Vår son föddes för drygt 3 år sen och det var det bästa som hänt oss!

Råkade klicka iväg svaret för tidigt.

Angående ekonomi - vi hade båda jobb, men bodde kvar i vår 2:a på 55 kvm på 3:e våningen utan hiss tills barnet var ca 1 år. Vi hade kunnat bo kvar längre om det hade behövts. Ekonomi var aldrig ett problem!

Ring till MVC där ni kan få rådgivning och hjälp om nii inte hellre pratar med någon i familjen. Ni kanske inte kommer överens om att behålla barnet - men huvudsaken är att det känns ok för båda.

Jag undrar om tidpunkten för att skaffa barn någonsin blir "perfekt", men situationen måste ändå kännas hanterbar. Du måste känna att du kommer kunna plugga klart efter föräldraledigheten - för det ÄR jobbigare att plugga när man har småbarn.

Jag tror att vi vill prata ihop oss och ta reda på lite mer innan vi pratar med familjen. Jag skulle gärna prata med min mamma (som kommer bli överlycklig om vi behåller, hon tjatar jämt om att hon vill bli mormor ) men jag är lite rädd att hans mamma ska ha samma inställning som sambo har. Hon är också sådär praktiskt och lite överdrivet rationell ibland.

Tack så mycket för svar!

Instämmer med Skogstrollet.

Det är sällan det blir "perfekt" tid till att skaffa barn. Det dyker alltid något så man tycker man borde vänta. Att vänta på att känna sig redo är nog lönlöst. Tror inte att man någonsin känner sig redo för sitt första barn. Allt sånt där löser sig efterhand!
Jag är själv gravid med mitt första barn och ser fram emot det med skräckblandad förtjusning
Lycka till vad ni än bestämmer er för!

Tack för ditt svar!¨
Ja jag känner precis så, att det förmodligen aldrig kommer bli perfekt. Men jag kan även förstå hans ståndpunkt delvis. Han tycker att jag ska gå färdigt i skolan, har planer på att expandera företaget och är rädd att han inte ska hinna vara pappa. Mest tror jag han oroar sig över pengarna, att vi inte ska kunna leva ordentligt..

Han tycker det blir hafsigt om man måste ordna allt nu, istälet för att kunna planera och ha livet redo..

 

[fitzy]

Sv: Gravid - vad händer nu?

ha råd å ha råd..de beror väl på, måste man köpa alla sina kläder på polarn å pyret, ha en splitter ny barnvagn mm mm så klart att då kostar det.. men kan man köpa beg/ärva osv så blir de inte så dyrt...jag studerade med nu när vi fick vår dotter, sambon har ett dagtidsjobb OCH vi köpte en liten gård i sommar, vi har två hästar och vi klarar oss och jag tycker inte vi lever dåligt...

Frågan är om han nu vill expandera så finns de väl inte "mer" tid sen?! Jag tror inte heller den perfekta tiden finns...och enl min erfarenhet så är föräldrarskap nåt man växer in i med tiden, under graviditeten och under barnets uppväxt. Det kvittar hur redo man är, hur mycket man läst innan i osv så kan man aldrig veta vad de är för krabat som kommer ut...De kom jag på när jag blev mamma, "oj, även fast den är så liten så hade den en egen personlighet, hon ville juh inte alls göra som jag ville"..vilken Chock för mig...

sätt er ner å prata i lugn ¨å ro, vilket ni än bestämmer så finns de nog fortfarande lite tid och bolla med!

 

[Petruska]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Det är klart att du kan ringa mödravården om du vill, men det är ju inte mycket de kan göra just nu. Att du inte ska supa, röka eller knarka om du vill behålla barnet, känner du antagligen till ändå.

Mer brådskande verkar det ju vara att du verkligen pratar igenom saken med din sambo. Ni är ju inte ense, och här får du ju stöd för din linje. Men det är ju du och han som måste komma på samma spår.

 

[vindvissla]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Det ar ju en stor skillnad pa att vanta med att skaffa barn och att valja att ta bort ett barn som ar pa vag. For tre veckor sen hade ni ett val, att skydda er och vanta tills laget blev battre/mer lampligt. Det gjorde ni inte.

Allt gar att losa. Ni far satta er och prata om det sa fort ni kan, att ta det per sms var kanske inte sa lampligt (men det kanske var jag som missforstod).

 

[gravid]

Sv: Gravid - vad händer nu?

ha råd å ha råd..de beror väl på, måste man köpa alla sina kläder på polarn å pyret, ha en splitter ny barnvagn mm mm så klart att då kostar det.. men kan man köpa beg/ärva osv så blir de inte så dyrt...jag studerade med nu när vi fick vår dotter, sambon har ett dagtidsjobb OCH vi köpte en liten gård i sommar, vi har två hästar och vi klarar oss och jag tycker inte vi lever dåligt...

Frågan är om han nu vill expandera så finns de väl inte "mer" tid sen?! Jag tror inte heller den perfekta tiden finns...och enl min erfarenhet så är föräldrarskap nåt man växer in i med tiden, under graviditeten och under barnets uppväxt. Det kvittar hur redo man är, hur mycket man läst innan i osv så kan man aldrig veta vad de är för krabat som kommer ut...De kom jag på när jag blev mamma, "oj, även fast den är så liten så hade den en egen personlighet, hon ville juh inte alls göra som jag ville"..vilken Chock för mig...

sätt er ner å prata i lugn ¨å ro, vilket ni än bestämmer så finns de nog fortfarande lite tid och bolla med!

Tack för ditt svar! Känns skönt att höra andras berättelser

Det är klart att du kan ringa mödravården om du vill, men det är ju inte mycket de kan göra just nu. Att du inte ska supa, röka eller knarka om du vill behålla barnet, känner du antagligen till ändå.

Mer brådskande verkar det ju vara att du verkligen pratar igenom saken med din sambo. Ni är ju inte ense, och här får du ju stöd för din linje. Men det är ju du och han som måste komma på samma spår.

Jag tänker att det kan vara en ide att ta reda på hur långt gången jag är?

Precis, vi ska prata ordentligt. Jag har varit i skolan hela dagen och kommer hem om några timmar. Vi kommer nog prata mycket ikväll.
Vi får väl se vad han känner nu när han fått hela dagen på sig att fundera i lugn och ro.

Det ar ju en stor skillnad pa att vanta med att skaffa barn och att valja att ta bort ett barn som ar pa vag. For tre veckor sen hade ni ett val, att skydda er och vanta tills laget blev battre/mer lampligt. Det gjorde ni inte.

Allt gar att losa. Ni far satta er och prata om det sa fort ni kan, att ta det per sms var kanske inte sa lampligt (men det kanske var jag som missforstod).

Ja du har helt rätt. Stor skillnad.
Sen till vårt försvar ska jag säga att vi inte har varit speciellt slarviga, det kan uppenbarligen hända ändå..

Åh nej, det var inte så. Han visste att jag skulle göra ett test på morgonen, vi har pratat om detta länge då han hela tiden vetat att mensen varit sen osv. Så vi hade redan påbörjat diskussionen om hur vi skulle hantera det.
Jag skickade bara smset för att berätta att det var som vi misstänkte. Sen har vi pratat om det i telefon också, men inte träffats då han jobbat och jag varit i skolan.

Tack för alla svar! Är jätteskönt nu när jag behöver prata av mig men inte riktigt vet om jag vill berätta för folk..

 

[vindvissla]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Ok, da lat det lite vettigare.

Gor det som kanns ratt for er. De allra flesta angrar aldrig sina barn, och de flesta som genomgar en abort gor det relativt smartfritt ocksa. Lycka till!

 

[Petruska]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Jag tänker att det kan vara en ide att ta reda på hur långt gången jag är?

Det verkar du ju för all del veta ganska exakt. Men det är klart, lutar det åt att avbryta graviditeten så är den frågan ju viktig redan tidigt.

 

[Thera]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Oh, jag vet precis hur det känns!

Jag blev oplanerat gravid för snart 4 år sen. Jag åt p-piller, jag och sambon hade bara varit tillsammans i 2 år och aldrig ens pratat om barn.

2 år är väl inte "bara", vi hade varit ihop 3 månader..
(Dock är vi uppvuxna på samma lilla ort så man hade väl hyffsad koll på varandra, men ändå..)

Jag lipade i typ 3 dagar för vi blev så chockade och inte visste vad vi skulle göra. (Tack och lov för en lugn och klarsynt pojkvän i de lägena!)

Men vi lät det gå ett par dagar, vi pratade mycket, funderade mycket på egen hand och sen bestämde vi oss för att köra på. Framförallt kände jag att jag aldrig hade kommit över en abort, trots att jag alltid tänkt på det som ett självklart alternativ om man behöver. Nu kändes det bara helt fel.

Så det blev till att bli sambos lite snabbt och nu kommer strax den lille. Ett par veckor innan vi firar 1 år tillsammans..

Men ge det ett par dagar, prata, ventilera och fundera! Till slut tror jag man vet svaret om man lyssnar till sitt hjärta...

 

[Skogstrollet]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Det verkar du ju för all del veta ganska exakt. Men det är klart, lutar det åt att avbryta graviditeten så är den frågan ju viktig redan tidigt.

Det skriver hon ju att hon inte är? Testerna som visar hur långt gången man är funkar bara fram till v.5-6, är man längre gången än så visar alltså stickan "5-6v". Så överväger man abort är det en god idé att fastställa hur långt gången man är så man vet hur snabbt man måste fatta beslutet. Ett VUL är lätt gjort.

 

[gravid]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Det verkar du ju för all del veta ganska exakt. Men det är klart, lutar det åt att avbryta graviditeten så är den frågan ju viktig redan tidigt.

Som skogstrollet skrev så är jag enligt testet minst i vecka 5-6. Men jag har ingen koll på när jag hade senaste mensen så det skulle ju kunna vara mer än så.

Ja alternativet abort finns ju fortfarande. Även om jag tycker mig märka att sambo håller på att ändra sig.

 

[Petruska]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Ok, då fattade jag inte riktigt det med testet. Ursäkta mig.

Självklart tycker jag att det är viktigt att hon får reda på vilken vecka hon är i om de inte är helt säkra på att de vill fullfölja! Särskilt om det finns risk - utifrån senaste mens, tex - att det är knappt om tid.

 

[Lillelorden]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Vill bara önska lycka till oavsett vad ni bestämmer
Jag förstår att du inte vill tvinga honom till barn, men å andra sidan så låter det i tråden som att du faktiskt vill ha det här barnet. Tänk verkligen noga innan du bestämmer dig för en eventuell abort, för det om något är ett beslut man kan ligga vaken om nätterna väldigt, väldigt länge efteråt och fundera på om man gjorde rätt... Stöttekramar!

 

[gravid]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Vill bara önska lycka till oavsett vad ni bestämmer
Jag förstår att du inte vill tvinga honom till barn, men å andra sidan så låter det i tråden som att du faktiskt vill ha det här barnet. Tänk verkligen noga innan du bestämmer dig för en eventuell abort, för det om något är ett beslut man kan ligga vaken om nätterna väldigt, väldigt länge efteråt och fundera på om man gjorde rätt... Stöttekramar!

Tack
Ja jag vill behålla. Jag har sagt det till honom men också sagt att det inte skulle kännas bra att tvinga honom till något han inte vill.
Jag börjar dock tro att det här kommer gå vägen, han blir mer och mer positiv!

Han var inne hos sin pappa förut bland annat, och sa att han var tvungen att flytta och lämna plats för den nya generationen

 

[Lillelorden]

Sv: Gravid - vad händer nu?

*Håller tummarna*

 

[gravid]

Sv: Gravid - vad händer nu?

Pratar av mig själv lite..

Idag har jag verkligen känt mig gravid! Tidigare har jag mått lite illa till och från men idag var det mycket mer. Känner mig också väldigt stor om magen och tycker det är lite obehagligt att sitta i vissa positioner..

Jag är verkligen rund, men vet inte om det är graviditeten eller om jag bara blivit tjock..

Lustigt hur allt ökar så fort jag vet vad som händer i kroppen